Publikationer

Övriga rättsområden

Utredningar 

Ny! Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
I november 2019 fick en särskild utredare i uppdrag att göra en analys av vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism.Utredaren ska bl.a. analysera förutsättningarna för Finansinspektionen att effektivt utöva tillsyn på området för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, analysera förutsättningarna för banker och andra kreditinstitut, samt för Finanspolisen och andra brottsbekämpande myndigheter, att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, inbegripet former för informationsdelning mellan institut och myndigheter,analysera om den befintliga tillsynsstrukturen på området är tillräckligt ändamålsenlig, och lämna de förslag till författningsändringar som krävs. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020.
Läs kommittédirektiven

Grönt sparande
En viktig del av kanaliseringen av kapital till miljöprojekt och finansiering av klimatåtgärder är privata investeringar. En särskild utredare ska därför undersöka hur förutsättningarna för
sådana investeringar ser ut och, inom angivna ramar, lämna förslag i syfte att bidra till den samhällsomställning som behöver ske för att klimat- och miljömålen ska uppnås. Hans Lindberg deltar som expert från Bankföreningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020.
Läs kommittédirektiven

Utredningen om en strukturell översyn av mervärdesskattelagstiftningen
Utredningen ska genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskatte­lagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag. Översynen ska syfta till att förbättra mervär desskatte­lagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2020.
Läs kommittédirektiven

Nya regler om företagsrekonstruktion
EU har nyligen antagit ett direktiv om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden som rör rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare.En särskild utredare ska ta ställning till hur direktivets regler om rekonstruk­tion ska genomföras i Sverige. I uppdraget ingår att analysera hur svensk rätt förhåller sig till direktivet och föreslå nödvändiga eller annars lämpliga för­fatt­ningsändringar och andra åtgärder. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 26 februari 2021.
Läs kommittédirektiven

Ställföreträdarskap att lita på – en översyn av reglerna om gode män och förvaltare
En särskild utredare ska se över reglerna om gode män och förvaltare. Översynen syftar bl.a. till att förbättra tillsynen på området, skapa bättre förutsättningar för att kompetenta personer ska ställa upp som ställföreträdare och stärka enskildas ställning och skydd. I slutändan handlar det om att de personer i vårt samhälle som är i behov av en ställföreträdare ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd som behövs. Utredaren ska lämna de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som behövs. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2021.
Läs kommittédirektiven


Betänkanden och promemorior
 

Ny! Ett bättre premiepensionssystem
En utredning har föreslagit regler för ett upphandlat fondtorg för premiepension. Utredningen har också föreslagit en lag som reglerar en ny myndighet som ska upphandla fonder och förvalta fondtorget. Den nya myndigheten bör verka för att det befintliga fondtorget ska vara avvecklat och ersatt av ett upphandlat fondtorg senast den 31 december 2023.
Läs betänkandet

Ny! Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden
För att stärka konsumentskyddet på inlåningsmarknaden föreslås i en departmentetspromemoria att inlåningsföretag inte bör få driva inlåningsverksamhet. Till skillnad från insättningar i kreditinstitut omfattas insättningar i inlåningsföretag inte av insättningsgarantin. Av det skälet föreslås att lagen om inlåningsverksamhet ska upphävas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Förslaget är utskickat på remiss till den 12 februari 2020.
Läs departementspromemorian 

Ny! Konkursförfarandet
I december 2019 publicerades en promemoria där det lämnas förslag om ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande. Många av förfarandets olika delar ses över och moderniseras. En del i översynen rör ansvarsfördelningen mellan domstolen, Kronofogdemyndigheten och konkursförvaltaren. Domstolens verksamhet renodlas och tillsynsmyndighetens och förvaltarens ansvar för hanteringen utökas. Domstolens uppgift ska framför allt vara att hantera ingripande frågor, lösa tvister och överpröva beslut av tillsynsmyndigheten och förvaltaren. Tingsrätten ska alltjämt fatta beslut om konkurs och utse konkursförvaltare.Det föreslås att det obligatoriska edgångssammanträdet i tingsrätt ersätts med en ordning där gäldenären skriftligen ska bekräfta bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. En annan del i översynen syftar till att i större utsträckning kunna använda elektronisk kommunikation under konkursförfarandet. Exempelvis ska kungörelser fortsättningsvis i regel endast ske på internet och handlingar ska kunna sändas elektroniskt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Förslaget har sänts ut på remiss som ska besvaras senast 23 april 2020..
Läs departementspromemorian

