Felaktig bild om kortbedraägerier
Den 11 september publicerade Aftonbladet ett inlägg från f d rikspolischefen Björn Eriksson där han menar att bankerna mörkar kortbedrägerier. Denna bild stämmer inte, skriver Bankföreningens Peter Göransson i en replik.
Björn Erikssons bild om kortbedrägerier stämmer inte. Bankerna rapporterar alla transaktioner som kan tyda på penningtvätt eller bedrägerier till polisen. Bankerna kräver också av kunderna att de polisanmäler ett misstänkt bedrägeri innan de eventuellt får ersättning. Varje misstänkt bedrägeri utreds var för sig.
Bankföreningen håller med om att säkerhetsfrågor är viktiga, inte minst för kunderna. Bankerna, handlarna och polisen har ett stort ansvar för att motverka bedrägerier.
Bankerna arbetar målmedvetet för att kunderna ska känna sig trygga och säkra när de handlar med kort eller på internet. I jämförelse med övriga Europa har Sverige bland de lägsta frekvenserna av bedrägliga köp med kort.
Effektivaste sättet att minska kortbedrägerier är att e-handlare använder bankernas enkla säkerhetslösningar. Det vanligaste kortbedrägeriet är en konsekvens av att e-handlare inte använder dessa färdiga lösningar.
Banker är skyldiga att övervaka kundernas transaktioner, enligt penningtvättsreglerna. De övervakar också transaktioner för att upptäcka misstänkta bedrägerier. Alla banker informerar sina kunder om hur de kan skydda sig och om vikten av god informationssäkerhet.
Polisen har gjort en uppryckning när det gäller sin förmåga att förstå och utreda bedrägerier. Dessutom har regeringen nyligen tillsatt en utredning för att förbättra hanteringen och säkerheten kring utfärdande av svenska id-handlingar för att försvåra identitetsstölder. En fråga som Bankföreningen har drivit länge.
Peter Göransson, ansvarig Operativa risker, Svenska Bankföreningen