Kostnadstak för högkostnadskrediter föreslås
De flesta av förslagen från utredningen om ansvarsfull kreditgivning berör inte banksektorn i första hand, utan snabblåneföretagen. Bankföreningen anser dock att ett införande av det föreslagna kostnadstaket riskerar att urholka betalningsmoralen. Reglerna om marknadsföring, som gäller alla typer av krediter, är dessutom otydliga och rättsosäkra.
Utredningen En mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter presenterades den 12 oktober. Syftet med utredningen var att stärka konsumentskyddet och minska risken för att konsumentkrediter leder till överskuldsättning.
Med undantag för marknadsföringsbestämmelserna tar samtliga förslag sikte på så kallade högkostnadskrediter, i praktiken snabblån. Det handlar om krediter med en effektiv ränta på 30 procent eller mer över Riksbankens referensränta. Kreditköp, med till exempel kreditkort, är undantagna.
- Eftersom Bankföreningens medlemmar inte erbjuder lån till de räntenivåerna, berörs de inte av så många av utredningens förslag. Men några av förslagen väcker ändå en del principiella frågor, säger Anders Dölling, jurist på Bankföreningen som varit expert i utredningen.
Vill införa tak
Utredningen föreslår införandet av ett tak för krediträntan på 40 procent. Samma nivå gäller för dröjsmålsräntan. Likaså föreslås ett kostnadstak för högkostnadskrediterna vilket betyder att en konsument aldrig ska betala mer i kostnader än 100 procent av kreditbeloppet.
- Räntetak finns redan i många länder världen över. Kostnadstak är däremot mer oprövat. Bankföreningen är tveksam till det på principiell grund. En grundläggande förutsättning för att kreditmarknaden ska fungera är att lån betalas tillbaka och att betalningsmoralen i samhället upprätthålls. Ett kostnadstak sänder signalen att låntagare inte behöver betala de kostnader som man åtagit sig, säger Anders Dölling.
Av samma skäl tycker Bankföreningen att det är positivt att utredningen inte lagt taket för dröjsmålsräntan alltför lågt, och att den inte föreslagit att en konsument ska kunna avstå från att betala tillbaka en skuld om han eller hon hävdar att det funnits brister i kreditprövningen när lånet gavs, något som utredningen haft i uppdrag att utreda.
Utredningen ser en risk att vissa snabblånebolag kommer att försöka kringgå de nya reglerna. Redan idag har vissa snabblåneföretag som affärsmodell att inledningsvis erbjuda lånevillkor som är förhållandevis attraktiva för att senare tillämpa höga dröjsmåls- och förlängningsavgifter.
Måste ha varningstext
Därför läggs förslag som begränsar möjligheten att mot avgift förlänga en högkostnadskredit, erbjuda gratislån utan kreditprövning eller kringgå kostnadstaket genom att utforma snabblånet som ett slags kontokredit. Den som erbjuder en högkostnadskredit ska också i sin marknadsföring ha en särskild varningstext. Sådana varningstexter förekommer i dag i Storbritannien, Irland och Nederländerna.
Redan idag finns krav på att marknadsföring av krediter ska vara måttfull. Utredaren föreslår nu en skärpning som omfattar alla typer av krediter. Anders Dölling är starkt kritisk:
- Ingen ifrågasätter att marknadsföring för krediter ska vara måttfull. Den som har stora skulder och har tappat kontrollen över sin ekonomi befinner sig i ett svårt och utsatt läge och ska naturligtvis inte lockas att skuldsätta sig än mer. Där har bankerna och andra aktörer på marknaden ett etiskt ansvar. Men det förslag som lagts fram är otydligt och rättsosäkert. Det blir svårt att förutse vilken marknadsföring som är tillåten eller inte.
Publicerad den 25 oktober 2016