Ett eventuellt svensk deltagande i europeiska bankunionen
Utredningen om ett eventuellt svenskt deltagande i Europeiska bankunionen har i december 2019 överlämnat sitt betänkande till regeringen. Utredningens uppdrag har varit att göra en genomgripande analys av innebörden av ett eventuellt svenskt deltagande i Europeiska bankunionen. I betänkandet redovisas de för- och nackdelar samt risker som är förknippade med att delta i eller kvarstå utanför som utredningen har identifierat och analyserat.
Läs betänkandet

EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder
Utredningen lämnade sitt betänkande i december 2018 som har sin grund i att EU har antagit nya förordningar och direktiv som innebär ändringar i de befintliga rättsakterna i fråga om kapitaltäckning och hantering av banker i kris. Samlingsnamnet för dessa förändringar i det europeiska regelverket är EU:s bankpaket. Betänkandet innehåller förslag till de lagändringar som behövs för att anpassa och kompletterasvensk rätt med anledning av ändringarna i förordningarna och genomföra ändringarna i direktiven.Förslaget har skickats ut på remiss som ska vara besvarad senast den 19 mars 2020.-
Läs betänkandet

Några sekretessfrågor på finansmarknadsområdet
I en departementspromemoria föreslås bestämmelser som innebär att sekretess ska gälla i Finansinspektionens tillstånds- och tillsynsverksamhet för uppgift om transaktioner med eller innehav av finansiella instrument, om den som myndighetens verksamhet avser har inhämtat uppgiften på grund av bestämmelser om anmälningsskyldighet. I promemorian föreslås ändringar i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2020.
Läs departementspromemorian
Läs Bankföreningens remissyttrande

Belastningsregisterkontroll i arbetslivet 
I betänkandet som presenterades i april 2019 lämnas förslag om ett utökat författningsstöd för registerkontroll i arbetslivet såvitt avser Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, finansiella företag som omfattas av krav på ledningsprövning samt offentliga och enskilda aktörer som utför vård- och omsorgsinsatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. Ett sådant författningsstöd är nödvändigt om det införs ett generellt förbud mot registerkontroll i enlighet med vad som föreslagits av Utredningen om registerkontroll i arbetslivet. Förslaget har ännu inte lett till någon proposition
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissyttrande

Skärpta krav och rutiner för svenska id-handlingar 
I betänkandet som presenterades i mars 2019 läggs förslag på hur hanteringen av och säkerheten kring svenska id-handlingar ska förbättras. Utredningen föreslår bland annat en ny lag och en ny förordning om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation. I lagen avses med statliga fysiska identitetshandlingar de fysiska identitetshandlingar som staten utfärdar, dvs. det nya id-kortet och passet. De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2022.
Läs betänkandet  
Läs Bankföreningens remissyttrande

Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism
En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de regler om sekretess och in-formationsutbyte som gäller för bland andra Polismyndigheten, socialtjänsten och Transportstyrelsen i arbetet mot terrorism. Syftet är att säkerställa att det finns förutsättningar för ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte. Uppdraget redovisades i augusti 2018. Författningsförslagen föreslogs träda i kraft den 1 november 2019, men har ännu inte lett till någon proposition. 
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissyttrande

Stärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen 
I syfte att förbättra förutsättningarna för en sund och väl fungerande fastighetsmäklarbransch har en särskild utredare haft i uppdrag att lämna förslag som innebär att även fastighetsmäklarföretagen ska omfattas av reglerna i fastighetsmäklarlagen och penningtvättslagen och stå under tillsyn. I uppdraget har även ingått att se över fastighetsmäklarlagen i syfte att förbättra möjligheterna till elektronisk kommunikation. Uppdraget redovisades i augusti 2018. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 men har ännu inte lagts någon proposition.
Läs betänkandet

