Bankfokus Special, november 2020

”Skatten är farlig för Sveriges återhämtning”

En extraskatt på banker enligt det förslag som regeringen har lagt skulle leda till färre investeringar, försämrad svensk konkurrenskraft, minskad export och ökade finansiella obalanser. Det i en tid då bankernas långsiktiga förmåga att stötta företagens investeringar är avgörande för svensk ekonomis återhämtning. Det säger Bankföreningens vd Hans Lindberg.

Hans Lindberg, vd på Bankföreningen

Den 17 september lämnade regeringen ett förslag till skatt som ska beräknas utifrån bankernas skulder, det vill säga det banken finansierar sina tjänster med.

Du kallar skatten ’investeringsskatt’. Kan du utveckla det?

- I praktiken blir det en skatt på företagens investeringar. På samma sätt som ökad skatt på bensin leder till högre bensinpriser så leder högre skatt på bankers upplåning till högre räntor för den som banken lånar pengarna till. Med dyrare kapital minskar företagens förmåga att investera, vilket begränsar den svenska ekonomins tillväxtpotential. För svenska exportbolag är det en konkurrensnackdel om deras finansiering fördyras. Exporten har historiskt sett varit dragloket i den svenska ekonomin, säger Hans Lindberg.

- Coronakrisen har visat att de svenska bankerna står stabila även i svåra tider. Därför har de kunnat stötta näringslivet med kapital under krisen. Bankernas långsiktiga förmåga att stötta företagens investeringar är avgörande för att svensk ekonomi inte bara ska klara sig ur krisen utan också kunna återstarta och lyfta sig starkare. Dyrare krediter till företag drabbar naturligtvis även investeringar i hållbar och grön innovation.

Bara de sju största av Sveriges 125 banker skulle dock omfattas av skatten eftersom kriteriet är att institutets skuld ska vara över 150 miljarder kronor. Förutom att banker som är mindre än det därmed inte omfattas, utesluts även bolånefonder och företag i den oreglerade så kallade skuggbanksektorn.

Motivet för skatten sägs vara att finansiella kriser kan orsaka stora samhällskostnader. Men därför har också sedan finanskrisen 2008 införts omfattande regelverk för banker, dels för att höja deras kapitalnivåer, dels för att säkerställa att bankernas ägare och fordringsägare tar smällen, inte skattebetalarna. Bankerna betalar redan stora belopp till olika krisreserver (se faktaruta). De internationellt beslutade reglerna har dessutom genomförts striktare i Sverige.

- Sannolikt är Sverige det land i världen som har allra högst skyddsvallar i form av strikta regelkrav och pengar avsatta för krisåtgärder. Det bortser regeringen helt från. Skatten kommer inte bidra till ökad finansiell stabilitet.

Tvärt om, de finansiella riskerna skulle snarare öka, enligt Hans Lindberg. Bankerna är redan hårt reglerade och skatten skulle öka incitamenten för en övergång till allt mer oreglerade företag.

- Bankskatten skulle leda till ett ökat inslag av finansieringsformer likt dem som skapade finanskrisen i USA. Därmed lämnas en större del av risken i det finansiella systemet utanför de skyddsmekanismer som samhället har byggt upp. Vad händer nästa gång det blåser på finansmarknaderna?

Att bara vissa banker har valts ut att omfattas av skatten snedvrider dessutom konkurrensen mellan små och stora banker och mellan svenska och utländska banker, bedömer Bankföreningen.

- Det blir svårare för svenska banker att konkurrera internationellt. Stora internationella bolag med bas i Sverige har alternativet att finansiera sig via utländska banker, vilket naturligtvis blir mer attraktivt om svenska räntor blir dyrare. På grund av den snedvridande effekten på konkurrensen strider förslaget därför enligt vår bedömning mot EU:s statsstödsregler, så förslaget kan till slut falla på att det är olagligt, säger Hans Lindberg.

 

Skatten, regeringens förslag
Kreditinstitut ska betala skatt på den del av deras skulder (med vissa avdrag) som är hänförliga till deras verksamhet i Sverige.

  • Skattesatsen är 0,06 procent av skulden 2022, för att därefter höjas till 0,07 procent.
  • Bara kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor ska omfattas av skatten. Det gäller idag sju banker: Nordea, SHB, Swedbank, SEB, Danske Bank, SBAB och Länsförsäkringar samt statligt ägda Svensk Exportkredit och kommunägda Kommuninvest.
  • Dessa kreditinstitut beräknas tillsammans betala 6 miljarder kronor i extraskatt årligen.
  • Pengarna vill regeringen använda till försvaret.
  • Remisstiden går ut den 13 november
  • Regeringen avser att skicka förslaget för prövning till EU-kommissionen, för att se om det är förenligt med EU:s statsstödsregler

Krishanteringsreglerna
Regelverket i EU har efter finanskrisen gjorts om i syfte att skydda skattebetalarna. För det första har kapitalkraven höjts, vilket gör att bankerna blir mer motståndskraftiga. För det andra har krishanteringsreglerna gjorts om så att det är bankernas ägare och långivare som i första hand står för kostnaderna om en bank får allvarliga problem. Behövs mer pengar ska de tas från krisfonder som den finansiella sektorn själv har byggt upp genom årliga avgifter. Riksgälden har hand om de svenska fonderna.

  • resolutionsreserven (uppgick till totalt 43,5 miljarder kronor 2019)
  • insättningsgarantifonden (totalt 44,3 miljarder)
  • stabilitetsfonden (totalt 40 miljarder kronor)

De svenska reserverna är större än i något annat land i förhållande till bankernas storlek, samtidigt som svenska kapitalkrav är bland de högsta i världen.

 

4 november 2020