Säkerställda obligationer

Säkerställda obligationer

En betydande del av utlåningen till allmänheten i Sverige består av lån till bostäder. Det gäller i synnerhet hushållens lån där 82 procent av lånen utgörs av lån med säkerhet i bostad, det vill säga villor och bostadsrätter.

Bolåneinstituten och bankerna som står för bostadsutlåningen behöver i sin tur finansiera dessa lån. Bland finansieringskällorna finns bankinlåning samt certifikat och obligationer (korta och långa värdepapper). Största delen av institutens finansiering av bolån kommer från en specifik typ av obligationer – säkerställda obligationer.

Utvecklingen för säkerställda obligationer

Fram till år 2006 finansierades bankernas och bolåneinstitutens bolån huvudsakligen av bostadsobligationer. Några år tidigare, år 2004, infördes en ny lagstiftning i Sverige som möjliggjorde finansiering med säkerställda obligationer. Från år 2006 och ett par år framåt omvandlades alla bostadsobligationer till säkerställda obligationer i Sverige.
Den utestående stocken säkerställda obligationer har växt till 2 456 miljarder kronor i slutet av 2019. Under 2019 har instituten emitterat nya säkerställda obligationer till ett värde av 556 miljarder kronor.

Säkerställda obligationers uppbyggnad

Till skillnad från bostadsobligationer och andra obligatio-ner, så är det knutet en så kallad säkerhetsmassa till en säkerställd obligation. Om utgivaren av den säkerställda obligationen skulle få problem med att betala tillbaka värdet av obligationen, till exempel vid konkurs, så har ägaren till den säkerställda obligationen en direkt säkerhet i obligationens säkerhetsmassa.

Säkerhetsmassan i en säkerställd obligation består av lån med säkerhet i villor och bostadsrätter, men i vissa fall även av lån med säkerhet i jordbruks- och kommersiella fastigheter. Även lån till kommuner eller lån med kommu-nal garanti kan ingå i säkerhetsmassan.

För att säkerhetsmassan ska hålla tillräckligt hög kvalitet så får enbart bolån motsvarande högst 75 procent av bostadens marknadsvärde ingå. För lån till jordbruk och kommersiella fastigheter i säkerhetsmassan gäller att dessa måste ha en belåningsgrad om högst 70 procent respektive 60 procent av marknadsvärdet. I lagstiftningen kring säkerställda obligationer ställs hårda krav på att säkerhetsmassans kvalitet ska följas upp och kontrolleras.

Högt förtroende

Svenska säkerställda obligationer har sedan de började emitteras 2006 alltid haft ett högt förtroende hos både inhemska och utländska investerare. Under 2008 och 2009 när de finansiella marknaderna periodvis var mycket ansträngda så var förtroendet för de svenska säkerställda obligationerna intakt, och svenska banker och bolåneinsti-tut kunde fortsätta att emittera nya säkerställda obligationer i Sverige och utomlands varje månad.

EU-lagstiftning om säkerställda obligationer

Under 2019 fattade EU-kommissionen beslut om ett direktiv om säkerställda obligationer, som en del i genom-förandet av kapitalmarknadsunionen. Syftet med direktivet är en minimiharmonisering av de nationella reglerna för säkerställda obligationer inom EU. Direktivet innebär att vissa justeringar i den nuvarande svenska lagstiftningen om säkerställda obligationer behöver göras. De justerade reglerna ska börja tillämpas från mitten av 2022.