Kapitalkrav slår mot tillväxten i Sverige
EU-kommissionen håller på att utarbeta ett förslag till implementering av Basel 4 i Europa. Förslaget kan komma att grundas på ett alternativ som den europeiska bankmyndigheten EBA har tagit fram. Analysföretaget Copenhagen Economics har räknat på vad ett sådant införande skulle få för konsekvenser i Sverige.
- Basel 4 är en reglering som ska rullas ut brett i hela Europa, men den slår mycket olika mellan länder och mellan olika bankkunder, konstaterar Jonas Bjarke Jensen, senior ekonom på Copenhagen Economics.
Sverige är ett av de länder där regelverket slår hårdast. Främst är det utlåningen till företag som påverkas, där kapitalkravet för vissa typer av företag kan fördubblas.
- Det kan ge en ränteökning på upp till 1 procentenhet för företagen, så det är rätt drastiska räntestigningar. Det betyder att det blir dyrt för dem att investera, vilket vi förväntar kommer att innebära att de investerar mindre. Det går ut över produktiviteten i Sverige, vilket i slutändan får effekt på BNP.
Enligt Copenhagen Economics siffror skulle effekten kunna bli en permanent nedgång av svensk BNP på 0,8 procent till följd av införandet av Basel 4.
- Om det var för att det fanns risker som man inte hade tagit höjd för i den finansiella sektorn i Sverige, som gjorde att man var tvungen att göra de här höjningarna av kapitalkravet – då var det kanske ok. Men problemet är att det inte finns någon saklig grund till varför kapitalkraven för de här företagen ska fördubblas. Det verkar mer vara en slags ’one size fits all-reglering’ som man smackar ut över hela Europa, utan att ta höjd för enskilda länders verkliga riskprofiler.
- Ta de stora klassiska svenska företagen som aldrig har haft betalningsproblem och som har riktigt bra kreditvärdighet. De får nu samma kapitalkrav som ett litet mycket riskfyllt företag.
Men var meningen inte att just ta bort variationen av riskvikter?
- Det har funnits problem med att riskmodellerna i vissa sammanhang har varit oprecisa, och man håller också på att arbeta med att förbättra dem.
En underökning av EBA har samtidigt kommit fram till att i den mån bankernas riskvikter skiljer sig från den faktiska risken så gör bankerna en mer försiktig bedömning.
- Att bara höja kapitalkravet för alla tar bort kopplingen mellan kapitalkrav och risk, och man vill gärna att de ska ligga nära varandra. Det var i Basel 2 man började att använda riskbaserade kapitalkrav. Det finns ingen saklig grund till varför det skulle göra den finansiella sektorn mer robust att ta bort dem.
Det finns de som tycker att något försämrad ekonomi är ett acceptabelt pris för att få en stabilare ekonomi, men enligt Copenhagen Economics har den optimala nivån på kapitalkrav passerats, och ytterligare kapitalkrav ger inte mer stabilitet.
- I Sverige har man höjt kapitalkraven så mycket att bankerna även under ett mycket, mycket hårt bakslag i ekonomin har tillräckligt med kapital för att stå emot. Så vinsterna med höjda kapitalkrav är uttömda nu, medan kostnaden ökar kraftigt.
Måste kostnaden för ökade kapitalkrav föras vidare genom högre ränta till kunderna? Kan inte aktieägarna ta kostnaden?
- Det finns mycket liten empirisk grund för att tro att aktieägarna kommer att acceptera permanent lägre avkastning på sitt kapital på grund av högre kapitalkrav. De tar ju en risk så därför måste det vara en viss avkastning. Avkastningen för att investera i en bank är inte garanterad på samma sätt som om du köper en obligation.
Vem kan äga aktier i en bank?
- Alla möjliga. Privatpersoner, pensionsbolag.
Copenhagen Economics har inte bara undersökt effekterna av Basel 4 för Sverige utan för hela Europa. Även i länder som Danmark, Tyskland, Holland och Frankrike riskerar Basel 4 att få negativa konsekvenser för företagen.
- Det franska parlamentet har nyligen gjort ett uttalande där de kraftigt varnar för att implementera Basel 4 på det sätt som ger de här våldsamma ökningarna i kapitalkraven på företag.
Är det Baselregelverket eller är det EU:s implementering av det som får den här effekten?
- Det är möjligt att implementera Basel 4 på ett sätt så man undviker de här mycket våldsamma effekterna. Om man baserar kapitalkravet bara på de internationellt erkända kapitalbuffertarna och inte på de som EU har lagt till.
