Publikationer

Övriga rättsområden

Utredningar 

Ny! Grönt sparande 
En viktig del av kanaliseringen av kapital till miljöprojekt och finansiering av klimatåtgärder är privata investeringar. En särskild utredare ska därför undersöka hur förutsättningarna för 
sådana investeringar ser ut och, inom angivna ramar, lämna förslag i syfte att bidra till den samhällsomställning som behöver ske för att klimat- och miljömålen ska uppnås. Hans Lindberg deltar som expert från Bankföreningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. 
Läs kommittédirektiven

Ett eventuellt svensk deltagande i europeiska bankunionen 
Regeringen har i december 2017 gett i uppdrag till en särskild utredare ska göra en genomgripande analys av innebörden av ett eventuellt svenskt deltagande i europeiska bankunionen, redovisa för- och nackdelar samt de risker som är förknippade med att delta i eller kvarstå utanför bankunionen. Från Bankföreningen deltar Johan Hansing som expert. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2019. 
Läs kommittédirektiven 

Utredningen om en strukturell översyn av mervärdesskattelagstiftningen 
Utredningen ska genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskatte­lagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskatte­lag. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskatte­lagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2020. 
Läs kommittédirektiven 

Betänkanden och promemorior 

Skärpta krav och rutiner för svenska id-handlingar 
I betänkandet som presenterades i mars 2019 läggs förslag på hur hanteringen av och säkerheten kring svenska id-handlingar ska förbättras. Utredningen föreslår bland annat en ny lag och en ny förordning om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation. I lagen avses med statliga fysiska identitetshandlingar de fysiska identitetshandlingar som staten utfärdar, dvs. det nya id-kortet och passet. De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2022. 
Läs betänkandet 

Rapporteringspliktiga arrangemang - ett nytt regelverk på skatteområdet  
I januari 2019 publicerades ett betänkande där utredningen har haft i uppdrag att se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. Syftet med en sådan informationsskyldighet är att bekämpa skatteflykt, skattefusk och skatteundandragande. Betänkandet är utskickat på remiss som ska besvaras senast 24 april 2019. 
Läs betänkandet  

Genomförande av 2018 års ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv 
I en departementspromemoria som publicerades i september 2018 föreslås de författningsändringar som är nödvändiga för ett genomförande i svensk nationell rätt av ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU, förkortat ändringsdirektivet. Direktivets syfte är i huvudsak att förbättra det redan befintliga förebyggande ramverket och på ett mer effektivt sätt bekämpa finansiering av terrorism. Förslaget har ännu inte lett till någon proposition.  
Läs departementspromemorian 
Läs Bankföreningens remissyttrande 

Ny! Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor  
en promemorian som presenterades i februari 2019 föreslås att det ska göras vissa ändringar i regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut och kreditförmedlare som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som driver verksamhet från filial i Sverige vid överträdelser av det aktuella regelverket, Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. 
Läs departementspromemorian

Ny! Vissa frågor vid tillämpning av regelverket om insättningsgaranti 
I promemorian. Som publicerade i februari 2019 föreslås vissa ändringar i lagen om insättningsgaranti. Det föreslås att bestämmelserna om ersättningsbeloppets storlek i svenska kronor inte ska uttryckas som ett självständigt belopp. Ersättningsbeloppet ska i stället anges som det belopp i svenska kronor som motsvarar 100 000 euro. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om ersättningsbeloppet i svenska kronor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. 
Läs departementspromemorian 

Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism  
En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de regler om sekretess och in-formationsutbyte som gäller för bland andra Polismyndigheten, socialtjänsten och Transportstyrelsen i arbetet mot terrorism. Syftet är att säkerställa att det finns förutsättningar för ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte. Uppdraget redovisades i augusti 2018. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 november 2019. 
Läs betänkandet  
Läs Bankföreningens remissyttrande 

Stärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen 
I syfte att förbättra förutsättningarna för en sund och väl fungerande fastighetsmäklarbransch har en särskild utredare haft i uppdrag att lämna förslag som innebär att även fastighetsmäklarföretagen ska omfattas av reglerna i fastighetsmäklarlagen och penningtvättslagen och stå under tillsyn. I uppdraget har även ingått att se över fastighetsmäklarlagen i syfte att förbättra möjligheterna till elektronisk kommunikation. Uppdraget redovisades i augusti 2018. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. 
Läs betänkandet 

