Röster om löneskatten

Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet:

- Varför ska våra medlemmar beskattas hårdare än andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden? Vi är väldigt kritiska till att finansskatten ska finansieras via arbetsgivaravgiften (red: skatten ska läggas ovanpå lönen precis som sociala avgifter). Genomförs det här förslaget så är det högst troligt att det leder till personalneddragningar, eftersom en företagsledning utgår från de förutsättningar som finns. En extra pålaga på i genomsnitt cirka 60 000 kronor per anställd och år får givetvis konsekvenser. Det kommer även bidra till att hålla nere löneökningarna.

- En skatt på finansanställda ökar också incitamenten att flytta arbetstillfällen utomlands, till exempel kundserviceverksamhet.

Finansförbundet är Sveriges största fackliga organisation inom bank- och finansbranschen med cirka 28 000 yrkesverksamma medlemmar

Foto: Christian Gustavsson

Lena Swedenborg, skattechef, Swedbank:

- En naturlig marknadsmässig utveckling mot digitalisering är bra och ofrånkomlig. Men att driva på den utvecklingen ytterligare genom att beskatta personliga tjänster hårdare än digitala vore däremot skadligt. Fler svenska jobb än nödvändigt skulle försvinna. Högre personalkostnader och ökande konkurrens från fintechföretagen ökar pressen att tillhandahålla banktjänster utomlands ifrån eller med hjälp av datorer. Fler bankkontor skulle läggas ner. Digitaliseringen skulle gå fortare än annars, vilket skulle ge kortare omställningstid för till exempel äldre kunder med större behov av personligt stöd i övergången. Även kvalificerade utvecklingstjänster flyttas, vilket skulle leda till att bland annat IT-kompetens går förlorad.

- Fler jobb och mer verksamhet i till exempel länderna i Baltikum gör att löneskatter, sociala avgifter och bolagsskatt kommer att betalas där istället för i Sverige.

Swedbank hade vid årsskiftet totalt 13 893 anställda varav 6 514 i de baltiska länderna.

Ewa Andersen, vd i Sparbankernas Riksförbund:

- För ett vanligt sparbankskontor ute i landet motsvarar den extra löneskatten två tjänster. En sådan neddragning skulle bland annat påverka möjligheten att göra lokala kreditprövningar. Införandet av en extra löneskatt skulle också påskynda den underliggande utvecklingen av både sammanslagningar och indragningar av mindre bankkontor på landsbygden.

Sparbankernas Riksförbund företräder 59 medlemsbanker och 13 sparbanksstiftelser runtom i landet.

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare:

- Vi har upplevt att regeringen varit positiv till de initiativ vi tagit för att stärka Stockholm som det ledande finansiella centret i Norden och också flytta fram positionerna i Europa. En bankskatt rimmar illa med den ambitionen. Finanssektorn är framför allt viktig som en slags infrastruktur för den reala ekonomin, det vill säga jobb och tillväxt i hela landet.

Stockholms Handelskammaren har drygt 2 000 medlemmar och är en av de aktörer som sätter agendan kring regionens framtidsfrågor. Stockholm och Uppsala tillhör både de mest innovativa och de snabbast växande städerna i Västeuropa.
Foto: Orlando G Boström