Bankfokus Special, november 2020

Även Svensk Exportkredit ska betala skatten

Det är inte bara ett antal banker som enligt regeringens förslag ska betala skatt på sina skulder, utan även det statliga bolaget Svensk Exportkredit, SEK. ”Räntenettot är i princip den enda intäkten vi har, så antingen får man acceptera att det blir lägre vinst eller så måste vi ta ut det av våra kunder,” säger Per Åkerlind, vice vd och chef för Strategiska samarbeten och relationer på SEK.

Per Åkerlind, vice vd och chef för Strategiska samarbeten och relationer på Svensk Exportkredit

Svensk Exportkredit, SEK, finansierar svenska exportföretag, deras underleverantörer och utländska kunder, inte sällan tillsammans med en bank. Affärerna är ofta stora, lånen långfristiga, och marknaderna i riskfyllda länder, vilket gör det svårt för enskilda banker att ta risken.

Vilken betydelse har SEK:s lån för företagen?

- Vår betydelse är stor därför att vi säkerställer att de svenska exportörerna har en finansiering som de kan erbjuda sina kunder som är konkurrenskraftig i en internationell jämförelse. Våra exportörers konkurrenter har också stöd av banksystem och organisationer liknande oss, säger Per Åkerlind. 

Ett exempel från senare tid är en affär där Verizon, en av de största telekomoperatörerna på den amerikanska marknaden, skulle köpa Ericssonutrustning till mobilnätet i USA.

- Vi lånade ut 1,5 miljarder dollar med lång löptid nu i covidkrisen till Verizon. I och med att vi har gjort den där krediten kan man säga att vi har hjälpt Ericsson att säkra leveranser för ett ganska bra tag framöver. Så det är väldigt viktigt för Ericsson, men även för jobben och tillväxten i Sverige.

SEK har tre huvudtyper av affärer: lån till utländska köpare av svenska varor och tjänster, rörelsekrediter till exporterande bolag (inklusive omställningskrediter i Sverige), samt köp av fakturor som företagen ställt ut till sina utländska kunder.

Räntan sätts antingen marknadsmässigt eller inom ramen för en internationell överenskommelse, CIRR, Commercial Interest Reference Rate. CIRR-systemet ska se till att länderna inte subventionerar sina exportföretag på ett otillbörligt sätt och fastställer ett lägsta golv för räntesättningen. Nästan alla länder har en organisation liknande SEK som ska främja det egna landets exportmöjligheter.

För att finansiera sina krediter lånar SEK upp pengar på den internationella kapitalmarknaden genom att ge ut obligationer.

- Vi lever på de marginaler vi har mellan vår upplåning och utlåning. Vi har inga statliga pengar eller någon garanti på våra skuldobligationer. Staten är vår ägare, annars agerar vi fullt ut kommersiellt.

Hur skulle den föreslagna skatten påverka SEK och era kunder?

- Den skulle innebära att antingen får vi motsvarande vad bankskatten kostar sämre resultat, eller också måste vi göra påslag på räntan till våra kunder för att kompensera. Det betyder ju att det svenska exportkreditsystemet, allt annat lika, blir motsvarande grad sämre än övriga länders system som är med i överenskommelsen. Och det slår ju på det svenska exportkreditsystemets internationella konkurrenskraft. Just en sådan kund som Verizon är extremt priskänslig. Sju punkter, vilket motsvarar kostnaden för den föreslagna skatten, på en sådan affär är oerhört mycket.

 

Svensk Exportkredit, SEK

Utestående lån: 270 miljarder kronor till 185 företag
Nyutlåning 2019: 74,5 miljarder kronor
- 33 procent till svenska exportörer
- 67 procent till svenska exportörers kunder
Skuld: 298 miljarder kronor
Räntenetto: 1,7 miljarder kronor
Vinst 2019: 1027 miljoner kronor (nettoresultat)

CIRR (Commercial Interest Reference Rate): innebär att exportörens kund får finansiering till en fast ränta under hela kredittiden. Räntesatserna publiceras av OECD och på SEK:s hemsida.

.

4 november 2020