Skatterätt

Betänkanden och promemorior

Förbättrade ränteavdragsregler för företag (SOU 2024:37)
En särskild utredare har sett över vissa frågor med anledning av de nya skattereglerna för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2019. Uppdraget omfattade bland annat att överväga om kvarstående negativa räntenetton ska fastställas till sin storlek vid uppkomsten och om de ska kunna behållas längre tid än sex år, överväga alternativa eller ytterligare möjligheter till koncernutjämning avseende avdragsunderlag för negativa räntenetton samt följa upp och analysera den rättspraxis som finns avseende räntedefinitionen och vid behov lämna förslag på förändringar av definitionen. Utredaren föreslår bland annat att det införs en bestämmelse som reglerar vad som ska behandlas som ränta för företag som förvärvar portföljer av förfallna eller på annat sätt kreditförsämrade fordringar. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Läs betänkandet

Regeringsförslag

Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
I en lagrådsremiss lämnas förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner, lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Kompletteringarna sker för att inkorporera de administrativa riktlinjerna till OECD/G20:s Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), kallat det inkluderande ramverket (IF), så att det svenska regelverket ska kunna omfattas av andra staters förenklingsregler. Det lämnas också förslag på bestämmelser om bl.a. hur konstlade arrangemang ska behandlas vid beräkningen av den tillfälliga förenklingsregeln, en bestämmelse om en uppskjuten tillämpning av kompletteringsregeln och en ny valutaregel. Därutöver föreslås lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ändras så att utländsk nationell tilläggsskatt kan avräknas från CFC-beskattning. I skatteförfarandelagen (2011:1244) föreslås att en övergångsbestämmelse som innebär att någon tilläggsskatterapport inte behöver lämnas in före den 30 juni 2026 förs in. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Det lämnas dock ett förslag om att det ska införas en möjlighet för den rapporterande enheten att begära att samtliga eller vissa av bestämmelserna ska tillämpas för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2023.
Läs lagrådsremissen

Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
I lagrådsremissen föreslås begränsningar i rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital. Enligt förslaget ska ränta dras av bara på lån som uppfyller särskilda förutsättningar gällande värdering av ställda säkerheter och maximal belåningsgrad. Därmed är det bara ränta på lån med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, samt på lån som har lämnats av en pantbank som blir avdragsgilla. Ränta kan också dras av om lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad. Rätten till avdrag för ränteutgifter ska trappas av på två år. Det innebär att avdrag för beskattningsåret 2025 får göras med 50 procent av ränteutgifter på lån som inte omfattas av avdragsrätten. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. I budgetpropositionen, s. 280, aviseras att regeringen avser att under hösten 2024 återkomma till riksdagen med ett förslag och att det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2025.
Läs lagrådsremissen
Läs budgetpropositionen

En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
I en lagrådsremiss föreslås att det införs en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i PEPP-produkt. Förslaget innebär att fysiska personer som innehar ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt får göra ett avdrag i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter. Avdraget får som mest uppgå till ett belopp som motsvarar skatten på ett sparande om 300 000 kronor. Det föreslås också en kontrolluppgiftsskyldighet. Den s.k. stoppregeln för ränta på kontanta medel som förvaras på ett investeringssparkonto föreslås justeras så att ränta ska beskattas konventionellt först om räntan någon gång överstigit den räntefaktor som ska användas för att beräkna schablonintäkten för det aktuella kalenderåret. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Läs lagrådsremissen

Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott
I lagrådsremissen föreslås ändringar av bestämmelserna i inkomstskattelagen om hur tidigare års underskott får användas efter en ägarförändring. Det föreslås ändringar i den s.k. beloppsspärren, höjs från 200 till 300 procent av köpeskillingen, vilket får till följd att en större del av underskottet från tidigare år får behållas efter en ägarförändring och att färre företag kommer att träffas av en avdragsbegränsning avseende sådana underskott. Det föreslås också bland annat att det införs en undantagsregel som innebär att beloppsspärren inte ska träda in när en fysisk person eller vissa andra subjekt får ett direkt bestämmande inflytande över ett underskottsföretag, om personen redan före ägarförändringen hade ett sådant inflytande indirekt. Förslaget innehåller vidare bestämmelser om beräkningen av utgiften för förvärvet i vissa fall när det har gjorts ett kapitaltillskott till underskottsföretaget ska kunna tillämpas även när kapitaltillskottet lämnas till ett annat företag som ingår i samma koncern som underskottsföretaget. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Läs lagrådsremissen

