HD-domen om bedrägerier bör leda till att fler får ersättning
I juni i år meddelade Högsta domstolen (HD) sin dom i ett uppmärksammat bedrägeriärende där en person som blivit utsatt för bedrägeri fick rätt till ersättning av sin bank. Sedan dess har frågan gällande ansvaret vid obehöriga transaktioner och om bankernas tillämpning av HD:s nya praxis varit föremål för diskussion i medierna.
KO har i ett öppet brev till bankernas ledningar uppmanat bankerna att följa den nya praxis som domen innebär och att bankerna bör riva upp äldre bedrägeribeslut, där kunder blivit utan ersättning efter att de utsatts för bedrägerier.
I sitt svar till KO skriver Svenska Bankföreningen bland annat att bankerna självklart följer praxis från domstol och Allmänna reklamationsnämnden. Med den nya praxisen kommer sannolikt fler konsumenter än i dag att få rätt till ersättning. Att antyda, som KO gör, att HD-domen är en ”revolution” och alla konsumenter som drabbats av bedrägerier nu har rätt till ersättning är inte korrekt och riskerar att skapa felaktiga förväntningar.
HD understryker i sin dom att banken fortsatt ska göra en individuell prövning i varje enskilt fall för att bedöma om kunden har rätt till ersättning. Ålder och bedrägeriupplägg kommer även i fortsättningen att ha betydelse för vilken ersättning från banken som konsumenter som drabbats av ett bedrägeri kan ha rätt till.
Fakta
På senare år har social manipulation och då främst vishingbedrägerier (telefonbedrägerier) – där brottsoffret manipuleras att lämna ut sina koder till bankdosor och Bank-ID – ökat kraftigt. Bedrägerierna är ett stort samhällsproblem som drabbar enskilda människor, företag och myndigheter.
Systematiskt riktar bedragarna in sig mot de äldre och mest sårbara i samhället, vilka förutom den ekonomiska skadan ofta känner skam över att ha blivit lurade. Många av aktörerna bakom bedrägerierna har direkt koppling till grov organiserad brottslighet som också är inblandad i bland annat mord och grova narkotikabrott.