Ny bankskatt på 1,7 miljder
Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att avdragsrätten för räntor på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen ska slopas. Förslaget drabbar i första hand banker, som förväntas få en årlig skatteökning på cirka 1,7 miljarder kronor.
■ Ursprungligen angavs två övergripande skäl till förslaget. Det ena var att regeringen ansåg att efterställda skulder och eget kapital bör behandlas skattemässigt lika. Det andra skälet från regeringen var att den finansiella stabiliteten skulle stärkas eftersom bankerna skulle få incitament att i högre utsträckning välja eget kapital.
Flera remissinstanser, bland annat Finansinspektionen, uttryckte tvekan inför slutsatsen att förslaget skulle stärka den finansiella stabiliteten, särskilt mot bakgrund av att analysen var mycket kortfattad och inte närmare diskuterade hur den finansiella stabiliteten skulle påverkas. Det statliga Regelrådet konstaterade i sin granskning att regeringens konsekvensutredning inte uppfyllde de legala krav som ställs. Regelrådet anförde också att det är ”... spekulationer att förslaget ger företag i finanssektorn incitament att öka soliditeten”.
- Bankföreningen framförde skarpa invändningar mot förslaget. Vi ansåg att det finns starka argument för att skattemässigt skilja på skuldinstrument och eget kapital. Vidare framhöll vi att ett avdragsförbud fördyrar bankernas kapitalisering, vilket i sin tur medför en press uppåt på kundernas lånekostnad. Det saknades också ett internationellt perspektiv. De svenska bankernas konkurrenskraft försämras eftersom andra länder i allmänhet medger avdrag för denna typ av skuldräntor, säger Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen.
En betydelsefull aspekt som Finansinspektionen, som har ansvar för den finansiella stabiliteten, pekar på i sitt remissvar är att efterställda skulder har viktiga egenskaper som eget kapital saknar, nämligen att de kan användas för att rekonstruera en bank i ett tidigt skede, innan skadan är skedd och banken sätts i konkurs. Finansinspektionen delade också synen att stabilitetsaspekterna inte var tillräckligt belysta och drog slutsatsen att det inte kunde uteslutas att nettoeffekten av förslaget skulle bli att bankerna får en skuldsammansättning som sammantaget gör dem mindre, snarare än mer, robusta.
Regeringens slutsatser om att den ökade beskattningen av banker skulle stärka den finansiella stabiliteten har tagits bort i den fortsatta beredningen. I lagrådsremissen, som lades fram i slutet av maj, framhålls istället att det är offentligfinansiella skäl som ligger bakom. Allt talar för att förslaget träder i kraft den 1 januari 2017.
Publicerad den 21 juni 2016