VD har ordet

Baselkommittén vill införa trubbiga globala schabloner och strikta golv för riskvikterna i bankernas utlåning. Det skulle slå hårt mot svenska banker som genomgående har låg risk i sin kreditgivning.

Sverige har redan ett av världens strängaste regelverk för kapitaltäckning till följd av de särkrav som Finansinspektionen har tillfört. De svenska bankerna är bäst kapitaliserade i Europa och klarade EBA:s stresstest bättre än några andra länders banker i EU. Det är ytterst märkligt och knappast önskvärt att Baselkommitténs förslag slår hårdast mot Europas starkaste och mest välskötta banker.

Det internationella analysföretaget Oliver Wyman har, på Bankföreningens uppdrag, gjort beräkningar som visar att kapitalet i de fyra största svenska bankerna skulle behöva öka med uppemot 365 miljarder kronor – vilket motsvarar en ökning med 78 procent – om riskviktsgolvet hamnar på 90 procent.

Kapitalpåslagen för de svenska bankerna blir alltså betydande om förhandlingarna i Basel går snett. Att ytterligare öka kapitalkraven så påtagligt får naturligtvis skadliga konsekvenser för svensk ekonomi, för både jobb och tillväxt. Ökade kapitalkrav kommer att hålla tillbaka investeringarna och aktiviteten i ekonomin genom högre räntor och svagare kredittillväxt. Om riskviktsgolvet blir 75 procent ökar kapitalbehovet med 245 miljarder kronor. Det skulle bland annat medföra att räntorna på företagslån kan komma att öka med uppemot 0,9 procent, vilket i sin tur får svensk BNP att falla tillbaka med flera procent.

Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att regeringen värnar om våra svenska intressen i slutfasen av arbetet i Baselkommittén och i kommande EU-förhandlingar.
Avslutningsvis ser jag fram emot Bankföreningens årliga bankmöte den 10 november som kommer att gästas av bland andra finansmarknadsminister Per Bolund. Vi får då tillfälle att höra om regeringens ansträngningar i frågan.

Hans Lindberg, vd, Svenska Bankföreningen

Publicerad den 25 oktober 2016