Övriga rättsområden
Utredningar
EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Dir. 2022:76)
En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de kommande regeländringarna i EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredaren ska särskilt ta ställning till bland annat vilka verksamhetsutövare som ska omfattas av penningtvättsregelverket, om verksamhetsutövarna ska få tillgång till konto- och värdefackssystemet, hur uppgifterna i registret över verkliga huvudmän ska bli mer korrekta, adekvata och aktuella samt vilken myndighet som ska övervaka Advokatsamfundets penningtvättstillsyn. Bankföreningen har fått utse en expert i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
Läs utredningsdirektiven
Tilläggsdirektiv till 2022 års penningtvättsutredning (Dir 2023:49)
Som ett led åtgärderna mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska alla juridiska personer registrera sina verkliga huvudmän i Bolagsverkets register. Inom EU pågår förhandlingar om nya regler som innebär att även juridiska personer som saknar verklig huvudman ska registrera sig och sina ledningar i registret. Något undantag för till exempel företrädare för ideella föreningar eller registrerade trossamfund görs inte. Enligt regeringens tilläggsdirektiv ska penningtvättsutredningen analysera hur förslaget förhåller sig till grundlagen samt ta ställning till vilka ingripanden vid överträdelser av skyldigheten att registrera uppgifter i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän som är effektiva, proportionerliga och avskräckande. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
Läs tilläggsdirektivet
Uppdrag om brottslighet som kan hänföras till fastigheter (Fi2022/02443)
Regeringen har givit Lantmäteriet i uppdrag att redogöra för hur myndigheten, utifrån nuvarande tekniska och juridiska förutsättningar, kan bidra till att förebygga och motverka brottslighet som kan hänföras till fastigheter. Det avser till exempel brott mot borgenärer, lagfartskapningar, penningtvätt eller organiserad brottslighet. Lantmäteriet ska utreda och redovisa vilka åtgärder myndigheten skulle kunna vidta med ändrade tekniska och juridiska förutsättningar, samt lämna nödvändiga författningsförslag.I uppdraget ingår att kartlägga vilka myndigheter Lantmäteriet behöver samverka med, och på vilket sätt, för att kunna vidta de åtgärder som föreslås. Uppdraget skulle redovisas senast den 24 februari 2023, någon utredning har inte publicerats.
Läs uppdraget
Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption (Dir. 2022:112)
En särskild utredare ska göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att motverka otillåten påverkan och korruption. Översynen ska omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad. Syftet med utredningen är att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Uppdraget ska redovisas senast den 5 januari 2024.
Läs kommittédirektivet
Uppdrag angående hur införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpning av klimatdeklarationer kan utvidgas (Fi2020/02715 Fi2022/00721)
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att lämna förslag på hur införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas. I uppdraget ingår bland annat att utreda och föreslå hur gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan skulle kunna införas tidigare än 2027, utreda och föreslå hur kravet på klimatdeklaration kan införas vid ombyggnad och tillbyggnad, lämna nödvändiga författningsförslag och föreslå andra åtgärder som behövs för den fortsatta utvecklingen av regler om klimatdeklaration för byggnader. Uppdraget skulle redovisas senast den 15 maj 2023, någon utredning har inte publicerats.
Läs uppdragsbeskrivningen
Inrättande av Utbetalningsmyndigheten (Dir. 2022:8)
En särskild utredare ska lämna förslag och vidta nödvändiga åtgärder i syfte att förbereda och genomföra bildande av en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten. Utredaren ska band annat föreslå hur Utbetalningsmyndighetens instruktion och regleringsbrev ska utformas, bemanna myndigheten, och vidta de ytterligare åtgärder som krävs för att myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2023. Se även regeringens prop. 2022/23:34 om Utbetalningsmyndigheten nedan.
Läs kommittédirektiv
Betänkanden och promemorior
Nytt! Samverkan inför beslut om kontracykliska buffertvärden (Fi2023/01257)
I en promemoria föreslår regeringen att Finansinspektionen ska ge Riksbanken tillfälle att yttra sig innan inspektionen fattar beslut om kontracykliska buffertvärden. I promemorian föreslås även att det ska göras vissa rättelser av svensk rätt. Det innebär t.ex. att bestämmelserna om när resolutionsavgift ska tas ut anpassas till unionsrätten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Förslaget är föremål för remissförfarande.
