Övriga rättsområden

Övriga rättsområden

Utredningar

Översyn av effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider
Hushållens skulder har ökat snabbt de senaste 20 åren och i kombination med korta räntebindningstider kan det göra hushållen känsligare för ränteförändringar. Därför får en utredare i uppdrag analysera effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider. Utredaren ska närmare analysera effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider, liksom de faktorer som bidrar till hushållens val av räntebindningstid. Utredaren ska också överväga åtgärder på bland annat finansmarknadsområdet. Eventuella åtgärder ska värna och förbättra kundrörligheten på bolånemarknaden, eftersom längre räntebindningstider kan medföra inlåsningseffekter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.
Läs uppdraget

Uppdrag att utreda konsekvenser av bolånetak och amorteringskrav
Regeringen har givit Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av bolånetak och amorteringskrav med anledning av den nuvarande ekonomiska utvecklingen. Inom uppdraget ska Finansinspektionen bland annat analysera i vilken utsträckning som förändringar av bolånetak och amorteringskrav kan bidra till att minska riskerna för högt skuldsatta hushåll över olika konjunkturer, det vill säga hög- och lågkonjunktur. Särskild fokus ska läggas på konsekvenserna för hushåll med lägre inkomster och små ekonomiska marginaler och olika gruppers möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 14 oktober 2022.
Läs uppdraget

Uppdrag om brottslighet som kan hänföras till fastigheter
Regeringen har givit Lantmäteriet i uppdrag att redogöra för hur myndigheten, utifrån nuvarande tekniska och juridiska förutsättningar, kan bidra till att förebygga och motverka brottslighet som kan hänföras till fastigheter. Det avser till exempel brott mot borgenärer, lagfartskapningar, penningtvätt eller organiserad brottslighet. Lantmäteriet ska utreda och redovisa vilka åtgärder myndigheten skulle kunna vidta med ändrade tekniska och juridiska förutsättningar, samt lämna nödvändiga författningsförslag. I uppdraget ingår att kartlägga vilka myndigheter Lantmäteriet behöver samverka med, och på vilket sätt, för att kunna vidta de åtgärder som föreslås. Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2023.
Läs uppdraget

Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption
En särskild utredare ska göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att motverka otillåten påverkan och korruption. Översynen ska omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad. Syftet med utredningen är att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Uppdraget ska redovisas senast den 5 januari 2024.
Läs kommittédirektivet

Implementering av EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Inom EU pågår förhandlingar om ändringar av regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Förhandlingarna förväntas vara klara under våren 2023. En särskild utredare ska lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de ändringar i regelverket som blir resultatet av förhandlingarna. Utredaren ska också ta ställning till hur uppgifterna i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän ska bli mer korrekta samt om verksamhetsutövare ska få tillgång till konto- och värdefackssystemet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen.
Läs kommittédirektiven

Statistik över hushållens tillgångar och skulder
En särskild utredare ska belysa och analysera hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan tas fram och användas för att ge en fullgod bild av hushållens finansiella ställning utan att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter åsidosätts. Uppdraget syftar till att åter möjliggöra framställning av officiell statistik över hushållens tillgångar och skulder samt att mikrodata, dvs. uppgifter på individnivå, ska kunna göras tillgängliga för analys, forskning och utvärdering. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen. Utredningen har förlängts till den 14 oktober 2022.
Läs kommittédirektiven 
Läs tilläggsdirektiven

Statens roll på betalningsmarknaden
En särskild utredare ska se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Det ska göras mot bakgrund av en genomgripande och bred analys av förändringar på finans- och betalningsmarknaderna till följd av teknisk utveckling och digitalisering, nya betalningssätt och minskad användning av traditionella betalningsmedel i form av sedlar och mynt (kontanter) och den framtida betalningsmarknaden. Uppdraget omfattar bland annat att kartlägga rollfördelningen mellan staten och näringslivet på betalningsmarknaden och ta ställning till statens framtida roll på betalningsmarknaden samt att ta ställning till behovet av att Riksbanken ger ut digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor. Med anledning av att Clear-On upphör med sin tjänst Kassagirot ges utredaren i ett tilläggsdirektiv uppdraget att beakta detta ändrade förhållande för att utredningen ska kunna fullgöra sitt uppdrag att ta ställning till vilka krav som behöver ställas i syfte att säkerställa att alla i samhället kan genomföra sina betalningar. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en sakkunnig i utredningen. Uppdraget har förlängts till den 31 mars 2023.
Läs kommittédirektiven                      

