Övriga rättsområden
Utredningar
EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de kommande regeländringarna i EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredaren ska särskilt ta ställning till bland annat vilka verksamhetsutövare som ska omfattas av penningtvättsregelverket, om verksamhetsutövarna ska få tillgång till konto- och värdefackssystemet, hur uppgifterna i registret över verkliga huvudmän ska bli mer korrekta, adekvata och aktuella samt vilken myndighet som ska övervaka Advokatsamfundets penningtvättstillsyn. Bankföreningen har fått utse en expert i utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
Läs utredningsdirektiven
Översyn av effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider
Hushållens skulder har ökat snabbt de senaste 20 åren och i kombination med korta räntebindningstider kan det göra hushållen känsligare för ränteförändringar. Därför får en utredare i uppdrag analysera effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider. Utredaren ska närmare analysera effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider, liksom de faktorer som bidrar till hushållens val av räntebindningstid. Utredaren ska också överväga åtgärder på bland annat finansmarknadsområdet. Eventuella åtgärder ska värna och förbättra kundrörligheten på bolånemarknaden, eftersom längre räntebindningstider kan medföra inlåsningseffekter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.
Läs uppdraget
Uppdrag om brottslighet som kan hänföras till fastigheter
Regeringen har givit Lantmäteriet i uppdrag att redogöra för hur myndigheten, utifrån nuvarande tekniska och juridiska förutsättningar, kan bidra till att förebygga och motverka brottslighet som kan hänföras till fastigheter. Det avser till exempel brott mot borgenärer, lagfartskapningar, penningtvätt eller organiserad brottslighet. Lantmäteriet ska utreda och redovisa vilka åtgärder myndigheten skulle kunna vidta med ändrade tekniska och juridiska förutsättningar, samt lämna nödvändiga författningsförslag. I uppdraget ingår att kartlägga vilka myndigheter Lantmäteriet behöver samverka med, och på vilket sätt, för att kunna vidta de åtgärder som föreslås. Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2023.
Läs uppdraget
Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption
En särskild utredare ska göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att motverka otillåten påverkan och korruption. Översynen ska omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad. Syftet med utredningen är att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Uppdraget ska redovisas senast den 5 januari 2024.
Läs kommittédirektivet
Statens roll på betalningsmarknaden
En särskild utredare ska se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Det ska göras mot bakgrund av en genomgripande och bred analys av förändringar på finans- och betalningsmarknaderna till följd av teknisk utveckling och digitalisering, nya betalningssätt och minskad användning av traditionella betalningsmedel i form av sedlar och mynt (kontanter) och den framtida betalningsmarknaden. Uppdraget omfattar bland annat att kartlägga rollfördelningen mellan staten och näringslivet på betalningsmarknaden och ta ställning till statens framtida roll på betalningsmarknaden samt att ta ställning till behovet av att Riksbanken ger ut digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor. Med anledning av att Clear-On upphör med sin tjänst Kassagirot ges utredaren i ett tilläggsdirektiv uppdraget att beakta detta ändrade förhållande för att utredningen ska kunna fullgöra sitt uppdrag att ta ställning till vilka krav som behöver ställas i syfte att säkerställa att alla i samhället kan genomföra sina betalningar. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en sakkunnig i utredningen. Uppdraget har förlängts till den 31 mars 2023.
Läs kommittédirektiven
Uppdrag angående hur införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpning av klimatdeklarationer kan utvidgas
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att lämna förslag på hur införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas. I uppdraget ingår bl.a. att utreda och föreslå hur gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan skulle kunna införas tidigare än 2027, utreda och föreslå hur kravet på klimatdeklaration kan införas vid ombyggnad och tillbyggnad, lämna nödvändiga författningsförslag och föreslå andra åtgärder som behövs för den fortsatta utvecklingen av regler om klimatdeklaration för byggnader. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2023 till Finansdepartementet.