Läs promemorian
Nytt! Nya regler om hållbarhetsredovisning (SOU 2023:35)
Utredningen om hållbarhetsredovisning har i ett slutbetänkande lämnat förslag om hur EU:s direktiv om hållbarhetsredovisning (CSRD) ska genomföras i svensk rätt. En utgångspunkt för utredningens förslag är att rapporteringskraven för svenska företag inte ska vara mer långtgående än för andra europeiska företag. Betänkandet behandlar även genomförandet i svensk rätt av ett EU-direktiv om könsfördelning bland styrelseledamöterna i börsnoterade företag. Det föreslås även en tydligare ordning för dateringen av årsredovisningar. Lagändringarna såvitt avser EU:s direktiv om hållbarhetsredovisning föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Lagändringarna ska sedan börja tillämpas vid olika tidpunkter beroende på vilken företagskategori det handlar om. Förslaget är föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Staten och betalningarna (SOU 2023:16)
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Utredningen har gjort en genomgripande och bred analys av rollfördelningen mellan staten och andra aktörer på betalningsmarknaden, förändringarna på finans- och betalningsmarknaderna till följd av teknisk utveckling och digitalisering samt framväxten av nya betalningssätt och minskad användning av traditionella betalningsmedel i form av sedlar och mynt (kontanter). Utredningen har analyserat ett antal möjliga utvecklingsscenarier för betalningsmarknaden, med utgångspunkt i utvecklingen i Sverige och i andra länder. På vissa områden lämnar utredningen författningsförslag eller förslag på andra statliga åtgärder. Förslagen beaktar de krav som följer av Sveriges medlemskap i EU och att Sverige inte har euron som valuta. Förslaget är föremål för remiss.
Läs utredningen
Statistik över hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51)
En utredning konstaterar att det finns ett stort samhällsbehov av att på nytt framställa statistik över hushållens tillgångar och skulder på individnivå, för att kunna göra djupgående analyser av skuldutvecklingen. Utredningen föreslår därför ett nytt statistikområde i statistikförordningen och föreslår att SCB ska vara statistikansvarig myndighet. Det föreslås en uppgiftsskyldighet för finansiella företag, med möjlighet för det finansiella företaget att anlita ett kreditupplysningsföretag att fullgöra det finansiella företagets uppgifter. Lagändringarna förslås träda i kraft den 1 januari 2024. Förslaget är föremål för remissförfarande till den 21 april 2023.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar
Ett offentligt register för bostadsrätter (SOU 2022:39)
Utredningen lämnar förslag om hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas i syfte att stärka bostadsmarknadens funktionssätt. Det konstateras att ett offentligt register för bostadsrätter behövs och bör inrättas och att Lantmäteriet bör ansvara för registret. Registret ska omfatta landets samtliga bostadsrätter, men andelar i bostadsföreningar och bostadsaktiebolag ska inte ingå. Utredningen föreslår också att panträtt i bostadsrätt ska upplåtas genom att bostadsrättshavaren skriftligen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran. Därmed skulle bostadsrättsföreningar inte längre ha rätt att ta ut någon pantsättningsavgift. Någon förändring när det gäller det sakrättsliga skyddet vid överlåtelse föreslås inte. Reglerna föreslås ska tillämpas från den 1 juli 2025. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar
Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:25)
Utredningen lämnar förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare). Det föreslås ett startlån med syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Målgruppen föreslås vara de som inte ägt en primär bostad i Sverige de senaste 10 åren och som har behov av att låna mer än 85 procent av bostadens värde. Det föreslås att det för startlån till förstagångsköpare ska gälla en statlig garanti till de bolåneaktörer som beviljar startlån. Lånet ska amorteras enligt de nu gällande amorteringskraven. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar
Ställföreträdarskap att lita på – en översyn av reglerna om gode män och förvaltare (SOU 2021:36)
En översyn har gjorts av reglerna om gode män och förvaltare i syfte att säkerställa att de människor som är i behov av en ställföreträdare ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd de behöver samt att reglerna är moderna och rättssäkra. Översynen har varit inriktad på områden där det finns problem och brister, med fokus på ett antal särskilt utpekade frågor. De lämnade förslaget avser bland annat att åstadkomma bättre stöd till, och stärkt ställning för, huvudmännen; förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare samt förbättra förutsättningarna för ställföreträdarna att utföra sina uppdrag. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar
Förslag om ändring i kreditupplysningslagen
IMY hemställer i en promemoria till Justitiedepartementet att det införs ett uttryckligt lagstöd i kreditupplysningslagen för behandling i kreditupplysningsverksamhet av uppgifter om sådana förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (FB) som avser egendom. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2024. Förslaget har varit föremål för remissförfarande och Bankföreningen tillstyrkte förslaget.