En ny riksbankslag
I november 2019 publicerades betänkandet om översynen av det penningpolitiska ramverket och lagen om Sveriges riksbank. Kommittén fick också i uppdrag att lämna förslag om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning och på vilka villkor Riksbanken får förstärka valutareserven genom lån av Riksgäldskontoret.
Läs betänkandet

Regeringsförslag 

Ersättningsbeloppet i insättningsgarantin och vissa andra frågor
I en lagrådsremiss som las i december 2019 föreslås att det högsta ersättningsbeloppet också i fortsättningen ska uttryckas i svenska kronor men att det ska regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag. Det innebär att Riksgäldskontoret kan anpassa det högsta ersättningsbeloppet till motsvarande belopp i EU-direktivet (100 000 euro) på grund av den omräkning som ska göras åtminstone vart femte år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2020.
Läs lagrådsremissen

Återkoppling vid rapportering om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och vissa andra frågor
I syfte att ytterligare skapa och sprida kunskap och medvetenhet om penningtvätt och finansiering av terrorism bland verksamhetsutövare, föreslår regeringen i en proposition att det i penningtvättslagen ska förtydligas att Finanspolisen i det fall det är möjligt ska ge lämplig återkoppling till verksamhetsutövare om effektiviteten och uppföljningen av rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom föreslås att det ska göras vissa förtydliganden i penningtvättslagen med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i det s.k. fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut har genomförts i svensk rätt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2020.
Läs propositionen

Rapporteringspliktiga arrangemang - ett nytt regelverk på skatteområdet
I lagrådsremissen som las i december 2019 lämnas de förslag som krävs för att genomföra rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC 6). Direktivet innebär att det införs gemensamma EU-regler om upplysningsskyldighet för s.k. rapporteringspliktiga arrangemang och automatiskt utbyte av upplysningar om dessa arrangemang mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och till EU-kommissionen. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Läs lagrådsremissen

Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor
I en lagrådsremiss lägger regeringen lagförslag som krävs för att vissa uppgifter som finansiella företag lämnar till Riksgäldskontoret vid tillämpning av lagen om insättningsgaranti och lagen om resolution i stället ska lämnas till Finansinspektionen.I Finansinspektionens uppdrag bör det ingå att, mot avgift och inom ramen för full kostnadstäckning, på Riksgäldskontorets vägnar bearbeta och rapportera uppgifter som finansiella företag ska lämna till Riksgäldskontoret. I lagrådsremissen föreslås också vissa ändringar i lagen om betaltjänster. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2020.
Läs lagrådsremissen

Några frågor om straff för marknadsmissbruk
I en propositionen som las i november 2019 finns förslag till ändringar i lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden, dels i fråga om vilka finansiella instrument som omfattas av lagen, dels i fråga om en utvidgning av insiderbrottet till att omfatta vissa ytterligare fall av råd och uppmaningar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.
Läs propositionen

Stärkt konsumentskydd när betaltjänster tillhandahålls
I en lagrådsremiss läggs förslag som syftar till att stärka konsumentskyddet när betaltjänster tillhandahålls. Det föreslås att det ska införas ett krav på att en betaltjänstleverantör ska presentera betalningssätt på ett visst sätt vid e-handel. Om en konsument på en webbplats som tillhandahåller varor eller tjänster mot betalning kan välja ett betalningssätt som innebär att en kredit inte lämnas ska ett sådant betalningssätt visas först. Ett betalningssätt som innebär att en kredit lämnas får inte heller vara förvalt om det finns andra betalningssätt. Det nya kravet ska tas in i lagen om betaltjänster. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Läs lagrådsremissen

Riksdagsbeslut 

Nya regler för tjänstepensionsföretag
Riksdagen beslutade i november 2019 i enlighet med regeringens proposition om nya regler för tjänstepensionsföretag med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet och Tjänstepensionsföretagsutredningens betänkande. Förslaget innebär bland annat att försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet och tjänstepensionskassor kan bli tjänstepensionsföretag och att de ska följa de nya reglerna. Förslaget bygger på EU-bestämmelser. Lagändringarna börjar gälla 15 december 2019 utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som börjar gälla 1 januari 2020.
Läs riksdagsbeslutet

