Övriga rättsområden

Utredningar

En arvs- och testamentsrätt i tiden (Dir.2024:28)
En särskild utredare ska göra en översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken. Reglerna ska anpassas till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen och till hur människor bildar familj i dag. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och trygg arvs- och testamentsrätt. Utredaren ska bland annat ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner, föreslå hur ett testamentsregister i offentlig regi kan inrättas samt bedöma om ett testamente bör kunna upprättas digitalt. Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2025.
Läs kommittédirektivet

Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (Dir. 2024:14)
En särskild utredare ska se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel. Syftet med översynen är att säkerställa att lagstiftningen är effektiv, ändamålsenlig och anpassad till Sveriges internationella åtaganden. Utredaren ska bland annat utvärdera tillämpningen av 2012 års reform och ta ställning till om den straffrättsliga lagstiftningen är effektiv; undersöka vilka åtgärder som behövs för att anpassa svensk rätt till det nya EU-direktivet om bekämpning av korruption samt ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas senast den 25 juli 2025.
Läs kommittédirektiven

Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter (Dir.2023:167)
En särskild utredare ska utreda om Skatteverkets förmedling av post till personer med s.k. skyddade personuppgifter bör regleras. Syftet är att åstadkomma ett väl fungerande förfarande för en trygg och säker postförmedling. I uppdraget ingår även att utreda behovet av kompletterande reglering i fråga om sekretess och dataskydd. I uppdraget ingår inte att föreslå grundlagsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 27 juni 2025.
Läs kommittédirektiven

EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Dir. 2022:76)
En särskild utredare ska lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de kommande regeländringarna i EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredaren ska särskilt ta ställning till bland annat vilka verksamhetsutövare som ska omfattas av penningtvättsregelverket, om verksamhetsutövarna ska få tillgång till konto- och värdefackssystemet, hur uppgifterna i registret över verkliga huvudmän ska bli mer korrekta, adekvata och aktuella samt vilken myndighet som ska övervaka Advokatsamfundets penningtvättstillsyn. Bankföreningen har fått utse en expert i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
Läs utredningsdirektiven

Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption (Dir. 2022:112)
En särskild utredare ska göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att motverka otillåten påverkan och korruption. Översynen ska omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad. Syftet med utredningen är att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Uppdraget skulle ha redovisats senast den 5 januari 2024 men rapporten är ännu inte publicerad,
Läs kommittédirektivet

Straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering
 Regeringen har tillsatt en s.k. ”snabbutredning” om straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering. Det finansiella systemet missbrukas av kriminella för att begå brott, tvätta brottsvinster och återinvestera brottsvinsterna i kriminell verksamhet. Det gäller t.ex. penningöverföringar och valutaväxling inom ramen för internationella alternativa betalningssystem, s.k. hawala-verksamhet. Den som bedriver finansiell verksamhet ska ansöka om tillstånd eller registrering hos Finansinspektionen. Viss finansiell verksamhet – framför allt hawala-verksamhet – bedrivs emellertid i stor utsträckning utan tillstånd eller registrering. Utredaren ska ta ställning till om kriminalisering eller administrativa åtgärder, t.ex. sanktionsavgifter, är den mest lämpliga åtgärden för att beivra att finansiell verksamhet bedrivs utan tillstånd eller registrering – oavsett ställningstagande i sak – föreslå kriminalisering av bedrivande av finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering, och lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2024.
Läs kommittédirektivet

Betänkanden och promemorior

Nytt! Avvecklande av statliga kasinon och en effektivare penningtvättstillsyn
I en promemoria föreslås bland annat att spelformen kasino tas bort från licenstypen statligt spel och att Spelinspektionen, i egenskap av tillsynsmyndighet på penningtvättsområdet över sådana verksamhetsutövare som driver spelverksamhet med licens eller registrering enligt spellagen, ska kunna meddela vissa föreskrifter. Det gäller föreskrifter som innebär att verksamhetsutövarna ska lämna uppgifter om sin verksamhet, sina kunder och andra förhållanden, antingen periodiskt eller på myndighetens begäran. Författningsändringarna som rör spel på kasino föreslås tråda i kraft den 1 januari 2026 och rapporteringsplikten föreslås träda ikraft den 1 juli 2025. Förslaget är föremål för remiss till den 23 augusti 2024.
Läs promemorian

Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem (Fi 2024/00365)
Valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer såsom penningöverförare har en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av brottsvinster. Mot den bakgrunden föreslås i en promemoria att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt. Från förslaget undantas fysiska och juridiska personer som tillhandahåller kontoinformationstjänster. För att anpassa svensk rätt till unionsrätten föreslås dessutom att registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska omfattas av penningtvättslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Förslaget har varit föremål för remiss.
Läs promemorian

