Bankfokus Nr 4, 2018

BANKMÖTET: Med uppdrag att stötta den offentliga sektorns digitalisering

Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, är det offentliga Sveriges nyaste myndighet. Uppdraget är att samordna och stödja den offentliga sektorns digitalisering men också att vara den aktör som kan hålla i samordningsfördelarna och underlätta digitaliseringsprocessen i hela samhället.

Anna Eriksson, generaldirektör på Sveriges nyaste myndighet, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning. Foto: Håkan Flank

   Digitaliseringen har kommit olika långt hos olika myndigheter. Finansinspektionen har till exempel redan en digitaliseringsagenda. Stora myndigheter som Skatteverket har också kommit långt och Lantmäteriet är i vissa delar långt framme. Sedan finns det andra som har en lång väg att gå, kanske saknar kompetensen att börja och som behöver hjälp att komma i gång. 

- En av våra utmaningar är att stötta dem som behöver mer hjälp. Det kan nog finnas en del aktörer bland kommuner och mindre myndigheter som inte har kommit så långt att de förstått att det här berör dem, säger Anna Eriksson, DIGG:s generaldirektör.

Hon betonar att DIGG inte ska ta över ansvaret eller arbetet från kommuner, landsting eller andra myndigheter. Istället handlar det om samverkan med till exempel Finansinspektionen i finanssektorn eller Boverket och Lantmäteriet i samhällsbyggnadsprocessen.

- Det vi kan bidra med är de förvaltningsgemensamma delarna. Den typen av tjänster som används överallt och som alla behöver, som till exempel e-legitimationer, säger Anna Eriksson.

Ett annat konkret exempel på gemensamma tjänster är den lag som träder i kraft 1 april nästa år och som säger att leverantörer till offentlig verksamhet ska kunna skicka e-fakturor och att det offentliga ska kunna hantera dem. Det är en fråga som berör alla sektorer DIGG har ansvar för. Därför pågår nu ett omfattande informationsarbete både mot leverantörer och mot de offentliga aktörerna som ska hantera de nya rutinerna inom ramen för offentlig upphandling.

- Det kommer att bli en stor förändring för vissa. DIGG:s uppgift är att öka kvaliteten i processen, säger Anna Eriksson.

Den tredje förvaltningstjänsten som myndigheten har ansvar för är offentlig sektors infrastruktur till de digitala brevlådorna. 2,8 miljoner svenskar har redan en digital brevlåda för att ta emot sin post från kommuner och det offentliga Sverige.

- Vi jobbar för att antalet ska öka för vi tror att det här är en bra lösning. Samtidigt är ambitionen att mer post från myndigheterna ska gå elektroniskt eftersom det är både effektivare och säkrare än traditionella brev. Sedan har vi förstås önskemål om ytterligare funktionalitet i brevlådorna, säger Anna Eriksson.

En central del i DIGG:s arbetet är att stötta de myndigheter som är involverade i finanssektorn på olika sätt.

- Två frågor vi kommer att arbeta med när sektorn utvecklas och blir allt mer digitaliserad handlar om säkerhet och tillit och hur viktigt det är med kundernas tillit till de finansiella systemen. System utvecklas men det gör också hoten och därför kommer frågan om tillit att bli ännu viktigare i framtiden och här är ju e-legitimationer en viktig gemensam fråga, säger Anna Eriksson.

Hon vill också lyfta fram frågan om digital kompetens, eller snarare digitalt innanförskap/digitalt utanförskap.

- Hur kan vi se till att finanssektorns tjänster är tillgängliga för alla som behöver använda dem när vi digitaliserar allt mer? Vad kan det finnas för lösningar för dem som inte kan använda de digitala tjänsterna, säger Anna Erikson och pekar till exempel på äldre utan datorvana eller kunder som inte kan svenska eller engelska.

En annan fråga är de fysiska kontanterna. I dag betalar många enbart med kort och Swish medan det självklara valet för andra är sedlar och mynt.

- Hur ska det här hanteras? Det är en intressant fråga för framtiden. En reflektion är att vi inte bara ska låta saker hända utan vara medvetna om att det händer och vilka konsekvenserna blir. Och se till att vi har lösningar på plats som fungerar för alla, säger Anna Eriksson.

Myndigheten har också en roll att spela när det gäller användningen av blockkedjor och artificiell intelligens, AI, och att stötta offentlig förvaltning med kompetens. Blockkedjor kom fram som en plattform för Bitcoin men har också andra användningsområden. Till exempel har Riksbanken tittar på om tekniken skulle kunna användas i sitt projekt kring e-kronan, enligt Anna Eriksson.

- Lantmäteriet har också undersökt tekniken när det gäller fastighetsöverlåtelser för att se om blockkedjan går att använda för att skapa tillit i överlåtelseprocessen där ju bankerna är en viktig part. Det här är också exempel på ett område där privat sektor och offentlig sektor kan arbeta vidare tillsammans, säger hon.

Anna Erikson menar att digitaliseringen också ska ses i ett större perspektiv där den är en del i det samhälle vi gemensamt måste bygga och rusta för framtidens krav. Hon pekar på att dagens ettåringar leker med en surfplatta och redan har helt andra referensramar än vi.

- När vi använder plattan har vi en idé om vad som finns bakom men för ettåringen är den bara ett fönster mot någonting. De får helt andra sätt att tänka vilket de tar med sig när de växer upp. Det är det samhället vi måste börja bygga redan nu. Ett samhälle som stöder deras sätt att tänka, säger Anna Eriksson.

Och det samhället ligger inte långt bort. Barnen börjar få kontakt med kommunen redan i grundskolan och senare med olika myndigheter men också banker och företag.

 - Utmaningen är att inte bara fortsätta göra det vi gör i dag, fast lite bättre. Istället handlar det om att möta helt andra förväntningar inom en inte allt för lång tid. Resan har redan börjat. Och det gäller både den offentliga sektorn och den finansiella sektorn, säger Anna Eriksson.

Text: Mikael Gianuzzi

 

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 8