Genomförande av 2018 års ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv
I november 2019 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition att EU:s så kallade femte penningtvättsdirektiv genomförs i den svenska lagstiftningen Det innebär att flera lagar på finansmarknadsområdet ändras. Syftet är att underlätta kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt med tanke på den ökade användningen av nya tekniska tjänster och risker som hör ihop med virtuella valutor. Riksdagen vill också att regeringen ska undersöka möjligheterna att införa ytterligare sanktioner vid överträdelse av bestämmelserna om verkligt huvudmannaskap enligt registerlagen och återkomma till riksdagen med förslag i den frågan. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.
Läs riksdagsbeslutet

Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av det andra tjänstepensionsdirektivet
Riksdagen beslutade i november i enlighet med regeringens förslag om nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet. De nya reglerna stärker skyddet för dem vars pensioner tryggas i stiftelserna. Det sker huvudsakligen genom utbyggda regler om pensionsstiftelsernas investeringar och om företagsstyrning. De nya reglerna tillåter pensionsstiftelserna att i ökad utsträckning ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer i sin kapitalförvaltning. Reglerna inarbetas i lagen om tryggande av pensionsutfästelse. En justering sker också i offentlighets- och sekretesslagen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 december 2019.
Läs riksdagsbeslutet

En effektivare flytträtt av försäkringssparande
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande. Lagförslaget innebär bland annat att det införs nya regler i försäkringsrörelselagen som förtydligar och begränsar vilka typer av kostnader som företagen får ta ut avgifter för när en person flyttar sitt försäkringssparande. Dessutom innebär lagförslaget att det förtydligas i inkomstskattelagen att pensionsförsäkringar får flyttas utan att personens skatt påverkas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
Läs riksdagsbeslutet

Anstånd med kupongskatt i vissa fall
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens proposition om ett nytt system för anstånd med betalning av kupongskatt vid utdelning till utländska juridiska personer som uppvisar underskott för det aktuella beskattningsåret. Förslaget träder ikraft i kraft den 1 januari 2020.
Läs riksdagsbeslutet

Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens proposition i vilken det föreslås att det ska göras vissa ändringar i regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut och kreditförmedlare som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som driver verksamhet från filial i Sverige vid överträdelser av det aktuella regelverket. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2020.
Läs riksdagsbeslutet

Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster
Riksdagen fattade i november 2019 beslut om regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.
Läs riksdagsbeslutet

Skatteregler för tjänstepensionsföretag
I november 2019 beslutade riksdagen om nya skatteregler för tjänstepensionsföretag så att de beskattas på samma sätt som livförsäkringsbolag. Syftet är att skapa skatteneutralitet mellan parterna på tjänstepensionsområdet. Konkret innebär förändringen bland annat att tjänstepensionsföretagens inkomster från tillgångar och skulder eller inbetalda premier inte ska beskattas, i stället betalas en avkastningsskatt. Vidare ska de skatteregler som gäller för en pensionsförsäkring även gälla en försäkring som ett tjänstepensionsföretag erbjuder. De nya reglerna gäller även svenska europabolag och europakooperativ. Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner och börjar gälla 15 december 2019.
Läs riksdagsbeslutet

Tillsyn över och ingripanden mot advokatverksamhet vid tillämpning av penningtvättsregelverket
Riksdagen fattade i november 2019 beslut i enlighet med regeringens proposition om förslag till ändringar i bland annat rättegångsbalken och den så kallade penningtvättslagen. Genom lagändringarna genomförs det fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut i svensk rätt. Penningtvättsdirektivet antogs av EU 2015 och syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeringens förslag innebär i huvudsak att advokatbolag ska ses som verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen. Däremot ska biträdande jurister på advokatbyråer inte längre vara verksamhetsutövare enligt lagen. Verksamhetsutövarna har en skyldighet att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagändringarna trädde i kraft den 1 november 2019.
Läs riksdagsbeslutet

 

Myndighetsbeslut m m

Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:11) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FFFS 2019:28)