Regeringen: Kapitalkrav bör styras av risken

■ Trots att det inte var länge sedan beslutet togs att Finansinspektionen ska ansvara för makrotillsynen i Sverige, är frågan åter uppe till diskussion. Hur ser regeringen på ansvarsfördelningen? Finns det skäl att ändra nuvarande ordning? Bankfokus ställde frågorna per mejl till finansmarknadsministern, och fick svaren:

- Utökningen av Finansinspektionens ansvar till att också omfatta makrotillsyn har en bred politisk förankring i Sverige. Vi ser i dagsläget inga anledningar till att ändra på ett beslut som en klar majoritet av riksdagens partier står bakom.

Bör Finansinspektionens mandat utökas?

- I regeringskansliet pågår ett arbete om Finansinspektionen bör få ett bredare mandat att införa åtgärder för att bland annat minska riskerna med hushållens skuldsättning. Vi hoppas att alla sju partier som var överens om att ge dem uppdraget också är villiga att ge dem verktygen.

Vad beror hushållens snabba skulduppbyggnad på?

- Studier visar att majoriteten av den skulduppbyggnad som skett i Sverige sedan mitten av 1990-talet kan förklaras av strukturella faktorer, som en högre bostadsägarandel, lägre boendeskatter, lägre bolåneräntor. Vissa av de strukturella faktorerna kan komma att förändras varför det är viktigt att vi vidtar åtgärder för att minska riskerna med en ökad skuldsättning.

Finns det anledning att vidta fler åtgärder på kreditmarknaden för att dämpa skulduppbyggnaden?

- Amorteringskravet är ett stort steg, nu analyserar vi dess effekt. Vi kommer då att få en tydligare bild huruvida ytterligare åtgärder behöver sättas in. Innan ytterligare åtgärder vidtas måste en analys av åtgärdernas konsekvenser göras.

Svenska banker kan komma att påverkas mer än andra länders banker av de revideringar som nu föreslås av Baselkommittén. Hur ser regeringen på det?

- Regeringen följer de aktuella regleringsinitiativen som diskuteras i Baselkommittén. Regeringen anser att bankernas kapitalkrav bör styras av en ansats som tar hänsyn till risken i bankernas verksamhet. Därmed bör icke-riskvägda kapitalkrav få en lämplig kalibrering.

Bankföreningen har tidigare fått uppfattningen att de två myndigheter som representerar Sverige i Baselkommittén har olika syn i en del centrala frågor, till exempel när det gäller riskbaserade kapitalkrav.

- Det finns en bred samsyn mellan svenska myndigheter att kapitalkraven för svenska banker ska vara höga i förhållande till internationella minimikrav. Den svenska linjen är att bankernas kapitalkrav bör styras av en ansats som tar hänsyn till risken i bankernas verksamhet. Myndigheterna har en djupgående samverkan och för en nära dialog.

Hur bedömer regeringen att de sammantagna effekterna blir på svensk BNP och sysselsättning av alla regler - tidigare Baselregler, de svenska särkraven och det nya Basel 4-regelverket? Arbetar regeringen på en konsekvensanalys?

- EU-kommissionen genomför för närvarande ett konsekvensarbete över hur ökad reglering har påverkat EU-ländernas ekonomier. Detta är ett arbete som Sverige stödjer. Eftersom det svenska banksystemet är stort i förhållande till den svenska ekonomin är det viktigt att de svenska bankerna har god motståndskraft mot störningar i ekonomin. De svenska bankerna, särskilt storbankerna, ska klara av höga kapitaltäckningskrav och ha en god likviditet. Kapitalkraven för svenska banker har skärpts betydligt med införandet av det nya kapitaltäckningsregelverket under 2014. Om det blir aktuellt med ny lagstiftning på området så ska naturligtvis en konsekvensanalys göras.

Om Baselkommittén beslutar om regler som skulle innebära betydande kapitalpåslag för svenska banker jämfört med idag, hur ser regeringen då på de särkrav som finns i Sverige? Kan de behöva justeras ner?

- Det finns för närvarande inget lagstiftningsförslag på området inom EU. Innan EU-kommissionen lägger ett förslag på området är det därför svårt att ta ställning till hur de befintliga reglerna påverkas.

Publicerad den 21 juni 2016