Skatt på lön i finanssektorn - är det klokt?

■ En statlig utredning har därför fått i uppdrag att föreslå en skatt som kan väga upp den skattefördel som finanssektorn uppges ha. Skatten kommer förmodligen att utformas som en extra löneskatt på alla företag som säljer finansiella tjänster. Förutom banker och försäkringsbolag kommer även många nya företag inom vad som kallas fintech (financial technology) att drabbas av löneskatten.

Likabehandling och konkurrensneutralitet i skattesystemet

En viktig utgångspunkt och ledstjärna för skattesystemet är att det har en neutral utformning och inte skapar konkurrenssnedvridning mellan branscher eller på olika marknader. Skattesystemet ska bygga på likformighet, det vill säga att man av rättviseskäl undviker en diskriminerande behandling av vissa skattskyldiga. Denna målsättning poängterades starkt i arbetet med den stora skattereformen i Sverige i början av 1990-talet, vilken på senare tid har lyfts fram av finansminister Magdalena Andersson som en föredömlig reform. En särskild skatt för finansiella företag skulle dock inte uppfylla principen om neutral och likformig beskattning.

Motiv för särskild skatt på den finansiella sektorn

Regeringens motiv för särskild skatt för den finansiella sektorn är att finansbranschen gynnas av att bankernas kunder inte behöver betala moms på till exempel den ränta som betalas för ett lån, eller den årsavgift som tas för ett kreditkort. Regeringen menar att det därför sker en överkonsumtion av finansiella tjänster, vilket leder till högre vinster i den finansiella sektorn. Detta påstående kräver en närmare analys.

För det första säger EU:s lagstiftning att länderna måste undanta finansiella tjänster från moms. När så kallade skatteavvikelser diskuteras av regeringen, har undantaget hittills varit en norm för momssystemet i Sverige och inte definierats som en skatteavvikelse.

För det andra gynnar en momsbefrielse endast den som inte får göra avdrag för moms på sina inköp, det vill säga i princip vanliga hushållskunder. Men en företagskund, som normalt har avdragsrätt för moms på sina inköp, missgynnas eftersom företaget får betala en dold momskostnad (motsvarande den ingående moms som banken inte får dra av) i priset på de finansiella tjänster det köper. Momsbefrielsen leder därför till en underbeskattning av vanliga hushåll och en överbeskattning av företag. Den totala effekten för de företag som producerar finansiella tjänster är svår att avgöra.

En särskild skatt på lönesumma

Regeringen anger att utredningen vid utformning av skatten ska hämta vägledning från den löneskatt som redan finns i Danmark. Den danska lønsumsafgiften infördes för över 25 år sedan som ett led i en skatteväxling – arbetsgivaravgifter sänktes för att stimulera arbetsmarknaden, och lønsumsafgiften skulle kompensera för den momsbefrielse som gällde i vissa sektorer (vård, utbildning, ideell verksamhet och finanssektorn). Den danska skatten infördes i en tid när det fanns många bankkontor med sysselsatta människor. Affärsvillkoren i finansbranschen har sedan dess ändrats radikalt.

Finansbranschen genomgår stora strukturomvandlingar genom ökad digitalisering av verksamheterna. Fler och fler aktörer som tillkommer på marknaden konkurrerar om intäkter och kunder. Prispressen är stor och trycket på att reducera kostnader, däribland lönekostnader, ökar konstant. Sedan länge utlokaliseras många tjänster i bankbranschen till låglöneländer som Baltikum eller Indien.

En skatt på lönekostnaden ökar trycket på utlokalisering. Det medför i sin tur inte enbart att skattebasen för löneskatten minskar, utan även att basen för statlig och kommunal inkomstskatt samt sedvanliga arbetsgivaravgifter blir mindre. En skatt på lönekostnader driver också på ökad digitalisering och automatisering. Antalet människor som ger service och rådgivning vid bankernas lokalkontor kan därför förväntas minska i ökad takt.

Förutsättning att konkurrera

Flera banker i Sverige konkurrerar på internationella marknader. Priserna på de internationella finansmarknaderna styrs av de förutsättningar och villkor som gäller för aktörerna på dessa marknader. Om svenska aktörer på dessa internationella marknader får högre kostnader än sina konkurrenter som inte har samma pålagor, slår detta hårt mot möjligheten att sälja tjänster. En lägre aktivitet och sämre lönsamhet i svenska företag ger också lägre skatteintäkter till staten.

Den statliga utredningen ska lämna sitt förslag senast den 1 november 2016. Bankföreningen deltar i arbetet och följer utvecklingen.

Ulrika Hansson, Bankföreningens skatteexpert

Publicerad den 21 juni 2016