Läs promemorian
Regeringsförslag
Nytt! Ekonomiska sanktioner mot terrorism
I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om frysning av tillgångar i syfte att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet. Ett beslut om frysning ska enligt förslaget få meddelas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller dömts för brott enligt den lagen. Regeringen föreslår också en ny bestämmelse som gör det möjligt att tillfälligt frysa tillgångar i enlighet med ett beslut från FN:s säkerhetsråd eller en sanktionskommitté under rådet. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Läs lagrådsremissen
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter (prop 2022/23:121)
Regeringen föreslår lagändringar som föranleds av ändringar i mervärdesskattedirektivet och i förordningen om administrativt samarbete. En ny dokumentations- och uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer införs som innebär att betaltjänstleverantören kommer vara skyldig att bevara uppgifter om samtliga gränsöverskridande betalningar som den har genomfört, oavsett om uppgiftsskyldighet föreligger för betalningarna. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket som i sin tur ska överföra dem till ett centralt elektroniskt system inom EU, kallat Cesop. Syftet med det nya EU-rättsliga regelverket är att bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs propositionen
Ökad motståndskraft i betalningssystemet (Fi2022/02529)
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att regleringen om verksamhet med clearing och avveckling av betalningar ska anpassas till dagens betalmarknad. En ny lag om clearing och avveckling av betalningar föreslås, där definitionen av clearingverksamhet anpassas till vad som gäller internationellt. Det innebär att det tillståndspliktiga området utökas till att omfatta hela betalningsprocessen. Det föreslås att det ska ställas nya krav på bland annat riskhantering, beredskap, cybersäkerhet och utkontraktering av verksamhet. Slutligen föreslås att det ska ställas nya krav på kapital och styrning. Sammantaget bidrar förslaget till ökad motståndskraft i betalningssystemet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Läs lagrådsremissen
Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut
Enligt den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism och Polismyndighetens rapport Penningtvätt via växlingskontor 2021 har valutaväxling en central roll vid omsättning och tvätt av pengar åt kriminella nätverk. Regeringen föreslår därför ett antal riskhanterande åtgärder, bland annat att all valutväxlingsverksamhet och finansiell verksamhet ska vara registrerad, att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för ägare och ledning i sådan verksamhet samt att Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den inte uppfyller de krav som ställs på verksamheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Läs propositionen
Riksdagsbeslut
Utbetalningsmyndigheten
Riksdagen har beslutat om inrättandet av en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, som bland annat ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Myndigheten ska administrera ett system med transaktionskonton för utbetalningar från vissa statliga myndigheter samt arbeta med granskning av bland annat utbetalningar som myndigheten gör, i syfte att identifiera felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om till exempel felaktiga utbetalningar. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Läs propositionen
Genomförande av tillgänglighetsdirektivet
Riksdagen har beslutat att EU:s tillgänglighetsdirektiv ska genomföras genom en ny lag om tillgänglighet till vissa produkter och tjänster. Syftet är att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. Vissa produkter och tjänster ska uppfylla krav på tillgänglighet. Dessa produkter är bland andra datormaskinvarusystem med generella användningsområden, terminalutrustning, läsplattor och självbetjäningsautomater. De tjänster som omfattas är bland andra tjänster som tillhandahålls konsumenter och avser elektroniska kommunikationstjänster, e-handelstjänster, banktjänster och e-böcker. Lagen innehåller även bestämmelser om CE-märkning, marknadskontroll och tillsyn. Den träder i kraft den 28 juni 2025.
Läs riksdagsbeslutet