Publikationer

Övriga rättsområden

Utredningar 

EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder
Regeringen beslutade den 20 december 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till de ändringar av regelverken om kapitaltäckning och hantering av banker i kris som är resultatet av de förhandlingar på EU-nivå som skett inom ramen för arbetet med det s.k. bankpaketet (dir. 2018:116). Enligt kommittédirektiven skulle uppdraget slutredovisas senast den 1 oktober 2019 men har fått förlängt till den 13 december 2019.
Läs kommittédirektiven

Grönt sparande 
En viktig del av kanaliseringen av kapital till miljöprojekt och finansiering av klimatåtgärder är privata investeringar. En särskild utredare ska därför undersöka hur förutsättningarna för sådana investeringar ser ut och, inom angivna ramar, lämna förslag i syfte att bidra till den samhällsomställning som behöver ske för att klimat- och miljömålen ska uppnås. Hans Lindberg deltar som expert från Bankföreningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. 
Läs kommittédirektiven

Ett eventuellt svensk deltagande i europeiska bankunionen 
Regeringen har i december 2017 gett i uppdrag till en särskild utredare ska göra en genomgripande analys av innebörden av ett eventuellt svenskt deltagande i europeiska bankunionen, redovisa för- och nackdelar samt de risker som är förknippade med att delta i eller kvarstå utanför bankunionen. Från Bankföreningen deltar Johan Hansing som expert. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2019. 
Läs kommittédirektiven 

Utredningen om en strukturell översyn av mervärdesskattelagstiftningen 
Utredningen ska genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskatte­lagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskatte­lag. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskatte­lagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2020. 
Läs kommittédirektiven 


Betänkanden och promemorior
 

Ny! Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor
I en departementspromemoria lämnas de författningsförslag som krävs för att vissa uppgifter som finansiella företag lämnar till Riksgäldskontoret (i egenskap av garantimyndighet och resolutionsmyndighet) vid tillämpning av lagen om insättningsgaranti och lagen om resolution i stället ska lämnas till Finansinspektionen. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2020.
Läs departementspromemorian

Ny! Några sekretessfrågor på finansmarknadsområdet
I en departementspromemorian föreslås bestämmelser som innebär att sekretess ska gälla i Finansinspektionens tillstånds- och tillsynsverksamhet för uppgift om transaktioner med eller innehav av finansiella instrument, om den som myndighetens verksamhet avser har inhämtat uppgiften på grund av bestämmelser om anmälningsskyldighet. I promemorian föreslås ändringar i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2020. Förslaget är utskicket på remiss som ska besvaras senast 14 oktober 2019.
Läs departementspromemorian

Ny! Belastningsregisterkontroll i arbetslivet
I betänkandet som presenterades i april 2019 lämnas förslag om ett utökat författningsstöd för registerkontroll i arbetslivet såvitt avser Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, finansiella företag som omfattas av krav på ledningsprövning samt offentliga och enskilda aktörer som utför vård- och omsorgsinsatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. Ett sådant författningsstöd är nödvändigt om det införs ett generellt förbud mot registerkontroll i enlighet med vad som föreslagits av Utredningen om registerkontroll i arbetslivet.
Läs betänkandet

Skärpta krav och rutiner för svenska id-handlingar
I betänkandet som presenterades i mars 2019 läggs förslag på hur hanteringen av och säkerheten kring svenska id-handlingar ska förbättras. Utredningen föreslår bland annat en ny lag och en ny förordning om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation. I lagen avses med statliga fysiska identitetshandlingar de fysiska identitetshandlingar som staten utfärdar, dvs. det nya id-kortet och passet. De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2022. Förslaget är utskickat på remiss till bland annat Bankföreningen och ska besvaras senast 30 augusti 2019.
Läs betänkandet

Rapporteringspliktiga arrangemang - ett nytt regelverk på skatteområdet
I januari 2019 publicerades ett betänkande där utredningen har haft i uppdrag att se över möjligheterna att införa en skyldighet för bland annat skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. Syftet med en sådan informationsskyldighet är att bekämpa skatteflykt, skattefusk och skatteundandragande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar

Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor
I en promemoria som presenterades i februari 2019 föreslås att det ska göras vissa ändringar i regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut och kreditförmedlare som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som driver verksamhet från filial i Sverige vid överträdelser av det aktuella regelverket, Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Läs departementspromemorian
Läs Bankföreningens remissyttrande

