Övriga rättsområden

Övriga rättsområden

Utredningar

Nytt! EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Inom Europeiska unionen (EU) pågår förhandlingar om ändringar av regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Förhandlingarna förväntas vara klara under våren 2023. En särskild utredare ska lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de ändringar i regelverket som blir resultatet av förhandlingarna. Utredaren ska bland annat ta ställning till vilka verksamhetsutövare som ska omfattas av det nya regelverket, hur uppgifterna i registret över verkliga huvudmän ska bli mer korrekta samt om verksamhetsutövare ska få tillgång till konto- och värdefackssystemet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
Läs kommittédirektiven

Statistik över hushållens tillgångar och skulder
En särskild utredare ska grundligt belysa och analysera hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan tas fram och användas för att ge en fullgod bild av hushållens finansiella ställning utan att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter åsidosätts. Uppdraget syftar till att åter möjliggöra framställning av officiell statistik över hushållens tillgångar och skulder samt att mikrodata, dvs. uppgifter på individnivå, ska kunna göras tillgängliga för analys, forskning och utvärdering. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022.
Läs kommittédirektiven

Statens roll på betalningsmarknaden
En särskild utredare ska se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Det ska göras mot bakgrund av en genomgripande och bred analys av förändringar på finans- och betalningsmarknaderna till följd av teknisk utveckling och digitalisering, nya betalningssätt och minskad användning av traditionella betalningsmedel i form av sedlar och mynt (kontanter) och den framtida betalningsmarknaden. Uppdraget omfattar bland annat att kartlägga rollfördelningen mellan staten och näringslivet på betalningsmarknaden och ta ställning till statens framtida roll på betalningsmarknaden samt att ta ställning till behovet av att Riksbanken ger ut digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en sakkunnig i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2022.
Läs kommittédirektiven

Ett offentligt register för bostadsrätter
En särskild utredare ska utreda och lämna förslag på hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas i syfte att stärka bostadsmarknadens funktionssätt. Utredaren ska bl.a. föreslå hur hanteringen av panträtter i bostadsrätter kan förbättras och hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas, bedöma om registret bör omfatta alla bostadsrätter eller bara pantsatta bostadsrätter, föreslå för vilka ändamål uppgifter i registret ska få behandlas, ta ställning till vilken information som registret bör innehållas samt om registret bör utformas som ett självständigt register eller om det bör ingå i något befintligt register. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2022.
Läs kommittédirektiven

Uppdrag angående hur införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpning av klimatdeklarationer kan utvidgas
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att lämna förslag på hur införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas. I uppdraget ingår bl.a. att utreda och föreslå hur gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan skulle kunna införas tidigare än 2027, utreda och föreslå hur kravet på klimatdeklaration kan införas vid ombyggnad och tillbyggnad, lämna nödvändiga författningsförslag och föreslå andra åtgärder som behövs för den fortsatta utvecklingen av regler om klimatdeklaration för byggnader. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2023 till Finansdepartementet.
Läs uppdragsbeskrivningen

Uppdrag att kartlägga behov och identifiera fokusområden för fortsatt arbete med näringslivets gröna omställning
En utredning har tillsatts med uppdrag att bistå Finansdepartementet och Näringsdepartementet med att kartlägga behov för att fortsätta stödja näringslivets gröna omställning samt presentera fokusområden för det vidare arbetet. Fokus i arbetet ska ligga på hinder och möjligheter inom finansmarknadsområdet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2022.
Läs utredningsuppdraget

Betänkanden och promemorior

Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Utredningen lämnar förslag till lagändringar som föranleds av ändringar i mervärdesskattedirektivet och i förordningen om administrativt samarbete. En ny dokumentations- och uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer införs som innebär att betaltjänstleverantören kommer vara skyldig att bevara uppgifter om samtliga gränsöverskridande betalningar som den har genomfört, oavsett om uppgiftsskyldighet föreligger för betalningarna. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket som i sin tur ska överföra dem till ett centralt elektroniskt system inom EU, kallat Cesop. Syftet med det nya EU-rättsliga regelverket är att bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Förslaget är föremål för remiss till den 30 september 2022.
Läs promemorian

Startlån till förstagångsköpare av bostad 
Utredningen lämnar förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare). Utredningen föreslår ett startlån med syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Målgruppen föreslås vara de som inte ägt en primär bostad i Sverige de senaste 10 åren och som har behov av att låna mer än 85 procent av bostadens värde. Det föreslås att det för startlån till förstagångsköpare ska gälla en statlig garanti som lämnas till de bolåneaktörer som beviljar startlån. Lånet ska amorteras enligt de nu gällande amorteringskraven.
Läs promemorian

