Resolutionsavgiften fördubblas - en konkurrensnackdel för svenska banker
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss en fördubbling av de avgifter som ska tas ut av svenska banker för att bygga upp en resolutionsfond enligt krishanteringsdirektivet. Den svenska resolutionsavgiften ska enligt förslaget uppgå 6,5 miljarder kronor per år, jämfört med dagens stabilitetsavgift på cirka 3,2 miljarder kronor.
– En dubblering av avgiften från drygt 3 till över 6 miljarder är en dramatisk förändring, speciellt med tanke på att den svenska avgiften redan är hög i internationell jämförelse. Det höga avgiftsuttaget skapar en konkurrensnackdel för svenska banker jämfört med andra banker i EU som generellt sett kommer att betala en lägre avgift, säger Bankföreningens chefsekonom Johan Hansing.
Jämfört med andra länder i Europa har Sverige höga krav på kapitaltäckning. Vi har gått före med krav på likviditetsbuffertar och har dessutom redan en stor stabilitetsfond samt en insättningsgarantifond som är en av de största inom EU.
Bankföreningen är kritisk till att det inte finns något tak för avgiftsuttaget.
– Vår bedömning är att flertalet länder kommer sluta att ta ut avgift när målnivån för fonden är nådd. Sverige föreslås välja en annan princip, med evigt avgiftsuttag, konstaterar Johan Hansing.
Den årliga resolutionsavgiften på 6,5 miljarder kronor ska betalas av samtliga svenska kreditinstitut och värdepappersbolag.
För mer information:
Lena Barkman, Informationschef, Bankföreningen, 070-258 22 10