Övriga rättsområden
Utredningar
Nytt! En arvs- och testamentsrätt i tiden (Dir.2024:28)
En särskild utredare ska göra en översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken. Reglerna ska anpassas till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen och till hur människor bildar familj i dag. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och trygg arvs- och testamentsrätt. Utredaren ska bland annat ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner, föreslå hur ett testamentsregister i offentlig regi kan inrättas samt bedöma om ett testamente bör kunna upprättas digitalt. Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2025.
Läs kommittédirektivet
Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (Dir. 2024:14)
En särskild utredare ska se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel. Syftet med översynen är att säkerställa att lagstiftningen är effektiv, ändamålsenlig och anpassad till Sveriges internationella åtaganden. Utredaren ska bland annat utvärdera tillämpningen av 2012 års reform och ta ställning till om den straffrättsliga lagstiftningen är effektiv; undersöka vilka åtgärder som behövs för att anpassa svensk rätt till det nya EU-direktivet om bekämpning av korruption samt ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas senast den 25 juli 2025.
Läs kommittédirektiven
Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter (Dir.2023:167)
En särskild utredare ska utreda om Skatteverkets förmedling av post till personer med s.k. skyddade personuppgifter bör regleras. Syftet är att åstadkomma ett väl fungerande förfarande för en trygg och säker postförmedling. I uppdraget ingår även att utreda behovet av kompletterande reglering i fråga om sekretess och dataskydd. I uppdraget ingår inte att föreslå grundlagsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 27 juni 2025.
Läs kommittédirektiven
Säker och tillgänglig digital identitet (Dir. 2022:142)
En särskild utredare ska utreda och lämna förslag på hur staten kan utfärda en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Utredaren ska också se över behovet av anpassningar som följer av den reviderade eIDAS-förordningen. Syftet är att stärka samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier som begås med hjälp av e-legitimationer och underlätta för så många som möjligt att kunna få tillgång till en e-legitimation. Uppdraget att föreslå hur staten kan utfärda en e-legitimation på högsta tillitsnivå ska delredovisades 16 oktober 2023. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2024.
Läs utredningsdirektiven
EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Dir. 2022:76)
En särskild utredare ska lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de kommande regeländringarna i EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredaren ska särskilt ta ställning till bland annat vilka verksamhetsutövare som ska omfattas av penningtvättsregelverket, om verksamhetsutövarna ska få tillgång till konto- och värdefackssystemet, hur uppgifterna i registret över verkliga huvudmän ska bli mer korrekta, adekvata och aktuella samt vilken myndighet som ska övervaka Advokatsamfundets penningtvättstillsyn. Bankföreningen har fått utse en expert i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
Läs utredningsdirektiven
Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption (Dir. 2022:112)
En särskild utredare ska göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att motverka otillåten påverkan och korruption. Översynen ska omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad. Syftet med utredningen är att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Uppdraget skulle ha redovisats senast den 5 januari 2024 men rapporten är ännu inte publicerad,
Läs kommittédirektivet
Nytt! Straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering
Regeringen har tillsatt en s.k. ”snabbutredning” om straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering. Det finansiella systemet missbrukas av kriminella för att begå brott, tvätta brottsvinster och återinvestera brottsvinsterna i kriminell verksamhet. Det gäller t.ex. penningöverföringar och valutaväxling inom ramen för internationella alternativa betalningssystem, s.k. hawala-verksamhet. Den som bedriver finansiell verksamhet ska ansöka om tillstånd eller registrering hos Finansinspektionen. Viss finansiell verksamhet – framför allt hawala-verksamhet – bedrivs emellertid i stor utsträckning utan tillstånd eller registrering. Utredaren ska ta ställning till om kriminalisering eller administrativa åtgärder, t.ex. sanktionsavgifter, är den mest lämpliga åtgärden för att beivra att finansiell verksamhet bedrivs utan tillstånd eller registrering – oavsett ställningstagande i sak – föreslå kriminalisering av bedrivande av finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering, och lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2024.
Läs kommittédirektivet
Betänkanden och promemorior
Nytt! Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem (Fi 2024/00365)
Valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer såsom penningöverförare har en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av brottsvinster. Mot den bakgrunden föreslås i en promemoria att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt. Från förslaget undantas fysiska och juridiska personer som tillhandahåller kontoinformationstjänster. För att anpassa svensk rätt till unionsrätten föreslås dessutom att registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska omfattas av penningtvättslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Läs promemorian
En säker och tillgänglig statlig e-legitimation (SOU 2023:61)
Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet har överlämnat ett sitt delbetänkande till regeringen där det föreslås att en statlig e-legitimation på tillitsnivå hög enligt eIDAS-förordningen ska utfärdas av Myndigheten för digital förvaltning. Polismyndigheten och Skatteverket ska var och en vara ansvariga för grundidentifieringen av personen och denna process ska innehålla ett antal kontrollerande moment. Den statliga e-legitimationen ska tillhandahållas på ett kontaktlöst aktivt kort som även är eller kan certifieras som en anordning för att skapa kvalificerade elektroniska underskrifter. Den nödvändiga lagregleringen ska samlas i en ny lag om elektronisk identifiering. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026. Föreslaget har varit föremål för remiss.