Uppdrag angående hur införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpning av klimatdeklarationer kan utvidgas
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att lämna förslag på hur införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas. I uppdraget ingår bland annatatt utreda och föreslå hur gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan skulle kunna införas tidigare än 2027, utreda och föreslå hur kravet på klimatdeklaration kan införas vid ombyggnad och tillbyggnad, lämna nödvändiga författningsförslag och föreslå andra åtgärder som behövs för den fortsatta utvecklingen av regler om klimatdeklaration för byggnader. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2023 till Finansdepartementet.
Läs uppdragsbeskrivningen

Betänkanden och promemorior

Ökad motståndskraft i betalningssystemet
Regeringen föreslår att regleringen om verksamhet med clearing och avveckling av betalningar ska anpassas till dagens betalmarknad. I en promemoria föreslås därför att det ska införas en ny lag om clearing och avveckling av betalningar där definitionen av clearingverksamhet anpassas till vad som gäller internationellt. Det innebär att det tillståndspliktiga området utökas till att omfatta hela betalningsprocessen. Det föreslås att det ska ställas nya krav på bland annat riskhantering, beredskap, cybersäkerhet och utkontraktering av verksamhet. Slutligen föreslås att det ska ställas nya krav på kapital och styrning. Sammantaget bidrar förslaget till ökad motståndskraft i betalningssystemet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Förslaget är föremål för remissförfarande.
Läs promemorian

Ett offentligt register för bostadsrätter
Utredningen lämnar förslag om hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas i syfte att stärka bostadsmarknadens funktionssätt. Det konstateras att ett offentligt register för bostadsrätter behövs och bör inrättas och att Lantmäteriet bör ansvara för registret. Registret ska omfatta landets samtliga bostadsrätter, men andelar i bostadsföreningar och bostadsaktiebolag ska inte ingå. Utredningen föreslår också att panträtt i bostadsrätt ska upplåtas genom att bostadsrättshavaren skriftligen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran. Därmed skulle bostadsrättsföreningar inte längre ha rätt att ta ut någon pantsättningsavgift. Någon förändring när det gäller det sakrättsliga skyddet vid överlåtelse föreslås inte. Reglerna föreslås ska tillämpas från den 1 juli 2025. Förslaget är föremål för remissförfarande. 
Läs promemorian

Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Utredningen lämnar förslag till lagändringar som föranleds av ändringar i mervärdesskattedirektivet och i förordningen om administrativt samarbete. En ny dokumentations- och uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer införs som innebär att betaltjänstleverantören kommer vara skyldig att bevara uppgifter om samtliga gränsöverskridande betalningar som den har genomfört, oavsett om uppgiftsskyldighet föreligger för betalningarna. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket som i sin tur ska överföra dem till ett centralt elektroniskt system inom EU, kallat Cesop. Syftet med det nya EU-rättsliga regelverket är att bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Förslaget är föremål för remissförfarande.
Läs promemorian

Startlån till förstagångsköpare av bostad
Utredningen lämnar förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare). Det föreslås ett startlån med syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Målgruppen föreslås vara de som inte ägt en primär bostad i Sverige de senaste 10 åren och som har behov av att låna mer än 85 procent av bostadens värde. Det föreslås att det för startlån till förstagångsköpare ska gälla en statlig garanti till de bolåneaktörer som beviljar startlån. Lånet ska amorteras enligt de nu gällande amorteringskraven. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar

Ställföreträdarskap att lita på – en översyn av reglerna om gode män och förvaltare
En översyn har gjorts av reglerna om gode män och förvaltare i syfte att säkerställa att de människor som är i behov av en ställföreträdare ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd de behöver samt att reglerna är moderna och rättssäkra. Översynen har varit inriktad på områden där det finns problem och brister, med fokus på ett antal särskilt utpekade frågor. De lämnade förslaget avser bland annat att åstadkomma bättre stöd till, och stärkt ställning för, huvudmännen; förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare samt förbättra förutsättningarna för ställföreträdarna att utföra sina uppdrag. Merparten av förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar


Regeringsförslag

Nytt! Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut
Enligt den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism och Polismyndighetens rapport Penningtvätt via växlingskontor 2021 har valutaväxling en central roll vid omsättning och tvätt av pengar åt kriminella nätverk. Regeringen föreslår därför ett antal riskhanterande åtgärder, bland annat att all valutväxlingsverksamhet och finansiell verksamhet ska vara registrerad, att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för ägare och ledning i sådan verksamhet samt att Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den inte uppfyller de krav som ställs på verksamheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2023. Förslaget är föremål för remissförfarande.
Läs promemorian

Nytt! Utbetalningsmyndigheten
I en lagrådsremiss lämnar regeringen förslag till lagstiftning med anledning av inrättandet av en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, som bland annat ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Myndigheten ska administrera ett system med transaktionskonton för utbetalningar från vissa statliga myndigheter samt arbeta med granskning av bland annat utbetalningar som myndigheten gör, i syfte att identifiera felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om t.ex. felaktiga utbetalningar och andra felaktigheter. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Läs lagrådsremissen

Genomförande av tillgänglighetsdirektivet
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att EU:s tillgänglighetsdirektiv ska genomföras genom en ny lag om tillgänglighet till vissa produkter och tjänster. Syftet är att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. I en ny lag föreslås att vissa produkter och tjänster ska uppfylla krav på tillgänglighet. Dessa produkter är bland andra datormaskinvarusystem med generella användningsområden, terminalutrustning, läsplattor och självbetjäningsautomater. De tjänster som omfattas är bland andra tjänster som tillhandahålls konsumenter och avser elektroniska kommunikationstjänster, e-handelstjänster, banktjänster och e-böcker. Lagen innehåller även bestämmelser om CE-märkning, marknadskontroll och tillsyn. Den föreslås träda i kraft den 28 juni 2025.
Läs lagrådsremissen 

Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Regeringen föreslår att brottsbekämpande myndigheter, Finansinspektionen och banker eller brottsbekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter, ska få samverka i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism. I samverkan ska en deltagare vara skyldig att lämna uppgifter till en annan deltagare trots sekretess eller annan tystnadsplikt. Samtidigt föreslår regeringen att clearingorganisationer som bedriver clearing eller avveckling av betalningar samt företag som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar ska vara skyldiga att lämna uppgifter till finanspolisen eller Säkerhetspolisen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Läs propositionen

En ny riksbankslag
I en proposition lämnas förslag på en ny riksbankslag. Förslaget innebär bland annatatt mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs i fråga om penningpolitik, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet. Det tydliggörs vidare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra, liksom hur de förhåller sig till Finansinspektionens och Riksgäldskontorets ansvarsområden. Förutsättningarna för insyn och öppenhet och granskning av Riksbankens verksamhet ska öka. Riksbanken ska också identifiera hot mot hållbar utveckling. Dessa får beaktas i verksamheten och innebär att Riksbanken kan bidra till hållbar utveckling på finansmarknaden. Det föreslås också en rad följdändringar i annan lagstiftning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Läs propositionen

Riksdagsbeslut

Betaltjänstfrågor – några förtydliganden
Riksdagen beslutar att det ska göras vissa förtydliganden i betaltjänstlagen med anledning av att EU-kommissionen har ifrågasatt om några artiklar som reglerar bevisbördans placering i EU:s andra betaltjänstdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt. Betaltjänstlagen ändras så att det bland annat blir tydligare att leverantörer av betaltjänster ska kunna bevisa att en betalare har godkänt transaktionen och att en betalningsorder har utförts korrekt.
Läs riksdagsbeslutet