Risken ska styra kontrollen

■ Bankföreningen lämnade i slutet av april sitt remissyttrande över förslaget till hur fjärde penningtvättsdirektivet ska omvandlas i svensk lag. Förslaget presenterades i januari i form av betänkandet Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En del av direktivet, reglerna för inhemska politiskt exponerade personer, infördes redan 1 augusti förra sommaren.

Den lag som gäller i Sverige nu grundar sig i övrigt mest på tredje penningtvättsdirektivet. När den infördes valde man att bara göra ändringar i den tidigare lagen, men den här gången föreslår man alltså att i stället börja på ny kula med en helt ny lag som ersätter den gamla.

- Även om den nya lagen är mer omfattande i fråga om antal paragrafer, har den bättre struktur och ger snabbare överblick över lagens olika delar, säger Åsa Arffman, jurist och penningtvättsexpert på Bankföreningen.

Precis som nuvarande penningtvättslag ställer den nya lagen stora krav på att bankerna ska kontrollera sina kunder, i syfte att förhindra penningtvätt och terrorfinansiering. Dels ska kunden kontrolleras vid den första kontakten med banken, dels ska kundens transaktioner sedan regelbundet övervakas. I lagförslaget har det riskbaserade förhållningssättet fått en mer framträdande position. Det innebär i princip att banker inte behöver göra lika omfattande kontroller av kunder i fall där risken för penningtvätt bedöms som liten.

- Det har dock inte fått full genomslagskraft i lagförslagets alla olika delar. Utredningen föreslår att förenklade åtgärder för kundkännedom ska kunna användas om det står klart att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg. Att använda uttrycket ”stå klart” rimmar illa med ett riskbaserat förhållningssätt. I praktiken måste bankerna då göra en ännu mer omfattande kontroll av en ny kund för att kunna bevisa att risken är låg, säger Åsa Arffman.

En annan brist med lagförslaget är att det inte löser de problem med så kallade klientmedelskonto, som branschen har påtalat. Vissa företag som hanterar sina kunders pengar, till exempel advokater, är enligt lagen skyldiga att upprätta ett klientmedelskonto för att hålla kundernas pengar åtskilda. Som kraven tolkas idag framstår det som om banken alltid måste ha full kontroll över vem som är kundens kund.

Bankföreningen anser att man i stället bör ta avstamp i lagförslagets definition av kund, det vill säga den som trätt i avtalsförbindelse med banken.

- Kundens kunder har inte ingått, och kommer sannolikt inte att ingå, något avtal med banken. Därmed hamnar de inte inom ramen för begreppet kund. Banken borde därför inte avkrävas att alltid ha full kontroll över vem som är kundens kund, utan det måste vara risken i det enskilda fallet som avgör vilka åtgärder banken ska ta, säger Åsa Arffman.

- Vi hoppas att finansdepartementet tar till sig detta när de går vidare med förslaget, så att företag som har en skyldighet att hålla medel avskilda även fortsättningsvis ska ha möjlighet att öppna klientmedelskonton.

Publicerad den 21 juni 2016