Ny! Vissa förtydliganden av regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism
Mot bakgrund av att EU-kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i det s.k. fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut har genomförts i svensk rätt så görs i en departementspromemorian därför vissa förtydliganden av regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Förslaget är utskickat på remiss och ska besvaras senast 20 september 2019. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Läs departementspromemorian

Vissa frågor vid tillämpning av regelverket om insättningsgaranti
I promemorian som publicerade i februari 2019 föreslås vissa ändringar i lagen om insättningsgaranti. Det föreslås att bestämmelserna om ersättningsbeloppets storlek i svenska kronor inte ska uttryckas som ett självständigt belopp. Ersättningsbeloppet ska i stället anges som det belopp i svenska kronor som motsvarar 100 000 euro. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om ersättningsbeloppet i svenska kronor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Läs departementspromemorian
Läs Bankföreningens remissyttrande

Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism
En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de regler om sekretess och informationsutbyte som gäller för bland andra Polismyndigheten, socialtjänsten och Transportstyrelsen i arbetet mot terrorism. Syftet är att säkerställa att det finns förutsättningar för ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte. Uppdraget redovisades i augusti 2018. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 november 2019.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissyttrande

Stärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen
I syfte att förbättra förutsättningarna för en sund och väl fungerande fastighetsmäklarbransch har en särskild utredare haft i uppdrag att lämna förslag som innebär att även fastighetsmäklarföretagen ska omfattas av reglerna i fastighetsmäklarlagen och penningtvättslagen och stå under tillsyn. I uppdraget har även ingått att se över fastighetsmäklarlagen i syfte att förbättra möjligheterna till elektronisk kommunikation. Uppdraget redovisades i augusti 2018. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 men har ännu inte lagts någon proposition.
Läs betänkandet

Utredning om Riksbanken
I december 2016 tillsattes en parlamentarisk sammansatt kommitté som gavs i uppdrag att göra en översyn över det penningpolitiska ramverket och lagen om Sveriges riksbank. Kommittén ska bl.a. analysera och bedöma samt föreslå de författningsändringar som den anser nödvändiga inom följande områden inom bland annat Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet, Riksbankens institutionella oberoende samt Riksbankens ansvar för kontanthanteringen, kontantförsörjningen och beredskapen i betalningssystemet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2019. I juni 2018 lämnades ett delbetänkande (Tryggad tillgång till kontanter SOU 2018:42) angående kontanthanteringen (sedan nedan) i vilket det bland annat föreslås att vissa banker ska vara skyldiga att tillhandahålla en rimlig tillgång till kontanttjänster i hela Sverige.
Läs kommittédirektiven
Läs delbetänkandet
Läs Bankföreningens remissyttrande

Ny! En effektivare flytträtt av försäkringssparande
Regeringen föreslår i en proposition lagändringar som syftar till att effektivisera möjligheterna att återköpa och överföra (flytta) livförsäkringar. I syfte att effektivisera den lagstadgade flytträtten föreslås tydligareregler i försäkringsrörelselagen (2010:2043) om vilka kostnader försäkringsföretag ska få beakta när de fastställer avgifter vid återköp och flytt. Det förtydligas att avgiften får avse försäkringsföretagets direkta kostnader för den administrativa hanteringen av återköp eller flyttar, beräknade för försäkringar av samma slag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter om vilka kostnader som ska anses som direkta och som därigenom får beaktas när avgifterna fastställs. Vidare klargörs att försäkringsföretag får ta ut avgifter för att täcka sådana kvarstående anskaffningskostnader som är direkt hänförliga till den återköpta försäkringen eller den försäkring vars sparkapital flyttats. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Läs propositionen

Kartläggning om delningsekonomin
Utredningen om delningsekonomin överlämnade sitt betänkande i april 2017. Utredningen har bl.a. att kartlagt olika modeller som möjliggör eller underlättar transaktioner där privatpersoner säljer, hyr ut, lånar ut eller ger bort materiella eller finansiella tillgångar, samäger eller samnyttjar sådana tillgångar eller erbjuder tjänster, analysera olika användares roller och rättsliga ställning vid sådana transaktioner. Utredningen har vidare undersökt om befintlig lagstiftning är ändamålsenlig eller om det finns eventuella behov av författningsändringar, såväl nationellt som inom EU, framför allt i fråga om förmögenhetsrätt, konsumenträttsliga delar av marknadsrätten, produktsäkerhet, tillsyn och tvistlösning. Utredningen föreslår bland annat att Konsumentverket får i uppdrag att informera och vägleda privatpersoner om vad delningsekonomiska transaktioner innebär.
Läs betänkandet

