Debattartiklar

Bankskatt slår hårt mot bostadsbyggandet

Trots en historiskt omfattande bostadsbrist och en arbetslöshet på allvarliga nivåer har regeringen och dess samarbetspartier lanserat en ny skatt på bankers verksamhet och kunder som slår hårt mot bostadsbyggandet. Effekten av skatten blir bland annat att investeringar och bolån blir dyrare med konsekvens att bostadsbyggandet sjunker och hyror tvingas höjas. I motsats till skattens syfte leder den till färre jobb och en svagare ekonomisk återhämtning från coronakrisen. Regeringen bör värna ekonomin och bostadsbyggandet och slopa förslaget, skriver Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen och Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen, på bostadspolitik.se.

Den svenska byggindustrin står för ungefär tio procent av Sveriges BNP och sysselsätter över 300 000 människor[1] – samtidigt är branschen en av de mest konjunkturkänsliga. Bankernas förmåga att stötta nya investeringar kommer att bli avgörande för att svensk ekonomi inte bara ska klara sig ur krisen utan också kunna återstarta och lyfta sig starkare. Trots detta presenterade regeringen och dess stödpartier den 17 september ett förslag på ännu en skatt på bankers verksamhet och kunder.

För att sätta skatten i perspektiv motsvarar den en ökning av de berörda bankernas bolagsskatt med nästan femtio procent, från 20,6 till omkring 30 procent. Även om skatten formellt tas ut på banker kommer den i förlängningen att belasta svenska företag och hushåll genom ökade lånekostnader. När resten av världen försöker att återfå ekonomisk tillväxt genom att skapa ett mer hållbart samhälle, exempelvis genom EU:s Gröna Deal, lägger Sveriges regering istället ett förslag för att minska investeringar. Investeringar blir dyrare, hushållens bolånekostnader stiger, fastighetsägare tvingas höja hyror och räntor för små och medelstora företag blir dyrare. Den skatt som regeringen har föreslagit på banker blir i verkligheten en investeringsskatt som motverkar investeringar och som kommer att missgynna svenska företag – inte minst byggindustrin.

Svensk bostadsmarknad kännetecknas av en strukturell bostadsbrist, som har sin grund i olika bygg- och hyresregleringar. För unga människor som vill komma in på arbetsmarknaden har situationen blivit allt svårare. Den nya investeringsskatten kommer, tillsammans med tidigare aviserade åtgärder, att förvärra situationen på bostadsmarknaden ytterligare. Skatten tillsammans med två aviserade höjningar av kapitalkrav kommer att innebära en trippelsmäll för bostadsbyggande och hyreskostnader.

  1. Finansinspektionen har i år kraftigt höjt bankernas riskvikter för lån till hyresfastigheter – i flera fall dubblerade riskvikter. Effekterna blir att räntekostnaderna för hyresvärdar ökar med uppemot 30–40 räntepunkter, vilket sänker byggandet av hyresbostäder och höjer hyrorna för befintliga hyresgäster. Med högre finansieringskostnader blir följden att färre projekt kan finansieras och till högre kostnad än idag.
  1. Skulle investeringsskatten helt finansieras via lån till fastigheter kan effekten bli höjda räntor på mellan 15 och 20 punkter. Beloppet kan verka försumbart men för en vanlig villafamilj motsvarar effekten höjda ränteutgifter på 450 kronor i månaden[2].
  1. Om några år väntar sedan Baselkommitténs förslag till ökade kapitalkrav för bankerna. Copenhagen Economics har i en konsekvensanalys visat att de nya kraven kan mötas genom att bankerna tvingas höja sina räntor med cirka 30 miljarder kronor per år. En relativt försiktig bedömning säger att effekten kan motsvara 10 till 25 räntepunkter högre utlåningsräntor.

Innebörden av de tre förändringarna ovan blir att bygg- och fastighetssektorn och deras hyresgäster står inför en utveckling där räntekostnaden kan öka med mellan 0,5 och uppemot 1 procentenhet. Om en fastighetsägare till ett hyreshus får en höjd ränta på 1 procent kan effekten blir att hyran ökar med cirka 20 procent eller motsvarande 2 300 kronor per månad för en nybyggd normal trerummare vilket på sikt vältras över även i det befintliga beståndet.

Konsekvensen blir att färre bostadsprojekt blir lönsamma och därmed sätts färre spadar i marken i framtiden. Ur det följer färre och dyrare hyreslägenheter och bostadsrätter vilket i sig leder till stigande bostadspriser och ytterligare höjda trösklar in på bostadsmarknaden. Färre investeringar leder dessutom till en svagare återhämtning från coronakrisen, färre nya jobb och därmed att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Priset samhället tvingas betala för investeringsskatten blir med andra ord dyrt.

Vi uppmanar därför regeringspartierna, särskilt bostadsminister Per Bolund, och dess samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna att värna svenska jobb och bostadsbyggande. Slopa förslaget till investeringsskatt via bankerna.

Catharina Elmsäter-Svärd 
Vd Byggföretagen

Hans Lindberg 
Vd Svenska Bankföreningen

 

[1] https://byggforetagen.se/statistik/bygginvesteringar/

[2] Beräknat på en skuld på 4 miljoner kronor och en räntehöjning med 20 punkter, med hänsyn till ränteavdrag.