Läs utredningen
Läs Bankföreningens remissvar
Samverkan inför beslut om kontracykliska buffertvärden (Fi2023/01257)
I en promemoria föreslår regeringen att Finansinspektionen ska ge Riksbanken tillfälle att yttra sig innan inspektionen fattar beslut om kontracykliska buffertvärden. I promemorian föreslås även att det ska göras vissa rättelser av svensk rätt, till exempel att bestämmelserna om när resolutionsavgift ska tas ut anpassas till unionsrätten. Förslaget har varit föremål för remiss.
Läs promemorian
Staten och betalningarna (SOU 2023:16)
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Utredningen har gjort en analys av rollfördelningen mellan staten och andra aktörer på betalningsmarknaden, förändringarna på finans- och betalningsmarknaderna till följd av teknisk utveckling och digitalisering samt framväxten av nya betalningssätt och minskad användning av traditionella betalningsmedel i form av kontanter. Utredningen har analyserat ett antal möjliga utvecklingsscenarier för betalningsmarknaden, med utgångspunkt i utvecklingen i Sverige och i andra länder. På vissa områden lämnar utredningen författningsförslag eller förslag på andra statliga åtgärder. Förslagen beaktar de krav som följer av Sveriges medlemskap i EU och att Sverige inte har euron som valuta. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs utredningen
Läs Bankföreningens remissvar
Ett förbättrat resegarantisystem SOU 2023:33
Utredningen föreslår i sitt betänkande att tillämpningsområdet för resegarantin utvidgas. Det föreslås även ett nytt resegarantisystem som bygger på en resegarantifond. Vidare föreslås att ersättningen från resegarantin får betalas ut till den som ersatt resenären för det krav som han eller hon har enligt resegarantilagen. Regeln införs i syfte att resegarantisystemet bättre ska samverka med regelverket som gäller för betalningar med bl.a. kontokort. Utredningen bedömer att det utvidgade skydd för resenärerna som föreslås inte kan träda i kraft innan en resegarantifond finns på plats och är fullt uppbyggd. Detsamma gäller förslaget om regressrätt gentemot resegarantin. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar
Regeringsförslag
Ett säkrare och mer tillgängligt fastighetsregister (SOU 2024:7)
Utredningen föreslår att nuvarande lag om fastighetsregister ska upphävas och ersättas med två nya lagar, där frågor om behandling av personuppgifter regleras i en egen lag, skild från verksamhetsregleringen kring fastighetsregistret. Lagarna ska benämnas fastighetsdatalag respektive lag om fastighetsregister och elektroniskt tillhandahållande av fastighetsinformation. Förslaget föreslås träda ikraft den 1 juli 2026.
Läs utredningen
Nya regler om hållbarhetsrapportering
I en lagrådsremiss föreslås regler för att genomföra direktivet om hållbarhetsredovisning (CSRD) och direktivet om könsfördelningen bland styrelseledamöterna i börsnoterade företag. ska genomföras i svensk rätt. Syftet med hållbarhetsrapportering är att ge finansmarknaderna tillgång till tillförlitlig och jämförbar information från företagen om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Rapporteringen ska bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar. Dessutom ska den underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Det nya rapporteringskravet om könsfördelningen bland styrelseledamöterna ska tillämpas från och med räkenskapsår som inleds efter utgången av 2024.
Läs lagrådsremissen
Riksdagsbeslut
Ökad motståndskraft i betalningssystemet (Prop. 2023/24:8)
Riksdagen har beslutat om nya regler för företag som bedriver verksamhet med clearing och avveckling av betalningar, det vill säga förmedlar betalningar mellan banker i ett clearing- eller avvecklingssystem (clearingverksamhet), i syfte att modernisera regelverket, anpassa det till nationella krav och till digitaliseringen. Reglerna om clearingverksamhet utvidgas till att omfatta hela clearing- och avvecklingsprocessen. Det ställs krav på bland annat riskhantering, beredskap cybersäkerhet, kapital samt intern styrning och kontroll. Möjligheterna till att utkontraktera clearingverksamhet regleras också. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
Läs riksdagsbeslutet
Myndighetsföreskrifter m.m