Tillsyn över och ingripanden mot advokatverksamhet vid tillämpning av penningtvättsregelverket 
I en departementspromemoria som publicerades i maj 2018 lämnas förslag till de författningsändringar som är nödvändiga för att, i fråga om advokatverksamhet, genomföra kraven på tillsyn och ingripanden i EU-direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av EU-förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av EU-direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG. Förslagen innebär bl.a. att advokatbolagen uttryckligen ska ställas under Sveriges advokatsamfunds tillsyn i fråga om regelverket för penningtvätt och finansiering av terrorism. Författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019 men har ännu lagts någon proposition. 
Läs promemorian 

Utredning om Riksbanken 
I december 2016 tillsattes en parlamentarisk sammansatt kommitté som gavs i uppdrag att göra en översyn över det penningpolitiska ramverket och lagen om Sveriges riksbank. Kommittén ska bl.a. analysera och bedöma samt föreslå de författningsändringar som den anser nödvändiga inom följande områden inom bland annat Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet, Riksbankens institutionella oberoende samt Riksbankens ansvar för kontanthanteringen, kontantförsörjningen och beredskapen i betalningssystemet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2019. I juni 2018 lämnades ett delbetänkande (Tryggad tillgång till kontanter SOU 2018:42) angående kontanthanteringen i vilket det bland annat föreslås att vissa banker ska vara skyldiga att tillhandahålla en rimlig tillgång till kontanttjänster i hela Sverige. 
Läs kommittédirektiven  
Läs delbetänkandet 
Läs Bankföreningens remissyttrande  

Nya regler för tjänstepensionsföretag 
Finansdepartementet föreslår nya regler för tjänstepensionsföretag med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet och Tjänstepensionsföretagsutredningens betänkande. I promemorian föreslås en ny lag om tjänstepensionsföretag som ska gälla för företag som enbart erbjuder tjänstepensionsförsäkringar, det vill säga livförsäkringar som är knutna till en anställning. Alla försäkringsföretag och tjänstepensionskassor som uppfyller vissa krav ska kunna omvandlas till tjänstepensionsföretag. Det blir även möjligt att bilda nya tjänstepensionsföretag. Utöver de regler som följer av direktivet föreslås bland annat att det ska införas ett riskkänsligt kapitalkrav som motsvarar kapitalbehovet enligt Finansinspektionens trafikljusmodell. Bankföreningen som fick förslaget på remiss anslöt sig till Svensk Försäkrings remissyttrande. De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 maj 2019. 
Läs departementspromemorian 

Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av det andra tjänstepensionsdirektivet 
Finansdepartementet föreslår nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet. De nya reglerna stärker skyddet för dem vars pensioner tryggas i stiftelserna. Det sker huvudsakligen genom utbyggda regler om pensionsstiftelsernas investeringar och om företagsstyrning. De nya reglerna tillåter pensionsstiftelserna att i ökad utsträckning ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer i sin kapitalförvaltning. Reglerna inarbetas i lagen om tryggande av pensionsutfästelse. En justering sker också i offentlighets- och sekretesslagen. Proposition var planerad till januari 2019 men ä fortfarande inte publicerad.  
Läs departementspromemorian 

Skatteregler för tjänstepensionsföretag 
I en departementspromemoria som kom i september 2018 lämnas förslag om skatteregler för tjänstepensionsföretag. Tjänstepensionsföretag kommer att bedriva samma typ av verksamhet som livförsäkringsföretag som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt försäkringsrörelselagen. För att uppnå skatteneutralitet mellan de aktörer som verkar inom området tjänstepension föreslås i promemorian att tjänstepensionsföretag samt svenska europabolag och europakooperativ som driver motsvarande verksamhet ska tillämpa de särskilda bestämmelserna för livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Bankföreningen som fick förslaget på remiss anslöt sig Svensk Försäkrings remissyttrande. Reglerna föreslås träda ikraft 1 maj 2019 men har ännu inte publicerats någon proposition.  
Läs departementspromemorian 

Kartläggning om delningsekonomin  
Utredningen om delningsekonomin överlämnade sitt betänkande i april 2017. Utredningen har bl.a. att kartlagt olika modeller som möjliggör eller underlättar transaktioner där privatpersoner säljer, hyr ut, lånar ut eller ger bort materiella eller finansiella tillgångar, samäger eller samnyttjar sådana tillgångar eller erbjuder tjänster, analysera olika användares roller och rättsliga ställning vid sådana transaktioner. Utredningen har vidare undersökt om befintlig lagstiftning är ändamålsenlig eller om det finns eventuella behov av författningsändringar, såväl nationellt som inom EU, framför allt i fråga om förmögenhetsrätt, konsumenträttsliga delar av marknadsrätten, produktsäkerhet, tillsyn och tvistlösning. Utredningen föreslår bland annat att Konsumentverket får i uppdrag att informera och vägleda privatpersoner om vad delningsekonomiska transaktioner innebär.  
Läs betänkandet  

