Hushållens lån

Hushållens lån

Hushållen lånar framförallt till att finansiera sitt boende. I december 2019 hade hushållen totalt lånat 4 190 miljarder kronor. Den totala utlåningen till hushåll med bostad som säkerhet uppgick till 3 445 miljarder kronor i december 2019.

Hushållen lånar framförallt till att finansiera sitt boende. I december 2022 hade hushållen totalt 4 936 miljarder kronor i lån. Av hushållens totala lån var 83 procent eller 4 101 miljarder kronor lån med säkerhet i bostad, det vill säga villor, radhus och bostadsrätter. 

I Sverige äger 65 procent av hushållen sin bostad och av dessa hushåll har 80 procent ett bostadslån. Den relativt höga andelen hushåll med bostadslån visar på en mogen bolånemarknad. Andra länder med liknande andelar är Norge, Danmark och Nederländerna.

Hushållen lånar även med säkerhet i fastigheter som normalt inte används för eget boende, till exempel jordbruks- och skogsfastigheter samt flerbostadshus. Dessa lån utgör 8 procent av hushållens totala lån.

Hushållens lån utan säkerhet, blancolån, utgör 6 procent. 

Övriga säkerheter, som till exempel värdepapper och olika typer av borgen, utgör säkerheter till 3 procent av hushållens lån.

Hushållens långivare

Bostadsinstituten står för den största delen av hushållens totala lån; 66 procent i december 2022. Bostadsinstituten lånar uteslutande mot säkerhet i bostäder och fastigheter, det vill säga villor, bostadsrätter och flerbostadshus.

Från 2017 har det i Sverige varit möjligt för så kallade bostadskreditinstitut att erbjuda bostadslån. Ett par bostadskreditinstitut erbjuder idag bolån. De är numera betydande aktörer för nya bolån. Deras marknadsandel bland utestående bolån är ännu begränsad och utgör drygt 1 procent av hushållens samlade lån.

Utöver bostadsinstituten står bankerna för en betydande del av hushållens lån och utgjorde 31 procent av hushållens totala lån i december 2022. En betydande del av bankernas hushållsutlåning har säkerhet i bostäder och fastigheter. Bankerna lämnar också hushållslån med säkerheter i till exempel värdepapper och borgen, men även blancolån.

Finansbolag och övriga kreditmarknadsbolag står för 2 procent av hushållsutlåningen. Finansbolag finansierar ofta bil, båt, vitvaror, etcetera och föremålet för lånet utgör normalt säkerhet. Drygt 60 procent av finansbolagens utlåning till hushåll är dock blancolån, till stor del kortkrediter. Bland övriga kreditmarknadsbolag märks främst bolag som lånar ut till jordbruks- och skogsfastigheter.

Regler om amortering

Från oktober 2010 har Finansinspektionen infört nya regler för bostadslån som innebär att lån med säkerhet i bostad enbart får lämnas upp till 85 procent av bostadens marknadsvärde. I juni 2016 trädde Finansinspektionens föreskrifter om amortering av bolån i kraft. Föreskrifterna innebär att nya bolån med en belåningsgrad över 50 procent ska amorteras. Bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska årligen amorteras med ett belopp som motsvarar minst två procent av lånet. För bolån med en belåningsgrad mellan 50 och 70 procent ska minst en procent av lånet amorteras årligen.

Från mars 2018 har amorteringskravet skärpts. Det skärpta amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten behöver amortera minst 1 procent av skulderna utöver det grundläggande amorteringskravet.

På grund av pandemin 2020 infördes en tillfällig möjlighet att ge både nya och befintliga bolånetagare undantag från kravet på amortering. Undantaget gällde mellan april 2020 och augusti 2021.

   Hushållutlåning1 uppdelad på säkerhet

 

   (mdr)      2010      2015      2020 2022
   Småhus     1 502      1 894      2 432 2 702
   Bostadsrätter       515       807      1 241 1 399
   Övriga fastigheter        222        303        368 393
   Blancolån        172        206        284 308
   Övriga säkerheter         94         105        125 134

1Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer, till exempel fackföreningar, trossamfund och andra ideella organisationer.