Riksbanken: Högre krav på svenska banker gynnar Sverige

■ Riksbanken sitter precis som Finansinspektionen i Baselkommittén, och är alltså med och beslutar om de regler som ska gälla för alla stora banker i världen. Svenska banker kan komma att påverkas mer än andra av de revideringar som nu föreslås av Baselkommittén. Hur ser Riksbanken på det?

- Min bedömning är att alla större internationella banker är oroliga för att kapitalkravet ska öka med det nya regelverket. Baselkommittén för en tät dialog med representanter för internationella banker och kommittén är väl medveten om den oro som finns. Det är viktigt att komma ihåg att målet för kommittén är att regelverket ska bli bättre och mäta risk på ett relevant sätt.

- Slutliga beslut ska fattas till årsskiftet och kommer att beakta svaren på de utestående konsultationerna och analysen av det datamaterial som nu samlas in. Det är därför för tidigt att slutgiltigt säga vad effekterna blir på svenska banker.

Hur bedömer Riksbanken att de sammantagna effekterna på svensk ekonomi blir av alla regler - tidigare Baselregler, de svenska särkraven och det nya Baselregelverket?

- Eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi och vi har ett stort banksystem i förhållande till BNP är det viktigt för oss att svenska banker är väl kapitaliserade. Vi har sett under tidigare finansiella kriser att de samhällsekonomiska kostnaderna är mycket stora, och vi menar att Baselregelverken bidrar till en stark svensk ekonomi och högt förtroende för svenska banker. Idag ställer FI något högre krav på svenska banker och vår analys tyder på att det gagnar Sverige. I ett internationellt perspektiv har till exempel vår tillväxt varit god även efter att de hårdare kraven har införts.

Hur bedömer Riksbanken risken för att effekten på BNP och sysselsättning blir påtagligt negativ?

- Vi tror att en stark finansiell sektor bidrar till en stark svensk ekonomi i längden. Flertalet studier har också visat att de makroekonomiska fördelarna med ökad motståndskraft i det finansiella systemet klart uppväger kostnaderna förknippade med reformerna både på kort och på lång sikt. De något högre kraven på svenska bankerna har också klart bidragit till att svenska banker åtnjutit ett stort förtroende i finansiella marknader och bankerna har fått en billigare finansiering.

Arbetar Riksbanken på någon konsekvensanalys?

- Riksbanken deltar i Baselkommitteens analys av det nya regelverket. Därutöver genomför EU-kommissionen en utvärdering av effekterna av nya regleringar.

Kan det finnas skäl att anpassa de kommande Baselreglerna till europeiska förhållanden när de ska in i EU-regelverket?

- I och med att Baselregelverken är globala och beslutade av 28 länders centralbanker och tillsynsmyndigheter är det viktigt att de också implementeras konsistent världen över så att spelreglerna blir lika. Svenska banker har en stor del av sin verksamhet utanför Sveriges gränser och bör på detta sätt gynnas av likformiga regelverk.

Bör riksbankslagen ändras eller förtydligas i några avseenden?

- I samband med diskussionen om utredningen av svensk penningpolitik som gjorts av Goodfriend och King, så har riksdagen aviserat att man avser att initiera en översyn av riksbankslagen, och det tycker vi är bra. Det har över åren kommit upp flera frågor som behöver bli belysta och utredda vad gäller riksbankens mandat. Ett exempel är finansiell stabilitet där man bör titta på den rollfördelning som idag finns mellan regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden, särskilt när det gäller makrotillsyn.

Vad beror hushållens snabba skulduppbyggnad beror på?
- Det finns flera faktorer som förklarar hushållens höga skuldsättning. Bostadspriserna, och därmed skulderna, har bland annat drivits upp av att utbudet på bostäder inte har ökat i samma utsträckning som efterfrågan. Bostadspriserna har också stigit på grund av att många hushåll har fått mer i plånboken när skatter ändrats och det blivit allt billigare att låna pengar.

Hur ser Riksbanken på behovet av flera makrotillsynsåtgärder?

- Det behövs fler åtgärder inom flera olika områden för att minska riskerna med hushållens belåning och begränsa skuldsättningen. Utöver amorteringskravet tror vi att till exempel skuldkvotstak och nedtrappade ränteavdrag kan vara lämpliga komplement. I grunden måste ju också bostadsmarknaden reformeras för att få bukt med skuldsättningen.

De svenska bankerna har stärkt sin kapitalisering på senare år. Hur ser Riksbanken på den fortsatta utvecklingen?

- De svenska storbankerna har stärkt sin kapitalisering men det har till stor del skett genom minskade riskvikter. Vi skulle därför vilja se att dagens riskbaserade kapitalkrav kompletterades med ett icke-riskkänsligt så kallat bruttosoliditetskrav. Erfarenheter har nämligen visat att det är svårt att skatta risker i förväg och därför är det viktigt att ställa flera olika krav på bankernas kapitaltäckning.