Ställföreträdarskap att lita på – en översyn av reglerna om gode män och förvaltare
En översyn har gjorts av reglerna om gode män och förvaltare i syfte att säkerställa att de människor som är i behov av en ställföreträdare ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd de behöver samt att reglerna är moderna och rättssäkra. Översynen har inte omfattat hela systemet utan varit inriktad på områden där det finns problem och brister med fokus på ett antal särskilt utpekade frågor. De lämnade förslaget avser bland annat att åstadkomma bättre stöd till och stärkt ställning för huvudmännen; förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare samt förbättra förutsättningarna för ställföreträdarna att utföra sina uppdrag. Merparten av förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar

Genomförande av tillgänglighetsdirektivet
I utredningen lämnas förslag om hur EU:s tillgänglighetsdirektiv ska genomföras i Sverige. Produkter och tjänster som omfattas av direktivet är bland annat kortläsare, bankomater, banktjänster och e-handel. Utredaren föreslår att alla produkter som omfattas av direktivet ska uppfylla de krav som direktivet ställer. Därutöver finns krav på vilka egenskaper, delar och funktioner som ska finnas för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till att uppfatta, hantera, begripa och kontrollera produkten. Vad gäller tjänster ska åtgärder vidtas så att tjänsterna lämnas på ett sådant sätt att personer med funktionsnedsättning i största möjliga utsträckning kan använda dem. Kraven ska gälla produkter och tjänster på marknaden efter den 28 juni 2025. För tjänster gäller i vissa fall ett senare ikraftträdande dock senast den 28 juni 2030. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar


Regeringsförslag

Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Regeringen föreslår att brottsbekämpande myndigheter, Finansinspektionen och banker eller brottsbekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter, ska få samverka i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism. I samverkan ska en deltagare vara skyldig att lämna uppgifter till en annan deltagare trots sekretess eller annan tystnadsplikt. Samtidigt föreslår regeringen att clearingorganisationer som bedriver clearing eller avveckling av betalningar samt företag som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar ska vara skyldiga att lämna uppgifter till finanspolisen eller Säkerhetspolisen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Läs propositionen

En ny riksbankslag
I en proposition lämnas förslag på en ny riksbankslag. Förslaget innebär bl.a. att mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs i fråga om penningpolitik, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet. Det tydliggörs vidare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra, liksom hur de förhåller sig till Finansinspektionens och Riksgäldskontorets ansvarsområden. Förutsättningarna för insyn och öppenhet och granskning av Riksbankens verksamhet ska öka. Riksbanken ska också identifiera hot mot hållbar utveckling. Dessa får beaktas i verksamheten och innebär att Riksbanken kan bidra till hållbar utveckling på finansmarknaden. Det föreslås också en rad följdändringar i annan lagstiftning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Läs propositionen


Riksdagsbeslut

Insolvensdirektivet och reglerna om skuldsanering
Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen om skuldsanering för företagare och i skuldsaneringslagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.
Läs riksdagsbeslutet

Ett bättre premiepensionssystem
Riksdagen beslutar mål för premiepensionssystemet samt en pålitlig och säker valmiljö som ska vägleda pensionssparare att utifrån kunskap och intresse göra egna val av fonder. Riksdagen beslutar också om ett regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepensionen. Fondtorget ska ge pensionsspararna frihet att välja hur deras fondmedel ska placeras. En ny myndighet, Fondtorgsnämnden, ska upphandla fonderna och förvalta fondtorget. Myndigheten regleras i en särskild lag. Lagändringarna trädde i kraft den 20 juni 2022.
Läs riksdagsbeslutet

Bättre tillgång till finansiell information i brottsbekämpningen
Riksdagen beslutar att brottsbekämpande myndigheter ska få utökad åtkomst till finansiell information och finansiell analys samt utökad tillgång till uppgifter genom konto- och värdefackssystemet. Syftet är att förbättra möjligheterna att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra brott och underlätta samarbetet mellan nationella finansunderrättelseenheter. Beslutet innebär att en ny lag om finansiell information i brottsbekämpningen införs och lagändringar om bland annat konto- och värdefackssystem, offentlighet och sekretess. I och med detta anpassas svensk lag till EU-regler om finansiell information i brottsbekämpningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
Läs riksdagsbeslutet

Betaltjänstfrågor – några förtydliganden
Riksdagen beslutar att det ska göras vissa förtydliganden i betaltjänstlagen med anledning av att EU-kommissionen har ifrågasatt om några artiklar som reglerar bevisbördans placering i EU:s andra betaltjänstdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt. Betaltjänstlagen ändras så att det bland annat blir tydligare att leverantörer av betaltjänster ska kunna bevisa att en betalare har godkänt transaktionen och att en betalningsorder har utförts korrekt.
Läs riksdagsbeslutet


Myndighetsbeslut m m

Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer

Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar

Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (2017:2) om värdepappersrörelse