En säker och tillgänglig statlig e-legitimation (SOU 2023:61)
Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet har tidigare överlämnat ett delbetänkande till regeringen där det föreslås att en statlig e-legitimation på tillitsnivå hög enligt eIDAS-förordningen ska utfärdas av Myndigheten för digital förvaltning. Polismyndigheten och Skatteverket ska var och en vara ansvariga för grundidentifieringen av personen och denna process ska innehålla ett antal kontrollerande moment. Den nödvändiga lagregleringen ska samlas i en ny lag om elektronisk identifiering. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026. Delbetänkandet har varit föremål för remiss. I juni 2024 publicerades utredningens slutbetänkande som främst omfattar de anpassningar av svensk rätt som är absolut nödvändiga för att Sverige ska uppfylla eIDAS förordningens krav avseende tillhandahållande av en europeisk digital identitetsplånbok och nationella bestämmelser
om sanktionsavgifter vid regelöverträdelser som begås av kvalificerade och icke-kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster.
Läs delbetänkandet
Läs Bankföreningens remissvar
Läs slutbetänkandet

Staten och betalningarna (SOU 2023:16)
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Utredningen har gjort en analys av rollfördelningen mellan staten och andra aktörer på betalningsmarknaden, förändringarna på finans- och betalningsmarknaderna till följd av teknisk utveckling och digitalisering samt framväxten av nya betalningssätt och minskad användning av traditionella betalningsmedel i form av kontanter. Utredningen har analyserat ett antal möjliga utvecklingsscenarier för betalningsmarknaden, med utgångspunkt i utvecklingen i Sverige och i andra länder. På vissa områden lämnar utredningen författningsförslag eller förslag på andra statliga åtgärder. Förslagen beaktar de krav som följer av Sveriges medlemskap i EU och att Sverige inte har euron som valuta. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs utredningen
Läs Bankföreningens remissvar

Nya regler om cybersäkerhet (SOU2024:18)
En utredare har haft i uppdrag att föreslå nödvändiga anpassningar av svensk rätt för att EU:s NIS2-direktiv ska kunna genomföras. I delbetänkandet föreslås att en ny lag, cybersäkerhetslagen, införs som ska gälla för ett stort antal både privata och offentliga verksamhetsutövare. Den innehåller krav på anmälningsskyldighet, riskhanteringsåtgärder och incidentrapportering för de verksamhetsutövare som omfattas av regleringen. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Förslaget har varit föremål för remiss.
Läs utredningen
Läs Bankföreningens remissvar

Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner (SOU 2024:38)
En utredning lämnar förslag till en ny förköpslag, som under vissa förutsättningar ger en kommun rätt att träda in i köparens ställe vid förvärv av fast egendom. Utredningen lämnar också förslag på författningsändringar som krävs för att möjliggöra överlåtelser av fast egendom med användning av elektroniska överlåtelsehandlingar och elektronisk ansökan i alla inskrivningsärenden. Ändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2026.
Läs utredningen

 E-tjänst för inlämning av bouppteckningar
I en promemoria förslår Skatteverket ändringar som innebär att bouppteckningar kan ges in i en elektronisk tjänst som Skatteverket tillhandahåller. Bestämmelsen om att bestyrkta kopior av en bouppteckning ska ges in, slopas. Eftersom en elektronisk inlämning innebär att vissa uppgifter kan granskas maskinellt föreslås att personnummer, samordningsnummer eller födelsedatum ska anges för de som ska vara kallade till förrättningen. Vidare föreslås att begreppet gode män ändras till förrättningspersoner samt att en språklig översyn av bestämmelserna görs. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Förslaget har varit föremål för remiss.
Läs promemorian

Ett säkrare och mer tillgängligt fastighetsregister (SOU 2024:7)
Regeringen föreslår att nuvarande lag om fastighetsregister ska upphävas och ersättas med två nya lagar, där frågor om behandling av personuppgifter regleras i en egen lag, skild från verksamhetsregleringen kring fastighetsregistret. Lagarna ska benämnas fastighetsdatalag respektive lag om fastighetsregister och elektroniskt tillhandahållande av fastighetsinformation. De nya lagarna föreslås träda ikraft den 1 juli 2026. Förslaget är föremål för remiss till den 27 augusti 2024.
Läs utredningen

Riksdagsbeslut

Nya regler om hållbarhetsrapportering
Riksdagen har beslutat att genomföra direktivet om hållbarhetsredovisning (CSRD) och direktivet om könsfördelningen bland styrelseledamöterna i börsnoterade företag. Syftet med hållbarhetsrapportering är att ge finansmarknaderna tillgång till tillförlitlig och jämförbar information från företagen om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Rapporteringen ska bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar. Dessutom ska den underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden. De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan. Reglerna träder i kraft den 1 juli 2024 och rapporteringskravet om könsfördelningen bland styrelseledamöterna ska tillämpas från och med räkenskapsår som inleds efter utgången av 2024.
Läs riksdagsbeslutet

Samverkan inför beslut om kontracykliska buffertvärden
Riksdagen har beslutat om lagändringar som innebär att Finansinspektionen ska samverka med Riksbanken om kontracykliska buffertvärden och ge Riksbanken tillfälle att yttra sig innan inspektionen beräknar det kontracykliska buffertvärdet och innan inspektionen fattar beslut om det värdet. Lagändringarna innebär också att svensk rätt anpassas till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris och EU:s regelverk om gränsöverskridande betalningar i euro. Förslagen i den delen är av rättelsekaraktär. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli.
Läs riksdagsbeslutet

Myndighetsföreskrifter m.m

Nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om clearingverksamhet