Extra löneskatt hotar tusentals jobb

- Skatten skulle leda till att jobben flyttar utomlands eller rationaliseras bort och mindre bankkontor ute i landet skulle drabbas extra hårt. Att särbeskatta bort tusentals jobb är en djupt oförnuftig politik, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg som uppmanar finansministern att lyssna till branschen och inte genomföra utredningens förslag.

I maj förra året tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att föreslå en skatt på finanssektorn. Utgångspunkten var att den finansiella sektorn ses som skattemässigt gynnad i förhållande till andra företag eftersom det inte är någon moms på finansiella tjänster.

Något som Hans Lindberg inte håller med om.

- Utredningen har fel ingångsvärden. Momsbefrielsen är lika över hela EU och de som i första hand gynnas är hushållen, som i egenskap av kunder slipper betala mervärdesskatt, påpekar han. Bankernas företagskunder missgynnas däremot av momsundantaget eftersom de får extra kostnader till följd av att banker inte får dra av den ingående momsen.

Utredaren ska lämna sitt förslag till regeringen senast den 1 november i år. Enligt signaler från utredningen kommer man att lägga fram ett förslag på en ny skatt på 15 procent av lönesumman för företag som producerar momsbefriade finansiella tjänster.

- En sådan extra löneskatt vore förödande och skulle slå direkt mot jobben, säger Hans Lindberg.

Enligt Copenhagen Economics beräkningar kan uppemot 16 000 jobb i finanssektorn, varav 7 200 i bankerna, helt försvinna som en följd av skatten.

- Och då ska man ha i minnet att den digitalisering som sker i finansindustrin kommer att ytterligare minska antalet anställda i sektorn.

Skatten skulle dessutom bli komplicerad att införa.

- Den föreslagna skatten är en administrativ katastrof. Det kommer att skapa ett enormt merarbete för de finansiella företagen, för att man i förslaget försöker införa moms bakvägen via löneavgifterna. Lönesumman kommer att behöva fördelas mellan momsade och omomsade tjänster och det blir inte lätt, säger Hans Lindberg.

Enligt Copenhagen Economics rapport får en extra löneskatt på anställda i bank-, finans- och försäkringsbranschen flera olika negativa effekter.

1. Jobben blir färre genom rationaliseringar och digitalisering.

Bankerna skulle, som en följd av skatten, drastiskt öka takten att ersätta befintliga jobb med it- och andra tekniklösningar för att få ner arbetskraftskostnaderna. En extra löneskatt skulle för en bankanställd med 35 000 kronor i månaden innebära ökade lönekostnader på drygt 60 000 kronor per år och anställd.

2. Skatten driver på flytten av tjänster till länder med lägre lönekostnader, exempelvis de baltiska länderna.

Enligt rapportenleder löneskatten till att bankerna i första hand flyttar bort back office-funktioner från Sverige, men skatten kommer även att öka trycket på att flytta själva produktionen av vissa finansiella tjänster utomlands. När jobben en gång flyttats utanför Sverige kommer de förmodligen aldrig tillbaka.

3. Löneskatten slår hårt mot mindre bankkontor på landsbygden.

Om bankkontoren ute i landet blir tvungna att skära ner på personal kommer servicen för kunderna – hushåll och företag – att försämras. Ett bankkontor med tio anställda skulle behöva minska personalen med en anställd för att kompensera för den kostnadsökning som den extra löneskatten skulle innebära.

Sammanlagt sysselsätter den svenska banksektorn omkring 40 000 personer med cirka 1 600 kontor över hela Sverige.

- Om förslaget genomförs kommer en hel bransch att särbeskattas. Det rimmar illa med dagens svenska skattesystem som är baserat på principen om enhetlig och likformig beskattning för att inte skapa konkurrenssnedvridning mellan olika branscher eller olika marknader. Men med utredningens förslag skulle denna princip överges, säger Hans Lindberg.

I direktiven till utredningen framgår det att utredaren ska hämta vägledning från den danska löneskatten. I Danmark har staten de senaste 25 år tagit ut en så kallad lønsumsafgift av i princip alla företag som tillhandahåller momsfria tjänster. Enligt danska beräkningar har sysselsättningen hittills minskat med cirka 4 procent i finanssektorn till följd av skatten.

- En liknande utveckling har vi inte råd med i Sverige. Färre jobb minskar dessutom skattebasen för statlig och kommunal inkomstskatt och intäkterna från de sedvanliga arbetsgivaravgifterna. För varje 1 000 bankjobb som försvinner i Sverige försvinner i storleksordningen 250 miljoner kronor i uteblivna inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Det är pengar som regeringen knappast vill gå miste om, säger Hans Lindberg.

Publicerad den 25 oktober 2016