Övriga rättsområden
Utredningar
Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter (Dir.2023:167)
En särskild utredare ska utreda om Skatteverkets förmedling av post till personer med s.k. skyddade personuppgifter bör regleras. Syftet är att åstadkomma ett väl fungerande förfarande för en trygg och säker postförmedling. I uppdraget ingår även att utreda behovet av kompletterande reglering i fråga om sekretess och dataskydd. I uppdraget ingår inte att föreslå grundlagsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 27 juni 2025.
Läs kommittédirektiven
Säker och tillgänglig digital identitet (Dir. 2022:142)
En särskild utredare ska utreda och lämna förslag på hur staten kan utfärda en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Utredaren ska också se över behovet av anpassningar som följer av den reviderade eIDAS-förordningen. Syftet är att stärka samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier som begås med hjälp av e-legitimationer och underlätta för så många som möjligt att kunna få tillgång till en e-legitimation. Uppdraget att föreslå hur staten kan utfärda en e-legitimation på högsta tillitsnivå ska delredovisades 16 oktober 2023. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2024.
Läs utredningsdirektiven
EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Dir. 2022:76)
En särskild utredare ska lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de kommande regeländringarna i EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredaren ska särskilt ta ställning till bland annat vilka verksamhetsutövare som ska omfattas av penningtvättsregelverket, om verksamhetsutövarna ska få tillgång till konto- och värdefackssystemet, hur uppgifterna i registret över verkliga huvudmän ska bli mer korrekta, adekvata och aktuella samt vilken myndighet som ska övervaka Advokatsamfundets penningtvättstillsyn. Bankföreningen har fått utse en expert i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
Läs utredningsdirektiven
Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption (Dir. 2022:112)
En särskild utredare ska göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att motverka otillåten påverkan och korruption. Översynen ska omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad. Syftet med utredningen är att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Uppdraget ska redovisas senast den 5 januari 2024.
Läs kommittédirektivet
Inrättande av Utbetalningsmyndigheten (Dir. 2022:8)
En särskild utredare ska lämna förslag och vidta nödvändiga åtgärder i syfte att förbereda och genomföra bildande av en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten. Utredaren ska band annat föreslå hur Utbetalningsmyndighetens instruktion och regleringsbrev ska utformas, bemanna myndigheten, och vidta de ytterligare åtgärder som krävs för att myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2023.
Läs kommittédirektiv
Betänkanden och promemorior
En säker och tillgänglig statlig e-legitimation (SOU 2023:61)
Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet har överlämnat ett sitt delbetänkande till regeringen där det föreslås att en statlig e-legitimation på tillitsnivå hög enligt eIDAS-förordningen ska utfärdas av Myndigheten för digital förvaltning. Polismyndigheten och Skatteverket ska var och en vara ansvariga för grundidentifieringen av personen och denna process ska innehålla ett antal kontrollerande moment. Den statliga e-legitimationen ska tillhandahållas på ett kontaktlöst aktivt kort som även är eller kan certifieras som en anordning för att skapa kvalificerade elektroniska underskrifter. Den nödvändiga lagregleringen ska samlas i en ny lag om elektronisk identifiering. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026. Föreslaget är föremål för remissförfarande till den 31 januari 2024.
Läs utredningen
Samverkan inför beslut om kontracykliska buffertvärden (Fi2023/01257)
I en promemoria föreslår regeringen att Finansinspektionen ska ge Riksbanken tillfälle att yttra sig innan inspektionen fattar beslut om kontracykliska buffertvärden. I promemorian föreslås även att det ska göras vissa rättelser av svensk rätt, till exempel att be-stämmelserna om när resolutionsavgift ska tas ut anpassas till unionsrätten. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs promemorian
Staten och betalningarna (SOU 2023:16)
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Utredningen har gjort en analys av rollfördelningen mellan staten och andra aktörer på betalningsmarknaden, förändringarna på finans- och betalningsmarknaderna till följd av teknisk utveckling och digitalisering samt framväxten av nya betalningssätt och minskad användning av traditionella betalningsmedel i form av kontanter. Utredningen har analyserat ett antal möjliga utvecklingsscenarier för betalningsmarknaden, med utgångspunkt i utvecklingen i Sverige och i andra länder. På vissa områden lämnar utredningen författningsförslag eller förslag på andra statliga åtgärder. Förslagen beaktar de krav som följer av Sveriges medlemskap i EU och att Sverige inte har euron som valuta. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs utredningen
Läs Bankföreningens remissvar
Statistik över hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51)
En utredning konstaterar att det finns ett stort samhällsbehov av att på nytt framställa statistik över hushållens tillgångar och skulder på individnivå, för att kunna göra djupgående analyser av skuldutvecklingen. Utredningen föreslår därför ett nytt statistikområde i statistikförordningen och föreslår att SCB ska vara statistikansvarig myndighet. Det föreslås en uppgiftsskyldighet för finansiella företag, med möjlighet för det finansiella företaget att anlita ett kreditupplysningsföretag att fullgöra det finansiella företagets uppgifter. Lagändringarna förslås träda i kraft den 1 januari 2024. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar
Förslag om ändring i kreditupplysningslagen
IMY hemställer i en promemoria till Justitiedepartementet att det införs ett uttryckligt lagstöd i kreditupplysningslagen för behandling i kreditupplysningsverksamhet av uppgifter om sådana förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken som avser egendom. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2024 men förslaget är alltjämt under beredning i regeringskansliet och någon proposition har ännu inte kommit. Förslaget har varit föremål för remissförfarande och Bankföreningen tillstyrkte förslaget.
Läs promemorian
Nya regler om hållbarhetsredovisning (SOU 2023:35)
Utredningen om hållbarhetsredovisning har i ett slutbetänkande lämnat förslag om hur EU:s direktiv om hållbarhetsredovisning (CSRD) ska genomföras i svensk rätt. En utgångspunkt för utredningens förslag är att rapporteringskraven för svenska företag inte ska vara mer långtgående än för andra europeiska företag. Betänkandet behandlar även genomförandet i svensk rätt av ett EU-direktiv om könsfördelning bland styrelseledamöterna i börsnoterade företag. Det föreslås även en tydligare ordning för dateringen av årsredovisningar. Lagändringarna såvitt avser EU:s direktiv om hållbarhetsredovisning föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Lagändringarna ska sedan börja tillämpas vid olika tidpunkter beroende på vilken företagskategori det handlar om. Förslaget har varit föremål för remissförfarande. En lagrådsremiss väntas först efter årsskiftet, vilket innebär att ikraftträdandet kommer att bli senarelagt.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar
Ett förbättrat resegarantisystem SOU 2023:33
Utredningen föreslår i sitt betänkande att tillämpningsområdet för resegarantin utvidgas. Det föreslås även ett nytt resegarantisystem som bygger på en resegarantifond. Vidare föreslås att ersättningen från resegarantin får betalas ut till den som ersatt resenären för det krav som han eller hon har enligt resegarantilagen. Regeln införs i syfte att resegarantisystemet bättre ska samverka med regelverket som gäller för betalningar med bl.a. kontokort. Utredningen bedömer att det utvidgade skydd för resenärerna som föreslås inte kan träda i kraft innan en resegarantifond finns på plats och är fullt uppbyggd. Detsamma gäller förslaget om regressrätt gentemot resegarantin. Skyldigheten att betala bidrag till resegarantifonden ska börja gälla den 1 juli 2024. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar
Regeringsförslag
Ökad motståndskraft i betalningssystemet (Fi2022/02529)
Regeringen föreslår i en proposition att regleringen om verksamhet med clearing och avveckling av betalningar ska anpassas till dagens betalmarknad. En ny lag om clearing och avveckling av betalningar föreslås, där definitionen av clearingverksamhet anpassas till vad som gäller internationellt. Det innebär att det tillståndspliktiga området utökas till att omfatta hela betalningsprocessen. Det föreslås att det ska ställas nya krav på bland annat riskhantering, beredskap, cybersäkerhet och utkontraktering av verksamhet. Slutligen föreslås att det ska ställas nya krav på kapital och styrning. Sammantaget bidrar förslaget till ökad motståndskraft i betalningssystemet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
Läs propositionen
Riksdagsbeslut
Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut
Enligt den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism och Polismyndighetens rapport Penningtvätt via växlingskontor 2021 har valutaväxling en central roll vid omsättning och tvätt av pengar åt kriminella nätverk. Riksdagen har därför beslutat om ett antal riskhanterande åtgärder, bland annat att all valutväxlingsverksamhet och finansiell verksamhet ska vara registrerad, att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för ägare och ledning i sådan verksamhet samt att Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den inte uppfyller de krav som ställs på verksamheten. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2024.
Läs beslutet
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Med anledning av ändringar i mervärdesskattedirektivet har riksdagen beslutat införa en ny dokumentations- och uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer, som innebär att betaltjänstleverantören kommer vara skyldig att bevara uppgifter om samtliga gränsöverskridande betalningar som den har genomfört, oavsett om uppgiftsskyldighet föreligger för betalningarna. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket som i sin tur ska överföra dem till ett centralt elektroniskt system inom EU, kallat Cesop. Syftet med det nya EU-rättsliga regelverket är att bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024.
Läs beslutet
Ekonomiska sanktioner mot terrorism
Riksdagen har beslutat en ny lag om frysning av tillgångar i syfte att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet. Ett beslut om frysning ska få meddelas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller dömts för brott enligt den lagen. En ny bestämmelse gör det också möjligt att tillfälligt frysa tillgångar i enlighet med ett beslut från FN:s säkerhetsråd eller en sanktionskommitté under rådet. Ett interimistiskt beslut till stöd för tillfällig frysning ska fattas av Finansinspektionen. Den nya lagen och lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2024.
Läs beslutet