En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
(prop. 2024/25:1 s. 248)
I propositionen föreslås att det införs en skattefri grundnivå som uppgår till 150 000 kronor 2025 och höjs till 300 000 kronor 2026 för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i PEPP-produkt. Förslaget innebär att fysiska personer som innehar ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt får göra ett avdrag i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter. Förslaget innebär även en skyldighet för vissa försäkringsgivare och företag som tillhandahåller PEPP-produkter att lämna kontrolluppgift om innehav av kapitalförsäkring och avtal om sparande i en PEPP-produkt. Dessutom föreslås en uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen om avdrag för innehav av investeringssparkonto, kapitalförsäkring och avtal om sparande i en PEPP-produkt. I lagrådsremissen föreslås även att den s.k. stoppregeln för ränta på kontanta medel som förvaras på ett investeringssparkonto justeras så att ränta ska beskattas konventionellt först om räntan någon gång överstigit den räntefaktor som ska användas för att beräkna schablonintäkten för det aktuella kalenderåret. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Läs i budgetpropositionen

Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott (prop. 2024/25:1 s. 282)
I propositionen föreslås en ändring i den s.k. beloppsspärren, som anger hur stor del av tidigare års underskott som får dras av efter en ägarförändring. Beloppsspärren bestäms som en kvot av utgiften för att förvärva underskottsföretaget. Förslaget innebär att denna kvot höjs från 200 till 300 procent av utgiften. Höjningen får till följd att en större del av underskott från tidigare år får behållas efter en ägarförändring och att färre företag kommer att träffas av en avdragsbegränsning. Det föreslås vidare att det införs en undantagsregel som innebär att beloppsspärren inte ska träda in när en fysisk person eller vissa andra subjekt får ett direkt bestämmande inflytande över ett underskottsföretag, om personen redan före ägarförändringen hade ett sådant inflytande genom ett indirekt ägande. Propositionen innehåller även förslag på ett antal ändringar i syfte att förenkla tillämpningen av regelverket när en grupp, sinsemellan oberoende fysiska personer eller vissa andra subjekt under en period förvärvar en viss andel av rösterna i ett underskottsföretag (den s.k. flockregeln). Bestämmelsen föreslås också utvidgas till att omfatta indirekta förvärv, dvs. när gruppen personer förvärvar andelar i ett företag som har det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag. Slutligen föreslås att bestämmelserna om beräkningen av utgiften för förvärvet i vissa fall när förvärvet har gjorts genom ett kapitaltillskott till underskottsföretaget ska kunna tillämpas även när kapitaltillskottet lämnas till ett annat företag som ingår i samma koncern som underskottsföretaget. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Läs i budgetpropositionen

Justeringar vad gäller det automatiska utbytet av upplysningar om finansiella konton (prop. 2023/24:167)
Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2016 genomfördes det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Därigenom genomfördes även rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning i svensk lag. Det globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter (Global Forum) utvärderar varje lands lagstiftning som genomför den globala standarden. Sveriges lagstiftning utvärderades en första gång under 2017. För närvarande pågår en andra, och i vissa avseenden djupare, utvärdering av genomförandelagstiftningen i varje land. Sveriges lagstiftning utvärderades för andra gången under våren 2023. Denna proposition innehåller förslag till de justeringar i lagstiftningen som föranleds av de påpekanden som Global Forums andra utvärdering resulterade i. Det innebär bland annat att: den särskilda avgiften för rapporteringsskyldiga finansiella institut ska kunna tas ut vid brister i uppgiftslämnandet, förvaltare av ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut som inte är en juridisk person kan hållas solidariskt ansvarig för den särskilda avgiften, tillämpningsområdet för bestämmelsen om avsiktligt kringgående utvidgas. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Läs propositionen

Flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto (prop.2023/24:159)
Regeringen föreslår att det under de första fem ska vara möjligt att göra uppehåll i en påbörjad utbetalning av ålderspension och efterlevandepension från en pensionsförsäkring och även att förlänga utbetalningstiden efter att den har påbörjats. Femårsregeln kompletteras med undantagsbestämmelser som anger hur kommande utbetalningar ska göras om den försäkrade gör ett sådant uppehåll. Det reglera också hur utbetalningstiden ska bestämmas om den försäkrade väljer att förlänga utbetalningstiden efter det att utbetalning har påbörjats. Motsvarande ändringar genomförs även för utbetalning från pensionssparkonto. Syftet med de föreslagna ändringarna är att möjliggöra en mer flexibel pensionering. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Läs propositionen