Då får man också en bättre överensstämmelse med hur man implementerar det i USA, där ökningen i kapital bara väntas bli 1,5 procent – mot 30 procent i Sverige.
För svenska företags och bankers del skulle detta, att bara grunda reglerna på själva Baselkraven, kunna vara lösningen på problemet, eftersom det enbart är de europeiska tilläggen som får effekten av kraftigt stigande kapitalkrav för företag med låg risk.
Men ett annat sätt att lindra den hårda effekten av implementeringen av Basel 4 i Europa är att modifiera hanteringen av utlåning till företag utan extern kreditvärdering. En mycket liten andel av företagen i Sverige har kreditvärdering, och bilden är densamma i övriga Europa.
GRAFIK: Företagsutlåning i Sverige
Genom kapitalgolvet i Basel 4 får utlåning till företag utan extern kreditvärdering 72,5 procents riskvikt, oavsett hur låg risk företagen anses ha. Många svenska företag har en riskvikt under 30 procent tack vare en historia av stabilitet och få förluster, men de riskerar nu en kraftig höjning.
Kan företagen inte bara låta sig kreditvärderas?
- Frågan är om de inte hellre söker sig ut på kapitalmarknaderna i stället, alltså börjar ställa ut företagsobligationer för att få in kapital.
Skulle det vara så dåligt om de gjorde det?
- Nej, men vad är idén med det? Nu har vi en finansieringsmodell som fungerar bra, med låga förluster i Sverige och Nordeuropa. Varför ska man förstöra det som fungerar bra? Det finns inga tecken på att obligationsfinansiering ger lägre risk i ekonomin.
Att kunna ställa ut egna företagsobligationer är dock endast förunnat företag av en viss storlek. För små och mellanstora företag finns inte den möjligheten.
I USA får man överhuvudtaget inte använda sig av externa kreditvärderingar, ändå får inte alla företag automatiskt 72,5 procents riskvikt. Där finns ett alternativt system med så kallade investment grades, som kan ge ett företag lägre riskvikt. Införandet av en sådan modell i EU skulle minska de negativa effekterna som Basel 4 har på företagen utan rating.
Reglerna som riskerar att lägga en våt filt över kreditgivningen i EU kommer i en tid då Europa och världen står inför stora investeringsbehov för att ställa om till ett hållbart samhälle.
- EU-kommissionen värderar att det kommer att kräva investeringar på 180 miljarder euro om året för att uppfylla Parisavtalets mål (om max 2 procents uppvärmning av jorden, red). En stor del av det ska ju finansieras genom banker. När man kastar över dem stramare kapitalkrav blir det en svårare uppgift för dem att finansiera den gröna omställningen.
- Återigen, det skulle vara ok om det rent faktiskt fanns några risker som gjorde att man kände sig tvungen att höja kapitalkraven, men när myndigheterna bedömer att det inte finns, så blir det ju att sätta krokben.
Copenhagen Economics rapport
Analysföretaget Copenhagen Economics har tagit fram siffror på vad införandet av Basel 4 skulle innebära för svensk ekonomi, om EU väljer den hårdaste implementeringen.
- Högre kapitalkrav för de svenska bankerna, totalt 200 miljarder kronor (om bankerna lånar ut lika mycket som idag). Det är en ökning med en tredjedel av det kapital bankerna håller idag.
- Att hålla det kapitalet ökar kostnaderna för bankerna med 25-30 miljarder kronor om året. Om bankerna inte kan finansiera högre kapitalkrav måste de minska sin utlåning.
- Bankerna kan täcka kostnaderna med att ta ut högre ränta för utlåning till företagen.
- För företag utan kreditvärdering kan det leda till 1 procentenhet högre ränta.
- Med högre räntekostnader har företagen inte råd att låna lika mycket, vilket gör att de inte kan investera lika mycket.
- Företagen kan då inte producera lika mycket och BNP sjunker. Copenhagen Economics bedömer att det kan bli en permanent nedgång i svensk BNP på 0,8 procent.
Så funkar det: Riskvikter och kapitalkrav
Enligt Baselregelverkets ursprungliga idé ska banker som lånar ut pengar hålla kapital utifrån risken i kunderna.
Banken tilldelar kunden en så kallad riskvikt. En högriskkund, till exempel ett nystartat företag inom en osäker bransch, får en hög riskvikt. Ett företag med en lång historia av stabilitet och stora resurser får en låg riskvikt.
Riskvikterna används för att räkna fram hur mycket kapital banken ska hålla för varje kunds utlåning. Hög riskvikt: mycket kapital. Låg riskvikt: lite kapital.
Foto överst på sidan: Andreas Modess/iStockPhoto
Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 2 0