För Sveriges landsbygder – sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
Den parlamentariska landsbygdskommittén överlämnade i januari 2017 sitt slutbetänkande med ett stort antal förslag som syftar till att bidra till en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Kommittén har också formulerat ett övergripande mål för landsbygdernas utveckling i ett trettioårsperspektiv. Bland annat anser kommittén att det av lag bör framgå att det är marknadens ansvar, genom banker och andra kreditinstitut, att nu och framöver förse medborgarna med betaltjänster, inklusive möjligheten att ta ut och sätta in kontanter. Det föreslås att även företag och företagen ska omfattas av rätten att öppna betalkonto med grundläggande funktioner, bl a uttag och insättning av kontanter.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissyttrande

Översyn av kontanthanteringen
Finansdepartementet presenterade i september 2015 betänkandet Svensk Kontanthantering (SOU 2014:61) som behandlar regelverket för kontanthanteringen och bland annat föreslås att Riksbanken får det övergripande ansvaret för kontanthanteringen. Förslaget har ännu inte lett till någon proposition.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissyttrande

Krav på rapportering av betalningstider
Näringsdepartementet anser att det behöver vidtas åtgärder för att bryta utvecklingen mot allt längre betalningstider och har därför tagit initiativ till åtgärder för att försöka få till stånd en självreglering inom näringslivet. Som ett komplement till sådana åtgärder bör det införas ett krav på rapportering av betalningstider. I en promemoria föreslås därför att företag med minst 500 anställda, enligt en ny lag, årligen ska redovisa uppgifter om avtalade betalningstider, faktiska betalningstider och försenade betalningar. Den nya lagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019. Den första rapporteringen ska ske under juli eller augusti 2020. Det har dock inte ännu lagts någon proposition.
Läs promemorian 
Läs Bankföreningens remissyttrande

 

Regeringsförslag 

Skatteregler för tjänstepensionsföretag
I en lagrådsremiss som publicerades i juni 2019 lämnas förslag om skatteregler för tjänstepensionsföretag. Tjänstepensionsföretag kommer att bedriva samma typ av verksamhet som livförsäkringsföretag som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt försäkringsrörelselagen. För att uppnå skatteneutralitet mellan de aktörer som verkar inom området tjänstepension föreslås i promemorian att tjänstepensionsföretag samt svenska europabolag och europakooperativ som driver motsvarande verksamhet ska tillämpa de särskilda bestämmelserna för livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Bankföreningen som fick förslaget på remiss anslöt sig Svensk Försäkrings remissyttrande. Reglerna föreslås träda ikraft 1 maj 2019 men har ännu inte publicerats någon proposition.
Läs lagrådsremissen

Tryggad tillgång till kontanter
I lagrådsremissen föreslås att svenska kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut ska vara skyldiga att tillhandahålla kontanttjänster i betryggande utsträckning i hela landet. Förslaget innebär att institut eller filialer som tillhandahåller betalkonton med grundläggande funktioner till konsumenter ska tillhandahålla platser för kontantuttag och att institut eller filialer som tillhandahåller betalkonton till företag ska tillhandahålla platser för dagskasseinsättningar. Skyldigheten för instituten och filialerna att tillhandahålla kontanttjänster föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Läs lagrådsremissen

Tillsyn över och ingripanden mot advokatverksamhet vid tillämpning av penningtvättsregelverket
Regeringen föreslår i en proposition i maj 2019 förslag till de författningsändringar som är nödvändiga för att, i fråga om advokatverksamhet, genomföra kraven på tillsyn och ingripanden i EU-direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av EU-förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av EU-direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG. Förslagen innebär bl.a. att advokatbolagen uttryckligen ska ställas under Sveriges advokatsamfunds tillsyn i fråga om regelverket för penningtvätt och finansiering av terrorism. Författningsändringarna föreslås träda ikraft 1 oktober 2019.
Läs propositionen

Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av det andra tjänstepensionsdirektivet
Finansdepartementet föreslår i en lagsrådsremiss som publicerades i maj 2019 nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet. De nya reglerna stärker skyddet för dem vars pensioner tryggas i stiftelserna. Det sker huvudsakligen genom utbyggda regler om pensionsstiftelsernas investeringar och om företagsstyrning. De nya reglerna tillåter pensionsstiftelserna att i ökad utsträckning ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer i sin kapitalförvaltning. Reglerna inarbetas i lagen om tryggande av pensionsutfästelse. En justering sker också i offentlighets- och sekretesslagen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 december 2019.
Läs lagrådsremissen

Genomförande av 2018 års ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv
I en lagrådsremiss som publicerades i maj 2019 föreslås de författningsändringar som är nödvändiga för ett genomförande i svensk nationell rätt av ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU, förkortat ändringsdirektivet. Direktivets syfte är i huvudsak att förbättra det redan befintliga förebyggande ramverket och på ett mer effektivt sätt bekämpa finansiering av terrorism.
Läs lagrådsremissen

Nya regler för tjänstepensionsföretag
Finansdepartementet föreslår i en lagrådsremiss i maj 2019 nya regler för tjänstepensionsföretag med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet och Tjänstepensionsföretagsutredningens betänkande. I promemorian föreslås en ny lag om tjänstepensionsföretag som ska gälla för företag som enbart erbjuder tjänstepensionsförsäkringar, det vill säga livförsäkringar som är knutna till en anställning. Alla försäkringsföretag och tjänstepensionskassor som uppfyller vissa krav ska kunna omvandlas till tjänstepensionsföretag. Det blir även möjligt att bilda nya tjänstepensionsföretag. Utöver de regler som följer av direktivet föreslås bland annat att det ska införas ett riskkänsligt kapitalkrav som motsvarar kapitalbehovet enligt Finansinspektionens trafikljusmodell. Bankföreningen som fick förslaget på remiss anslöt sig till Svensk Försäkrings remissyttrande.
Läs lagrådsremissen

Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten
Regeringen föreslog i en proposition i april 2019 ändrade regler angående datalagring. Enligt EU-domstolens avgörande i den s.k. Tele2-domen är den svenska datalagringen alltför omfattande och inte förenlig med EU-rättens krav. Regeringen föreslår därför anpassningar av regleringen om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, s.k. datalagring, som syftar till att göra reglerna förenliga med EU-rätten på området- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.
Läs propositionen

 

Riksdagsbeslut 

Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer
EU har antagit två förordningar om internationellt privat- och processrättsliga regler om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden. Med anledning av att det behövs författningsändringar har riksdagen i april 2019 beslutat i enlighet med regeringens förslag om nya regler om bodelning och andra frågor om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer.
Läs riksdagsbeslutet

Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott
Riksdagen fattade i maj 2019 beslut i enlighet med regeringens förslag att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska utvidgas så att den även omfattar brott som har en koppling till användandet av falska eller manipulerade handlingar. Bland de brott som föreslås läggas till i den s.k. brottskatalogen i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ingår olovlig identitetsanvändning, urkundsförfalskning och osant intygande. För att omfattas av lagen ska gärningen avse uppgift eller handling i ärende hos Skatteverket. Därutöver föreslås att brott enligt lagen om straff för penningtvättsbrott ska omfattas av Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. De nya bestämmelserna träder ikraft den 1 juli 2019.
Läs riksdagsbeslutet

Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter
I oktober 2018 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag om att de uppgifter som finansiella företag enligt rörelselagstiftningen lämnar till brottsutredande myndigheter ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form. Lagändringarna i fråga om finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter träder i kraft den 1 september 2019. Övriga lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2019.
Läs riksdagsbeslutet

Avgiftsuttaget till resolutionsreserven
I december 2017 fattade riksdagen beslut i enlighet med regeringens förslag om att de sammanlagda resolutionsavgifterna ska uppgå till 0,125 procent av det totala avgiftsunderlaget för 2018, 0,09 procent för 2019 och 0,05 procent fr.o.m. 2020. Lagändringarna som avser resolutionsavgiftens storlek trädde ikraft den 1 januari 2018, resterande den 1 januari 2019 respektive den 1 januari 2020.
Läs riksdagsbeslutet

 

Myndighetsbeslut m m

 

FFFS 2019:14 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:4) om
verksamhet för betaltjänstleverantörer

FFFS 2019:13 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2016:29) om verksamhet med bostadskrediter

FFFS 2019:12 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:49) om institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare

FFFS 2019:11 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2010:3) om betalningsinstitut och registrerade betaltjänstlevererantörer

FFFS 2019:6 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar