Publikationer

Övriga rättsområden

Utredningar 

EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder
Regeringen beslutade den 20 december 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till de ändringar av regelverken om kapitaltäckning och hantering av banker i kris som är resultatet av de förhandlingar på EU-nivå som skett inom ramen för arbetet med det s.k. bankpaketet (dir. 2018:116). Enligt kommittédirektiven skulle uppdraget slutredovisas senast den 1 oktober 2019 men har fått förlängt till den 13 december 2019.
Läs kommittédirektiven

Grönt sparande
En viktig del av kanaliseringen av kapital till miljöprojekt och finansiering av klimatåtgärder är privata investeringar. En särskild utredare ska därför undersöka hur förutsättningarna för
sådana investeringar ser ut och, inom angivna ramar, lämna förslag i syfte att bidra till den samhällsomställning som behöver ske för att klimat- och miljömålen ska uppnås. Hans Lindberg deltar som expert från Bankföreningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020.
Läs kommittédirektiven

Ett eventuellt svensk deltagande i europeiska bankunionen
Regeringen har i december 2017 gett i uppdrag till en särskild utredare ska göra en genomgripande analys av innebörden av ett eventuellt svenskt deltagande i europeiska bankunionen, redovisa för- och nackdelar samt de risker som är förknippade med att delta i eller kvarstå utanför bankunionen. Från Bankföreningen deltar Johan Hansing som expert. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2019.
Läs kommittédirektiven

Utredningen om en strukturell översyn av mervärdesskattelagstiftningen
Utredningen ska genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskatte­lagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskatte­lag. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskatte­lagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2020.
Läs kommittédirektiven

Ny! Nya regler om företagsrekonstruktion
EU har nyligen antagit ett direktiv om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden som rör rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare. En särskild utredare ska ta ställning till hur direktivets regler om rekonstruk­tion ska genomföras i Sverige. I uppdraget ingår att analysera hur svensk rätt förhåller sig till direktivet och föreslå nödvändiga eller annars lämpliga för­fatt­ningsändringar och andra åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 26 februari 2021.
Läs kommittédirektiven

Ny! Ställföreträdarskap att lita på – en översyn av reglerna om gode män och förvaltare
En särskild utredare ska se över reglerna om gode män och förvaltare. Översynen syftar bl.a. till att förbättra tillsynen på området, skapa bättre förutsättningar för att kompetenta personer ska ställa upp som ställföreträdare och stärka enskildas ställning och skydd. I slutändan handlar det om att de personer i vårt samhälle som är i behov av en ställföreträdare ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd som behövs. Utredaren ska lämna de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som behövs. Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2021.
Läs kommittédirektiven


Betänkanden och promemorior
 

Ny! Stärkt konsumentskydd när betaltjänster tillhandahålls
I en departementspromemoria läggs förslag som syftar till att stärka konsumentskyddet när betaltjänster tillhandahålls. Det föreslås att det ska införas ett krav på att en betaltjänstleverantör ska presentera betalningssätt på ett visst sätt vid e-handel. Om en konsument på en webbplats som tillhandahåller varor eller tjänster mot betalning kan välja ett betalningssätt som innebär att en kredit inte lämnas ska ett sådant betalningssätt visas först. Ett betalningssätt som innebär att en kredit lämnas får inte heller vara förvalt om det finns andra betalningssätt. Det nya kravet ska tas in i lagen om betaltjänster. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.
Läs departementspromemorian 

Ny! Några frågor om straff för marknadsmissbruk 
I en departementspromemoria innehåller förslag till ändringar i lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden, dels i fråga om vilka finansiella instrument som omfattas av lagen, dels i fråga om en utvidgning av insiderbrottet till att omfatta vissa ytterligare fall av råd och uppmaningar. Lagändringarna föreslås med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt om två artiklar i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv), fullt ut genomförts i svensk rätt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2020.
Läs departementspromemorian

Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor
I en departementspromemoria lämnas de författningsförslag som krävs för att vissa uppgifter som finansiella företag lämnar till Riksgäldskontoret (i egenskap av garantimyndighet och resolutionsmyndighet) vid tillämpning av lagen om insättningsgaranti och lagen om resolution i stället ska lämnas till Finansinspektionen. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2020.
Läs departementspromemorian
Läs Bankföreningens remissyttrande

Några sekretessfrågor på finansmarknadsområdet
I en departementspromemoria föreslås bestämmelser som innebär att sekretess ska gälla i Finansinspektionens tillstånds- och tillsynsverksamhet för uppgift om transaktioner med eller innehav av finansiella instrument, om den som myndighetens verksamhet avser har inhämtat uppgiften på grund av bestämmelser om anmälningsskyldighet. I promemorian föreslås ändringar i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2020. Förslaget är utskicket på remiss som ska besvaras senast 14 oktober 2019.
Läs departementspromemorian

Belastningsregisterkontroll i arbetslivet
I betänkandet som presenterades i april 2019 lämnas förslag om ett utökat författningsstöd för registerkontroll i arbetslivet såvitt avser Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, finansiella företag som omfattas av krav på ledningsprövning samt offentliga och enskilda aktörer som utför vård- och omsorgsinsatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. Ett sådant författningsstöd är nödvändigt om det införs ett generellt förbud mot registerkontroll i enlighet med vad som föreslagits av Utredningen om registerkontroll i arbetslivet.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissyttrande

Skärpta krav och rutiner för svenska id-handlingar
I betänkandet som presenterades i mars 2019 läggs förslag på hur hanteringen av och säkerheten kring svenska id-handlingar ska förbättras. Utredningen föreslår bland annat en ny lag och en ny förordning om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation. I lagen avses med statliga fysiska identitetshandlingar de fysiska identitetshandlingar som staten utfärdar, det vill säga det nya id-kortet och passet. De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2022.
Läs betänkandet  
Läs Bankföreningens remissyttrande                  

Rapporteringspliktiga arrangemang - ett nytt regelverk på skatteområdet
I januari 2019 publicerades ett betänkande där utredningen har haft i uppdrag att se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. Syftet med en sådan informationsskyldighet är att bekämpa skatteflykt, skattefusk och skatteundandragande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar

Vissa förtydliganden av regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism
Mot bakgrund av att EU-kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i det s.k. fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut har genomförts i svensk rätt så görs i en departementspromemorian därför vissa förtydliganden av regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Förslaget är utskickat på remiss och ska besvaras senast 20 september 2019. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Läs departementspromemorian

Vissa frågor vid tillämpning av regelverket om insättningsgaranti
I promemorian som publicerade i februari 2019 föreslås vissa ändringar i lagen om insättningsgaranti. Det föreslås att bestämmelserna om ersättningsbeloppets storlek i svenska kronor inte ska uttryckas som ett självständigt belopp. Ersättningsbeloppet ska i stället anges som det belopp i svenska kronor som motsvarar 100 000 euro. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om ersättningsbeloppet i svenska kronor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Läs departementspromemorian
Läs Bankföreningens remissyttrande  

Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism
En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de regler om sekretess och in-formationsutbyte som gäller för bland andra Polismyndigheten, socialtjänsten och Transportstyrelsen i arbetet mot terrorism. Syftet är att säkerställa att det finns förutsättningar för ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte. Uppdraget redovisades i augusti 2018. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 november 2019, men har ännu inte lagts någon proposition.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissyttrande

Stärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen
I syfte att förbättra förutsättningarna för en sund och väl fungerande fastighetsmäklarbransch har en särskild utredare haft i uppdrag att lämna förslag som innebär att även fastighetsmäklarföretagen ska omfattas av reglerna i fastighetsmäklarlagen och penningtvättslagen och stå under tillsyn. I uppdraget har även ingått att se över fastighetsmäklarlagen i syfte att förbättra möjligheterna till elektronisk kommunikation. Uppdraget redovisades i augusti 2018. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 men har ännu inte lagts någon proposition.
Läs betänkandet

Utredning om Riksbanken
I december 2016 tillsattes en parlamentarisk sammansatt kommitté som gavs i uppdrag att göra en översyn över det penningpolitiska ramverket och lagen om Sveriges riksbank. Kommittén ska bl.a. analysera och bedöma samt föreslå de författningsändringar som den anser nödvändiga inom följande områden inom bland annat Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet, Riksbankens institutionella oberoende samt Riksbankens ansvar för kontanthanteringen, kontantförsörjningen och beredskapen i betalningssystemet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2019. I juni 2018 lämnades ett delbetänkande (Tryggad tillgång till kontanter SOU 2018:42) angående kontanthanteringen (sedan nedan) i vilket det bland annat föreslås att vissa banker ska vara skyldiga att tillhandahålla en rimlig tillgång till kontanttjänster i hela Sverige.
Läs kommittédirektiven
Läs delbetänkandet
Läs Bankföreningens remissyttrande

En effektivare flytträtt av försäkringssparande
Regeringen föreslår i en proposition lagändringar som syftar till att effektivisera möjligheterna att återköpa och överföra (flytta) livförsäkringar. I syfte att effektivisera den lagstadgade flytträtten föreslås tydligare regler i försäkringsrörelselagen (2010:2043) om vilka kostnader försäkringsföretag ska få beakta när de fastställer avgifter vid återköp och flytt. Det förtydligas att avgiften får avse försäkringsföretagets direkta kostnader för den administrativa hanteringen av återköp eller flyttar, beräknade för försäkringar av samma slag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter om vilka kostnader som ska anses som direkta och som därigenom får beaktas när avgifterna fastställs. Vidare klargörs att försäkringsföretag får ta ut avgifter för att täcka sådana kvarstående anskaffningskostnader som är direkt hänförliga till den återköpta försäkringen eller den försäkring vars sparkapital flyttats. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Riksdagen väntas fatta beslut om förslaget i november 2019.
Läs propositionen

För Sveriges landsbygder – sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
Den parlamentariska landsbygdskommittén överlämnade i januari 2017 sitt slutbetänkande med ett stort antal förslag som syftar till att bidra till en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Kommittén har också formulerat ett övergripande mål för landsbygdernas utveckling i ett trettioårsperspektiv. Bland annat anser kommittén att det av lag bör framgå att det är marknadens ansvar, genom banker och andra kreditinstitut, att nu och framöver förse medborgarna med betaltjänster, inklusive möjligheten att ta ut och sätta in kontanter. Det föreslås att även företag och företagen ska omfattas av rätten att öppna betalkonto med grundläggande funktioner, bland annat uttag och insättning av kontanter.
Läs betänkandet 
Läs Bankföreningens remissyttrande

Översyn av kontanthanteringen
Finansdepartementet presenterade i september 2015 betänkandet Svensk Kontanthantering (SOU 2014:61) som behandlar regelverket för kontanthanteringen och bland annat föreslås att Riksbanken får det övergripande ansvaret för kontanthanteringen. Förslaget har inte lett till någon proposition.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissyttrande

Regeringsförslag 

Ny! Anstånd med kupongskatt i vissa fall
I lagrådsremissen lämnas förslag om ett nytt system för anstånd med betalning av kupongskatt vid utdelning till utländska juridiska personer som uppvisar underskott för det aktuella beskattningsåret. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Läs lagrådsremissen

Inripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor
I en proposition som publicerades i september 2019 föreslås att det ska göras vissa ändringar i regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut och kreditförmedlare som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som driver verksamhet från filial i Sverige vid överträdelser av det aktuella regelverket. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Läs propositionen

Skatteregler för tjänstepensionsföretag
I en proposition som las i september 2019 lämnas förslag om skatteregler för tjänstepensionsföretag. Tjänstepensionsföretag kommer att bedriva samma typ av verksamhet som livförsäkringsföretag som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt försäkringsrörelselagen. För att uppnå skatteneutralitet mellan de aktörer som verkar inom området tjänstepension föreslås i promemorian att tjänstepensionsföretag samt svenska europabolag och europakooperativ som driver motsvarande verksamhet ska tillämpa de särskilda bestämmelserna för livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 december 2019.
Läs propositionen  

Tryggad tillgång till kontanter
I en proposition föreslås att svenska kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut ska vara skyldiga att tillhandahålla kontanttjänster i betryggande utsträckning i hela landet. Förslaget innebär att institut eller filialer som tillhandahåller betalkonton med grundläggande funktioner till konsumenter ska tillhandahålla platser för kontantuttag och att institut eller filialer som tillhandahåller betalkonton till företag ska tillhandahålla platser för dagskasseinsättningar. Skyldigheten för instituten och filialerna att tillhandahålla kontanttjänster föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Läs propositionen

Tillsyn över och ingripanden mot advokatverksamhet vid tillämpning av penningtvättsregelverket
Regeringen föreslår i en proposition i maj 2019 förslag till de författningsändringar som är nödvändiga för att, i fråga om advokatverksamhet, genomföra kraven på tillsyn och ingripanden i EU-direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av EU-förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av EU-direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG. Förslagen innebär bl.a. att advokatbolagen uttryckligen ska ställas under Sveriges advokatsamfunds tillsyn i fråga om regelverket för penningtvätt och finansiering av terrorism. Författningsändringarna föreslås träda ikraft 1 oktober 2019 men ett riksdagsbeslut väntas komma först under oktober 2019.
Läs propositionen  

Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av det andra tjänstepensionsdirektivet
Finansdepartementet föreslår i en proposition som las i september 2019 nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet. De nya reglerna stärker skyddet för dem vars pensioner tryggas i stiftelserna. Det sker huvudsakligen genom utbyggda regler om pensionsstiftelsernas investeringar och om företagsstyrning. Reglerna tillåter pensionsstiftelserna att i ökad utsträckning ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer i sin kapitalförvaltning. Reglerna inarbetas i lagen om tryggande av pensionsutfästelse. En justering sker också i offentlighets- och sekretesslagen. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 december 2019.
Läs propositionen

Genomförande av 2018 års ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv
I en proposition som las i juni 2019 föreslås de författningsändringar som är nödvändiga för ett genomförande i svensk nationell rätt av ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU, förkortat ändringsdirektivet. Direktivets syfte är i huvudsak att förbättra det redan befintliga förebyggande ramverket och på ett mer effektivt sätt bekämpa finansiering av terrorism. Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2020.
Läs propositionen

Nya regler för tjänstepensionsföretag
Finansdepartementet föreslår i en proposition i september 2019 nya regler för tjänstepensionsföretag med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet och Tjänstepensionsföretagsutredningens betänkande. I promemorian föreslås en ny lag om tjänstepensionsföretag som ska gälla för företag som enbart erbjuder tjänstepensionsförsäkringar, det vill säga livförsäkringar som är knutna till en anställning. Alla försäkringsföretag och tjänstepensionskassor som uppfyller vissa krav ska kunna omvandlas till tjänstepensionsföretag. Det blir även möjligt att bilda nya tjänstepensionsföretag. Utöver de regler som följer av direktivet föreslås bland annat att det ska införas ett riskkänsligt kapitalkrav som motsvarar kapitalbehovet enligt Finansinspektionens trafikljusmodell. Bankföreningen som fick förslaget på remiss anslöt sig till Svensk Försäkrings remissyttrande. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 december 2019, utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Läs propositionen

Riksdagsbeslut 

Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten
Riksdagen fattade i juni 2019 beslut att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte ska anpassas till EU-lagstiftning. De är mycket viktigt att brottsbekämpande myndigheter får tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Lagändringarna träder i kraft den 1 oktober 2019.
Läs riksdagsbeslutet

Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer
EU har antagit två förordningar om internationellt privat- och processrättsliga regler om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden. Med anledning av att det behövs författningsändringar har riksdagen i april 2019 beslutat i enlighet med regeringens förslag om nya regler om bodelning och andra frågor om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2019.
Läs riksdagsbeslutet 

Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott
Riksdagen fattade i maj 2019 beslut i enlighet med regeringens förslag att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska utvidgas så att den även omfattar brott som har en koppling till användandet av falska eller manipulerade handlingar. Bland de brott som föreslås läggas till i den s.k. brottskatalogen i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ingår olovlig identitetsanvändning, urkundsförfalskning och osant intygande. För att omfattas av lagen ska gärningen avse uppgift eller handling i ärende hos Skatteverket. Därutöver föreslås att brott enligt lagen om straff för penningtvättsbrott ska omfattas av Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. De nya bestämmelserna träder ikraft den 1 juli 2019.
Läs riksdagsbeslutet

Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter
I oktober 2018 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag om att de uppgifter som finansiella företag enligt rörelselagstiftningen lämnar till brottsutredande myndigheter ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form. Lagändringarna i fråga om finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter träder i kraft den 1 september 2019. Övriga lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2019.
Läs riksdagbeslutet

Avgiftsuttaget till resolutionsreserven
I december 2017 fattade riksdagen beslut i enlighet med regeringens förslag om att de sammanlagda resolutionsavgifterna ska uppgå till 0,125 procent av det totala avgiftsunderlaget för 2018, 0,09 procent för 2019 och 0,05 procent fr.o.m. 2020. Lagändringarna som avser resolutionsavgiftens storlek trädde ikraft den 1 januari 2018, resterande den 1 januari 2019 respektive den 1 januari 2020.
Läs riksdagsbeslutet

Myndighetsbeslut m m

Konsumentverket
Remisspromemoria: Allmänna råd konsumentkrediter