Basel 4 slår hårt mot tillväxten

Baselkommittén arbetar sedan ett par år tillbaka med stora förändringar av regelverket för kapitaltäckning. Eftersom förändringarna är så genomgripande benämns de ofta Basel 4, som om det var fråga om ett helt nytt regelverk.

Syftet med förändringarna är att förenkla och harmonisera metoderna för att beräkna kapitalkraven för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk.

- Men vi såg redan i ett tidigt skede att de förändringar som diskuterades avseende kreditrisk, skulle få stor negativ effekt, särskilt för svenska och nordiska banker. Ett skäl är att bankerna här har en stor andel utlåning med låg risk, säger Johan Hansing, Bankföreningens chefsekonom.

Bankföreningen anlitade därför det välrenommerade konsultföretaget Oliver Wyman för att analysera effekterna, för såväl svenska banker som för deras kunder och den svenska ekonomin.

Studien kommer fram till att om Basel 4-förslagen genomförs skulle resultatet bli:

• Bankernas kapitalkostnader ökar markant. De ökade kostnaderna går vidare till bankernas kunder genom högre räntor och minskad utlåning. Små och medelstora bolag drabbas hårdare än andra kundkategorier.

• Bankernas kapitalkrav kommer i hög grad att bestämmas av trubbiga schabloner snarare än av relevanta riskbedömningar och extern rating.

• En ökande andel av produktionen av finansiella tjänster flyttas till skuggbanksverksamhet, en sektor som inte har lika omfattande reglering och tillsyn som banker.

• Nya riskviktsgolv skulle ge banker incitament att ersätta lågriskutlåning med högriskutlåning i syfte att upprätthålla vinstnivån. Förändringarna i regelverket skulle därmed kunna leda till en mer instabil finansmarknad.

När det gäller de riskviktsgolv som Baselkommittén diskuterar, har Oliver Wyman beräknat effekten av tre olika nivåer på golv: 60 procent, 75 procent och 90 procent. Analysen visar att kapitalkraven för de fyra stora bankerna skulle öka med 125-365 miljarder kronor, eller 27-78 procent, beroende på nivån på ett eventuellt golv.

Oliver Wyman har omsatt de högre kapitalkraven i ökad ränta för olika typer av kunder. Om ett nytt riskviktsgolv hamnar på 75 procent, skulle räntan öka med uppemot 0,9 procent för vissa kategorier av företagskunder. För bolån skulle ökningen inte bli lika stor, vilket förklaras av det i Sverige redan finns ett riskviktsgolv för bolån sedan några år.

Stor samhällskostnad

Ökade räntekostnader i samhället kan även påverka tillväxten. Baserat på Oliver Wymans kostnadsberäkningar och samband mellan räntenivå och BNP-tillväxt, hämtade från bland annat Riksbanken, har Bankföreningen uppskattat samhällets kostnad för ett riskviktsgolv på 75 procent till mellan 1,8 och 4,2 procent av svensk BNP.

Studien visar alltså att de regelförändringar som går under benämningen Basel 4 kan få dramatiska effekter för svenska banker och svensk ekonomi.

- Svenska banker har redan striktare kapitalkrav än i princip alla andra banker. De är dessutom mer stabila än andra banker, enligt den europeiska banktillsynsmyndighetens stresstest. Mot den bakgrunden är det i högsta grad förvånande att Baselkommittén avser införa regler som drabbar svenska banker hårdare än banker i andra länder, säger Johan Hansing.

Publicerad den 25 oktober 2016