Aktuellt från Bankföreningen

Kreditregleringar pressar konsumenter till osäkrare låneformer

"Det är dags att ta ett helhetsperspektiv och göra en bred översyn av redan beslutad lagstiftning och detaljreglering av kreditmarknaden. För att stabilisera hushållens skuldutveckling bör den svenska bostadsmarknaden reformeras tillsammans med anslutande skattelagstiftning - snarare än ytterligare kreditreglering." Det sa Bankföreningens vd Hans Lindberg när han deltog på bostadsutvecklingsföretaget Veidekkes seminarium i Almedalen idag.

Publicerat den

Hushållens tillgång till bolån har stramats åt successivt genom bland annat bolånetak, kvar att leva på-kalkyler och amorteringskrav. Amorteringskravet skärptes dessutom ytterligare i våras. När det blir svårare för hushåll att låna hos de etablerade bankerna tvingas många söka sig till andra aktörer, ofta med lägre krav på säkerhet och återbetalningsförmåga.

I USA publicerades nyligen en studie som visar att den främsta förklaringen till framväxten av  skuggbanker i USA är ökade regleringar på vanliga banker[1]. Ny statistik från Bankföreningen visar att ett liknande mönster kan ses för Sverige. Efter amorteringskravets införande 2016 och med de påföljande kreditregleringarna av hushåll har allt mer av lånetillväxten förflyttats till blancolån samt speciella banklån med högre räntor och sämre villkor.

Analysen stärks av Finansinspektionen som tillstår i en specialstudie att ”därutöver kan bolånetaket och amorteringskravet till viss del ha bidragit till att stora konsumtionslån (blancolån) i högre utsträckning används för bostadsändamål och andra köp.”[2] Dessutom visar en analys från Riksbanken att tillväxten främst skett hos institut inriktade mot sådana lån och ej de etablerade bankerna[3].

Åtstramade möjligheter för hushåll att låna får dessutom negativa konsekvenser för bostadsbyggandet. Det skärpta amorteringskravet medför enligt en rad experter att byggandet är på väg att bromsa in kraftigt. En bred översyn av kreditregleringarna för att de kommande årens behov av bostadsbyggande ska kunna finansieras är därför nödvändig.

Figur: Årlig tillväxttakt för olika former av lån

Den streckade vertikala linjen markerar införandet av det första amorteringskravet juni 2016. 'Speciella banklån' är lån till allmänheten från aktörer som erbjuder bolån till en listränta som är minst dubbelt så hög som en genomsnittlig rörlig bolåneränta, riktade mot kunder som har svårigheter att få ett vanligt lån. Källa: SCB Finansmarknadsstatistik samt Svenska Bankföreningen.

För mer information
Lena Barkman, kommunikationschef, Svenska Bankföreningen, 070-258 22 10

[1] Buchak, Matvos, Piskorski och Seru, 2017, Fintech, Regulatory Arbitrage, and the Rise of Shadow Banks. Columbia Business School Research Paper No. 17-39. Tillgängligt via: https://ssrn.com/abstract=2941561 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2941561

[2] Finansinspektionen, 2018, Svenska konsumtionslån 2018. Tillgängligt via: https://www.fi.se/contentassets/1f940c907eb94e16806c8f774622ce0b/konsumtionslan_2018.pdf

[3] Van Santen, 2017, Drivers and implications of the strong growth in consumption loans, Staff memo Svenska Riksbanken. Tillgängligt via: https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/staff-memo/engelska/2017/staff_memo_171211_eng.pdf