Marknadsrätt

Utredningar

Ett moderniserat regelverk för att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på svensk fondmarknad (Dir. 2023:163)
En särskild utredare ska analysera och föreslå vilka författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till ändringar i AIFM-direktivet och UCITS-direktivet, samt för att uppnå ett regelverk som möjliggör för svenska aktörer att konkurrera på lika villkor som aktörer i andra länder inom EU. Därför ska utredaren analysera hur en reglering av associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital kan införas i Sverige. I utredarens uppdrag ingår även att se över förutsättningarna för att bilda europeiska långsiktiga investeringsfonder, Eltif-fonder, i Sverige samt ta ställning till om det bör införas en transparent fondstruktur för institutionella investerare som skulle möjliggöra att utländsk källskatt inte behöver betalas på mottagna utdelningar i fonden. Utredaren ska också göra en översyn av de regler som styr hur ofta en fondsparare kan sälja fondandelar och hur lång tid det tar för en fondsparare att få utbetalning vid försäljning av fondandelar. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.
Läs kommittédirektivet

Genomförande av ett nytt konsumentkreditdirektiv (Dir. 2023:142)
En särskild utredare ska analysera och föreslå vilka författningsändringar som behövs för att i svensk rätt genomföra ett nytt EU-direktiv om konsumentkrediter som nyligen antagits. I vissa delar uppfyller svensk rätt redan direktivets krav. Uppdraget ska redovisas senast den 11 oktober 2024. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen.
Läs kommittédirektiven

Tilläggsdirektiv till Konsumentkreditutredningen (Ju 2023:19)
Den särskilda utredaren som ska utreda genomförandet av konsumentkreditdirektivet har fått i uppdrag att även analysera och lämna förslag på hur ändringar i konsumenträttighetsdirektivet som huvudsakligen rör distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter ska genomföras i svensk rätt. Uppdraget i denna del ska redovisas senast 11 april 2025.
Läs kommittédirektivet

Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder (Dir. 2023:53)
Regeringen har givit en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan utformas för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd och på det sättet bidra till en ändamålsenlig tillämpning av åtgärderna. Kommittén ska som huvuduppgift analysera vilka makroekonomiska risker som är förenade med hushållens skuldsättning och analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan motverka makroekonomiska risker som är förknippade med hushållens skuldsättning. Kommittén ska beakta Europeiska Systemrisknämndens rekommendationer om makrotillsynspolitikens mellanliggande mål och instrument. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024.
Läs kommittédirektivet

Betänkanden och promemorior

Nytt! Vissa åtgärder för att effektivisera ARN:s verksamhet (Fi2024/01706)
I en promemoria föreslås att värdegränserna för prövning av en tvist vid ARN höjs med 50 procent för tvisteområdena skor, textil, och allmänna tvister samt för övriga tvisteområden med 75 procent. Höjningen innebär att de nya värdegränserna blir 750 kr, 875 kr, 1 750 kr respektive 3 500 kr. Vidare föreslås att när en anmälan av en tvist inkommit till ARN ska myndigheten göra anmälan tillgänglig för den näringsidkare som anmälaren angett som motpart. Detta kan ske digitalt via myndighetens ärendehanteringssystem. Förslaget är föremål för remiss till den 3 december 2024.
Läs promemorian

Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden (Dnr 2024/01078)
För att stärka konsumentskyddet på konsumentkreditmarknaden och för att motverka överskuldsättning föreslås att lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter ska upphävas. Det föreslås samtidigt att det ska krävas tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse för att lämna eller förmedla lån till konsumenter. Snabblåneföretag och andra företag som vill fortsätta att driva verksamhet med konsumtionslån får alltså ansöka om sådant tillstånd. Det ska dock fortfarande vara möjligt att sälja varor och tjänster på kredit, t.ex. mot faktura, utan krav på tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Kravet på tillstånd ska inte heller gälla för lån till konsumenter som tillåts enligt annan lagstiftning, t.ex. bostadslån som ges enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter eller kredit som ges genom kreditkort enligt lagen om betaltjänster. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Föreslaget har varit föremål för remiss.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar

Ett nytt förbud mot spel på kredit (Fi2024/00442)
I promemorian föreslås att det i spellagen ska införas ett förbud mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar betalas med krediter. Förbudet utgör en utvidgning av det kreditförbud som i dag finns i spellagen och som innebär att licenshavare och spelombud inte får erbjuda eller lämna kredit för spelinsatser. Syftet med det nya förbudet är att motverka skuldsättning med anledning av spel om pengar. Förbudet ska gälla för alla licenspliktiga former av spel. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2025.
Läs promemorian

Avvecklande av statliga kasinon och en effektivare penningtvättstillsyn (Fi2024/01087)
I en promemoria föreslår regeringen att det inte längre ska vara tillåtet att tillhandahålla spel på ett kasino i Sverige. Det förslås också att Spelinspektionen, i egenskap av tillsynsmyndighet på penningtvättsområdet över sådana verksamhetsutövare som driver spelverksamhet med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138), ska kunna meddela vissa föreskrifter. Det ger möjlighet för myndigheten att hämta in uppgifter från verksamhetsutövarna om deras verksamhet, kunder och andra förhållanden, antingen periodiskt eller på myndighetens begäran. Syftet med uppgiftslämningen är att ge myndigheten underlag för att bedöma riskerna för penningtvätt i branschen. De författningsändringar som rör spel på kasino föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Författningsändringarna som rör rapporteringsplikt föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Förslaget har varit föremål för remiss.
Läs promemorian

En rättvis ränteskillnadsersättning som minskar hindren mot längre räntebindningstider
I en promemoria föreslås en ny schablonregel för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av en bostadskredit med bunden ränta. Kreditgivarens rätt till ränteskillnadsersättning ska begränsas till sådana kostnader som har direkt koppling till förtidsbetalningen och kreditgivarens hantering av den ränterisk som ett bolån med bunden ränta är förknippat med. Förslaget syftar till att förstärka konsumentskyddet och samtidigt medföra positiva effekter för samhälls-ekonomin. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Förslaget har varit föremål för remiss.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar

Regeringsförslag

Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (prop. 2024/25:17)
I en proposition lämnar regeringen förslag på ändringar i konsumentkreditlagen i syfte att motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta genom att beviljas lån som de inte kan betala tillbaka. Förslagen innebär att de regler som i dag endast gäller för högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas till att gälla flertalet konsumentkrediter. Regeringen föreslår även att räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025.
Läs propositionen

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar
I en lagrådsremiss föreslås vissa lagändringar som kompletterar EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (Mica-förordningen) och EU:s förordning om information som ska åtfölja överföringar av medel (TFR-förordningen) i Sverige. Mica-förordningen fastställer enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå medan TFR-förordningen reglerar vilken sorts information om avsändare och mottagare som ska åtfölja överföringar av medel i syfte att sådana transaktioner inte ska kunna genomföras anonymt. I lagrådsremissen föreslås vissa lagändringar som krävs för att komplettera EU-förordningarna i svensk rätt. I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner gentemot företag som bedriver verksamhet som omfattas av Mica-förordningen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 december 2024.
Läs lagrådsremissen