EU:s taxonomi tar död på gröna bolån

EU-kommissionens förslag för att definiera gröna byggnader skulle i sin nuvarande utformning ta död på gröna bolån och gröna bostadsobligationer i Sverige. I praktiken straffas Sverige för att vi tillämpar striktare energikrav än de flesta andra länder och den positiva utvecklingen mot fler hållbara bostadsinvesteringar riskerar att stanna av.

I EU-kommissionens aktuella förslag till taxonomi föreslås för befintliga byggnader att enbart byggnader med energiklass A ska anses substantiellt bidra till minskning av klimateffekter, det vill säga räknas som gröna byggnader. För Sverige skulle det innebära att endast 1 procent av de energiklassade bostadshusen skulle kvalificera.

I andra länder tillämpas mindre strikta regler för energiklassificering. I exempelvis Nederländerna är 16 procent av fastighetsbeståndet A-klassat. I Danmark har 8,3 procent av byggnaderna klass A. Skillnaderna beror inte på att holländska eller danska byggnader har bättre energieffektivitet utan på olika principer för energiklassning.

Det totala marknadsvärdet för bostäder med energiklass A är mellan nio och 15 miljarder kronor. Potentialen för att emittera gröna bostadsobligationer är därför mycket begränsat, eller i praktiken obefintlig eftersom de A-klassade byggnaderna är spridda på ett flertal banker.

I Sverige krävs för energiklass A att byggnadens energiåtgång är högst 50 procent av kravet för en ny byggnad. Kravet skärps dessutom över tid i takt med att nybyggnadskraven skärps. I länder som Danmark är kravet uttryckt i absoluta termer och därmed lättare att uppfylla.

I praktiken är det väldigt svårt för en äldre byggnad i Sverige att nå upp till energiklass A, det vill säga att ha en energiåtgång som är högst 50 procent av kravet för en ny byggnad. Konsekvensen är att fastighetsägare saknar incitament att investera i sin fastighet i syfte att den ska kvalificera som en grön byggnad, och därmed få ett grönt bostadslån som i sin tur kan ligga till grund för en grön bostadsobligation.

Det aktuella förslaget från EU-kommissionen får också den märkliga effekten att en nyproducerad byggnad anses vara grön om energiåtgången är minst 20 procent lägre än nybyggnadskravet medan en befintlig byggnad måste ha en energiåtgång som är minst 50 procent lägre än nybyggnadskravet för att anses vara grön. Kravet blir således lägre för nyproducerade än för befintliga byggnader.

Sammanfattningsvis skulle den föreslagna EU-taxonomin för fastigheter innebära att möjligheten att ge gröna bolån och emittera gröna bostadsobligationer i Sverige i praktiken skulle försvinna. Sverige som idag är ett föregångsland när det gäller hållbara bostadsinvesteringar skulle istället framstå som en eftersläntrare.

Bankföreningens förslag är istället att definitionen av en grön byggnad ska vara att den är bland de 15 procent mest energieffektiva byggnaderna på den nationella marknaden. Denna lösning föreslogs tidigare av EU-kommissionens tekniska arbetsgrupp TEG och skulle innebära en betydligt mer harmoniserad definition än den som nu föreslås av kommissionen. Den svenska regeringen måste nu agera snabbt i EU:s ministerråd, tillsammans med andra länder, för att kommissionens förslag stoppas och revideras. 

Hans Lindberg
vd Svenska Bankföreningen

Johan Hansing
chefsekonom Svenska Bankföreningen