Pressmeddelanden

Bankskatten sannolikt olaglig

Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget till riskskatt för vissa kreditinstitut. Skatten har ett oklart motiv, är rättsosäker samt har negativa effekter på tillväxt, jobb och konkurrens. Dessutom strider skatten sannolikt mot EU:s statsstödsregler.

– Förslaget om skatt på bankers verksamhet och kunder blir i praktiken en investerings- och exportskatt. I motsats till skattens syfte leder den till färre jobb och en långsammare ekonomisk återhämtning från coronakrisen, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg.

I sin konstruktion framstår skatten som varken legitim eller rättssäker. I departementets promemoria saknas det en diskussion om storleken på de kostnader som skatten ska täcka. Gränsvärdet på 150 miljarder kronor i skuld för att träffas av skatten tycks vara godtyckligt valt. Skatten träffar nio kreditinstitut, däribland statliga SEK och kommunägda Kommuninvest, med sinsemellan olika storlek, ägarstruktur, inriktning och riskprofil. Konstruktionen med ett gränsvärde innebär dessutom en betydande och tillväxthämmande tröskeleffekt eftersom banker som passerar tröskelvärdet får en omedelbar skatteeffekt på omkring 100 miljoner kronor.

Att skatten enbart omfattar ett fåtal aktörer på den svenska marknaden ger upphov till betydande konkurrenssnedvridningar. Utländska aktörer och aktörer vars skulder inte når upp till gränsvärdet samt aktörer som använder alternativa finansieringsformer som värdepapperisering eller bolånefonder, gynnas i förhållande till dem som omfattas av skatten.

– Sammantaget har förslaget så många brister och negativa samhällseffekter att det inte kan ligga till grund för en långtgående särbeskattning av ett fåtal företag, menar Hans Lindberg.

Bankföreningen har gett två professorer – Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, och Jérôme Monsenego, professor i internationell skatterätt – i uppdrag att göra rättsliga bedömningar. Båda två slår fast att förslaget till skatt sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler.

– Skattens snedvridande effekter försämrar svenska bankers och företags konkurrensförmåga i förhållande till utländska banker och företag. Mycket tyder på att skatten är olaglig i sin konstruktion. Därför bör förslaget inte genomföras, säger Hans Lindberg.

Fakta om skatten

  • Av Sveriges 125 banker omfattas initialt fem av skatten. Av de 35 utländska banker som är etablerade i Sverige kommer två att omfattas.
  • Därutöver omfattas de två offentligt ägda kreditinstituten Kommuninvest och Svensk Exportkredit av den föreslagna skatten.
  • Skatteuttaget ska enligt förslaget uppgå till cirka 6,3 miljarder kronor år 2022 och ska sedan från och med år 2023 vara cirka en miljard högre.
  • De nio institutens kostnadsökning motsvarar en höjning av bolagsskatten från 20,6 procent till cirka 30 procent.

För mer information:
Lena Barkman, kommunikationschef, Svenska Bankföreningen, 070-258 22 10