Förslag om höjd skatt på bankernas efterställda lån
I en debattartikel i Aftonbladet idag föreslår finansminister Magdalena Andersson och Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet en ökad beskattning av banker och andra företag genom att slopa avdragsrätten för efterställda lån. Bankföreningens vd Hans Lindberg är kritisk till förslaget.
– I debattartikeln ger man en bild av att bankerna gör övervinster. Den bilden är inte korrekt. Ingen bank finns med bland de 20 mest lönsamma storföretagen på Stockholmsbörsen och lönsamheten är lägre än genomsnittet. Trots det är bankerna bland de företag som betalar allra mest skatt i Sverige.
– Man försöker också ge bilden av att bankerna omfattas av implicita garantier. Det stämmer inte. Med genomförandet av det nya krishanteringsdirektivet förutsätts bankerna stå på egna ben. Ägarna och professionella långivare får stå risken om bankerna kommer på obestånd. Bankerna betalar höga avgifter för både insättningsgarantin och stabiliseringsfonden som ska användas vid krishantering. Sammantaget betalades mer än 5 miljarder kronor i Sverige under förra året.
– Skattehöjningsförslaget om högre skatt på efterställda lån går tyvärr stick i stäv med ambitionerna bakom krishanteringsdirektivet. De nyligen sjösatta krishanteringsreglerna ställer höga krav på just lån som i en krissituation kan omvandlas till eget kapital. Högre skatt på efterställda lån innebär att det blir svårare och dyrare att bygga upp en skyddande kapitalbas.
– Den framtida beskattningen av bankerna utreds just nu av en särskild utredning som ska lägga fram ett partiellt förslag i november. Det är märkligt att regeringen nu går före utredningen och lägger fram ett separat förslag. Vi riskerar att få ett svårbegripligt lapptäcke av skatteregler som heller inte är genomtänkt i förhållande till kapitaltäckningsregler och krishanteringen av banker.