För Sveriges landsbygder – sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd 
Den parlamentariska landsbygdskommittén överlämnade i januari 2017 sitt slutbetänkande med ett stort antal förslag som syftar till att bidra till en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Kommittén har också formulerat ett övergripande mål för landsbygdernas utveckling i ett trettioårsperspektiv. Bland annat anser kommittén att det av lag bör framgå att det är marknadens ansvar, genom banker och andra kreditinstitut, att nu och framöver förse medborgarna med betaltjänster, inklusive möjligheten att ta ut och sätta in kontanter. Det föreslås att även företag och företagen ska omfattas av rätten att öppna betalkonto med grundläggande funktioner, bl a uttag och insättning av kontanter. 
Läs betänkandet 
Läs Bankföreningens remissyttrande 

Krav på rapportering av betalningstider  
Näringsdepartementet anser att det behöver vidtas åtgärder för att bryta utvecklingen mot allt längre betalningstider och har därför tagit initiativ till åtgärder för att försöka få till stånd en självreglering inom näringslivet. Som ett komplement till sådana åtgärder bör det införas ett krav på rapportering av betalningstider. I en promemoria föreslås därför att företag med minst 500 anställda, enligt en ny lag, årligen ska redovisa uppgifter om avtalade betalningstider, faktiska betalningstider och försenade betalningar. Den nya lagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019. Den första rapporteringen ska ske under juli eller augusti 2020. Det har dock inte ännu lagts någon proposition. 
Läs promemorian 

Regeringsförslag 

Ny! Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott 
I en proposition föreslår regeringen att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska utvidgas så att den även omfattar brott som har en koppling till användandet av falska eller manipulerade handlingar. Bland de brott som föreslås läggas till i den s.k. brottskatalogen i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ingår olovlig identitetsanvändning, urkundsförfalskning och osant intygande. För att omfattas av lagen ska gärningen avse uppgift eller handling i ärende hos Skatteverket. Därutöver föreslås att brott enligt lagen om straff för penningtvättsbrott ska omfattas av Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. 
Läs propositionen 

EU-bodelning 
EU har antagit två förordningar om internationellt privat- och processrättsliga regler om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden. Med anledning av att det behövs författningsändringar har regeringen i mars 2019 lämnat förslag till nya regler om bodelning och andra frågor om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer. 
Läs propositionen 

Ny! Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten 
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss ändrade regler angående datalagring Enligt EU-domstolens avgörande i den s.k. Tele2-domen är den svenska datalagringen alltför omfattande och inte förenlig med EU-rättens krav. Regeringen föreslår därför anpassningar av regleringen om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, s.k. datalagring, som syftar till att göra reglerna förenliga med EU-rätten på området- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019. 
Läs lagrådsremissen 

Riksdagsbeslut 

Kompletterande bestämmelser till EU:s geoblockeringsförordning  
Riksdagen fattade i februari 2019 beslut i enlighet med regeringens förslag om en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s geoblockeringsförordning. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU. Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker. Den nya lagen träder i kraft den 1 april 2019. 
Läs riksdagsbeslutet 

Finansiella företagsuppgifter till brottsutredande myndigheter  
I oktober 2018 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag om att de uppgifter som finansiella företag enligt rörelselagstiftningen lämnar till brottsutredande myndigheter ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form. Lagändringarna i fråga om finansiella företagsuppgifter till brottsutredande myndigheter träder i kraft den 1 september 2019. Övriga lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2019. 
Läs riksdagsbeslutet 

Avgiftsuttaget till resolutionsreserven 
I december 2017 fattade riksdagen beslut i enlighet med regeringens förslag om att de sammanlagda resolutionsavgifterna ska uppgå till 0,125 procent av det totala avgiftsunderlaget för 2018, 0,09 procent för 2019 och 0,05 procent fr.o.m. 2020. Lagändringarna som avser resolutionsavgiftens storlek trädde ikraft den 1 januari 2018, resterande den 1 januari 2019 respektive den 1 januari 2020.  
Läs riksdagsbeslutet