Läs uppdragsbeskrivningen
Nytt! Inrättande av Utbetalningsmyndigheten
En särskild utredare ska lämna förslag och vidta nödvändiga åtgärder i syfte att förbereda och genomföra bildande av en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten. Utredaren ska bl.a. föreslå hur Utbetalningsmyndighetens instruktion och regleringsbrev ska utformas, bemanna myndigheten, och vidta de ytterligare åtgärder som krävs för att myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2023. Se även regeringens prop. 2022/23:34 om Utbetalningsmyndigheten nedan.
Läs kommittédirektiv
Betänkanden och promemorior
Statistik över hushållens tillgångar och skulder
En utredning konstaterar att det finns ett stort samhällsbehov av att på nytt framställa statistik över hushållens tillgångar och skulder på individnivå, för att kunna göra djupgående analyser av skuldutvecklingen. Utredningen föreslår därför ett nytt statistikområde i statistikförordningen och föreslår att SCB ska vara statistikansvarig myndighet. Det föreslås en uppgiftsskyldighet för finansiella företag, med möjlighet för det finansiella företaget att anlita ett kreditupplysningsföretag att fullgöra det finansiella företagets uppgifter. Lagändringarna förslås träda i kraft den 1 januari 2024. Förslaget är föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Ökad motståndskraft i betalningssystemet
Regeringen föreslår att regleringen om verksamhet med clearing och avveckling av betalningar ska anpassas till dagens betalmarknad. I en promemoria föreslås därför att det ska införas en ny lag om clearing och avveckling av betalningar där definitionen av clearingverksamhet anpassas till vad som gäller internationellt. Det innebär att det tillståndspliktiga området utökas till att omfatta hela betalningsprocessen. Det föreslås att det ska ställas nya krav på bland annat riskhantering, beredskap, cybersäkerhet och utkontraktering av verksamhet. Slutligen föreslås att det ska ställas nya krav på kapital och styrning. Sammantaget bidrar förslaget till ökad motståndskraft i betalningssystemet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Förslaget är föremål för remissförfarande.
Läs promemorian
Ett offentligt register för bostadsrätter
Utredningen lämnar förslag om hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas i syfte att stärka bostadsmarknadens funktionssätt. Det konstateras att ett offentligt register för bostadsrätter behövs och bör inrättas och att Lantmäteriet bör ansvara för registret. Registret ska omfatta landets samtliga bostadsrätter, men andelar i bostadsföreningar och bostadsaktiebolag ska inte ingå. Utredningen föreslår också att panträtt i bostadsrätt ska upplåtas genom att bostadsrättshavaren skriftligen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran. Därmed skulle bostadsrättsföreningar inte längre ha rätt att ta ut någon pantsättningsavgift. Någon förändring när det gäller det sakrättsliga skyddet vid överlåtelse föreslås inte. Reglerna föreslås ska tillämpas från den 1 juli 2025. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Utredningen lämnar förslag till lagändringar som föranleds av ändringar i mervärdesskattedirektivet och i förordningen om administrativt samarbete. En ny dokumentations- och uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer införs som innebär att betaltjänstleverantören kommer vara skyldig att bevara uppgifter om samtliga gränsöverskridande betalningar som den har genomfört, oavsett om uppgiftsskyldighet föreligger för betalningarna. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket som i sin tur ska överföra dem till ett centralt elektroniskt system inom EU, kallat Cesop. Syftet med det nya EU-rättsliga regelverket är att bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar
Startlån till förstagångsköpare av bostad
Utredningen lämnar förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare). Det föreslås ett startlån med syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Målgruppen föreslås vara de som inte ägt en primär bostad i Sverige de senaste 10 åren och som har behov av att låna mer än 85 procent av bostadens värde. Det föreslås att det för startlån till förstagångsköpare ska gälla en statlig garanti till de bolåneaktörer som beviljar startlån. Lånet ska amorteras enligt de nu gällande amorteringskraven. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar
Ställföreträdarskap att lita på – en översyn av reglerna om gode män och förvaltare
En översyn har gjorts av reglerna om gode män och förvaltare i syfte att säkerställa att de människor som är i behov av en ställföreträdare ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd de behöver samt att reglerna är moderna och rättssäkra. Översynen har varit inriktad på områden där det finns problem och brister, med fokus på ett antal särskilt utpekade frågor. De lämnade förslaget avser bland annat att åstadkomma bättre stöd till, och stärkt ställning för, huvudmännen; förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare samt förbättra förutsättningarna för ställföreträdarna att utföra sina uppdrag. Merparten av förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs betänkandet
