Svensk bankmarknad

Hushållens sparande

De svenska hushållens finansiella tillgångar har stigit med 165 procent sedan år 2000 och uppgick i december 2019 till 5 855 miljarder kronor. Ökningen har sedan början av 2000-talet skett i framför allt banksparande, men även fondinnehavet har ökat betydligt under samma tidsperiod. En del av hushållens finansiella tillgångar är knutna till utvecklingen på världens börser; aktier, fonder och till viss del försäkringssparande. Värdet av dessa tillgångar varierar i olika utsträckning med utvecklingen på börserna.

Hushållens finansiella tillgångar

De svenska hushållens finansiella tillgångar har stigit med 165 procent sedan år 2000 och uppgick i december 2019 till 5 855 miljarder kronor. Ökningen har sedan början av 2000-talet skett i framför allt banksparande, men även fondinnehavet har ökat betydligt under samma tidsperiod. En del av hushållens finansiella tillgångar är knutna till utvecklingen på världens börser; aktier, fonder och till viss del försäkringssparande. Värdet av dessa tillgångar varierar i olika utsträckning med utvecklingen på börserna.

Bankinlåning

Bankinlåningen utgör numera den största andelen av hushållens finansiella tillgångar. Sett som en andel av de totala tillgångarna sjönk bankinlåningen under 1990-talet ner till under 20 procent runt år 2000, men har där efter ökat och uppgick i december 2019 till 34 procent. I början av 1980-talet var andelen cirka 50 procent.

Fondsparande

Redan tidigt under 1980-talet började många svenskar att placera delar av sitt sparande i värdepappersfonder, delvis som en följd av att vissa former av sådant sparande var skattesubventionerade. Idag beräknas 8 av 10 svenskar i vuxen ålder ha någon del av sitt privata sparande i värdepappersfonder (exkl. PPM).

Premiepensionssystemet (PPM) har inneburit att nästan alla vuxna svenskar har fondsparande eftersom en del av pensionsmedlen – premiepensionen – placeras i fonder hos privata och statliga fondbolag.

Investeringssparkonto, ISK

Investeringssparkonto (ISK) infördes 2012 som en ny schablonbeskattad sparform. Innehavaren till ett ISK kan sätta in pengar på kontot och handla med olika finansiella instrument, till exempel aktier och fonder, och omplacera dessa utan att redovisa vinst och förlust i deklarationen. Inte heller  ränta och utdelningar behöver redovisas. 
Istället betalas en årlig schablonskatt på behållningen på ISK. År 2018 hade 2,4 miljoner kontoinnehavare olika finansiella instrument för cirka 820 miljarder kronor på ISK.

Försäkringssparande

Försäkrings- och pensionssparandets andel av hushållens finansiella tillgångar ökade från 15 procent vid 1990-talets början till 30 procent i början av 2000-talet. Andelen har därefter minskat och uppgår under 2019 till 19 procent.

Försäkringssparandet sker dels i traditionella livförsäkringar, men även i fondförsäkringar. I fondförsäkringar placeras sparandet i värdepappersfonder i enlighet med spararens eget val.

Från 2016 har det skattesubventionerade sparandet i pensionsförsäkringar tagits bort, vilket har lett till att en del av detta sparande sökt sig till andra sparformer.

Livförsäkringsbolag

Det största bankägda försäkringsbolaget är SEB Trygg Liv, som tillsammans med Alecta, Skandia, AMF och Folksam är störst på den svenska marknaden för liv- och fondförsäkringar. Samtliga stora affärsbanker har egna livförsäkringsbolag.

  Hushållens finansiella tillgångar

  (mdr)  2000   2005   2010    2015    2019
  Bankinlåning     424     615     1 081   1 534   2 014
  Försäkringssparande     576     629    932     1 015   1 103
  Aktier     502     565     605     784    1 060
  Fonder     493     544     659    946    1 488
  Obligationer     107     116    135     95    94
  Övrigt    100      100     1113     95      95