Läs Bankföreningens remissvar
Regeringsförslag
Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut
Enligt den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism och Polismyndighetens rapport Penningtvätt via växlingskontor 2021 har valutaväxling en central roll vid omsättning och tvätt av pengar åt kriminella nätverk. Regeringen föreslår därför ett antal riskhanterande åtgärder, bland annat att all valutväxlingsverksamhet och finansiell verksamhet ska vara registrerad, att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för ägare och ledning i sådan verksamhet samt att Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den inte uppfyller de krav som ställs på verksamheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2023. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs promemorian
Utbetalningsmyndigheten
I en proposition lämnar regeringen förslag till lagstiftning med anledning av inrättandet av en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, som bland annat ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Myndigheten ska administrera ett system med transaktionskonton för utbetalningar från vissa statliga myndigheter samt arbeta med granskning av bland annat utbetalningar som myndigheten gör, i syfte att identifiera felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om t.ex. felaktiga utbetalningar och andra felaktigheter. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Läs propositionen
Stark kundautentisiering vid fakturabetalningar online
I syfte att förhindra bedrägerier vid e-handel föreslås i en proposition att det ska förtydligas att kravet på stark kundautentisering gäller när fakturabetalningar utgör en betaltjänst. En betaltjänstleverantör – t.ex. ett kreditinstitut – ska tillämpa stark kundautentisering när betalaren loggar in på sitt betalkonto online, initierar en elektronisk betalningstransaktion eller genomför någon åtgärd på distans som kan innebära en risk för svikligt förfarande eller andra former av missbruk. Kravet kan uppnås på olika sätt, t.ex. genom användning av e-legitimation eller bankdosa.
Läs propositionen
Genomförande av tillgänglighetsdirektivet
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att EU:s tillgänglighetsdirektiv ska genomföras genom en ny lag om tillgänglighet till vissa produkter och tjänster. Syftet är att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. I en ny lag föreslås att vissa produkter och tjänster ska uppfylla krav på tillgänglighet. Dessa produkter är bland andra datormaskinvarusystem med generella användningsområden, terminalutrustning, läsplattor och självbetjäningsautomater. De tjänster som omfattas är bland andra tjänster som tillhandahålls konsumenter och avser elektroniska kommunikationstjänster, e-handelstjänster, banktjänster och e-böcker. Lagen innehåller även bestämmelser om CE-märkning, marknadskontroll och tillsyn. Den föreslås träda i kraft den 28 juni 2025.
Läs lagrådsremissen
Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Regeringen föreslår att brottsbekämpande myndigheter, Finansinspektionen och banker eller brottsbekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter, ska få samverka i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism. I samverkan ska en deltagare vara skyldig att lämna uppgifter till en annan deltagare trots sekretess eller annan tystnadsplikt. Samtidigt föreslår regeringen att clearingorganisationer som bedriver clearing eller avveckling av betalningar samt företag som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar ska vara skyldiga att lämna uppgifter till finanspolisen eller Säkerhetspolisen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Läs propositionen
Riksdagsbeslut
En ny riksbankslag
Riksdagen har beslutat om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och om en ny riksbankslag. I en proposition lämnas förslag på en ny riksbankslag. Beslutet innebär bl.a. att mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs i fråga om penningpolitik, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet. Det tydliggörs vidare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra, liksom hur de förhåller sig till Finansinspektionens och Riksgäldskontorets ansvarsområden. Förutsättningarna för insyn och öppenhet och granskning av Riksbankens verksamhet ska öka. Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks. Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.
Läs riksdagsbeslutet
Myndighetsföreskrifter m.m
FFFS 2022:17 Föreskrifter om säkerhetsskydd