EU-kommissionen föreslår nya kapitalkravsregler
EU-kommissionen föreslår en revidering av EU:s kapitalkravsregler. Genomförandet i EU av det så kallade Baselregelverket kan på lång sikt komma att öka bankernas kapitalkostnader påtagligt och i förlängningen lånekostnaden för svenska företags- och bolånekunder. Förslaget, som innehåller långtgående övergångsregler, ska nu förhandlas av EU-parlamentet och rådet under de närmaste ett till två åren.
- Bankföreningen kommer att fortsatt vara aktiv och nära följa EU-genomförandet av Baselregelverket. Huvudfokus kommer att vara att verka för att riskkänsligheten i utlåningen och räntesättningen kan bibehållas så långt möjligt samt att svenska företag och bolånekunder inte drabbas av högre kostnader, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg.
EU-kommissionen har presenterat ett mycket omfattande förslag till hur det senaste ramverket för kapitaltäckning från Baselkommittén, ofta benämnt Basel 4, ska genomföras i EU. I ett nästa steg ska EU-parlamentet och rådet, som representerar medlemsstaternas regeringar, var för sig behandla förslaget som sedan ska förhandlas ihop till ett slutligt antaget regelverk. Denna process kan erfarenhetsmässigt ta ett till två år och kommissionen föreslår därför att reglerna träder ikraft den 1 januari 2025.
Förslaget från kommissionen är fokuserat på att mäta risk för olika typer av verksamheter. Det innehåller en rad betydande förändringar i dagens regelverk som kan påverka bankernas, och i förlängningen bankkundernas, kostnader för finansiering och kreditgivning.
Kommissionen anger fyra specifika målsättningar med förslaget:
- att stärka det riskbaserade kapitaltäckningsregelverket, utan att signifikant öka kapitalkraven,
- att öka fokus på hållbarhetsrisker,
- att mer långtgående harmonisera tillsynen i EU, och
- att minska de administrativa kostnaderna för offentliggörande av information samtidigt som tillgången till data förbättras.
För de större svenska banker som använder interna modeller för att mäta risken för olika typer av kreditgivning och andra verksamheter är det genomförandet av kapitalgolvet – output floor – som är av störst betydelse. Den metod för output floor som kommissionen föreslår har kritiserats såväl av Bankföreningen som av de europeiska branschföreningarna för banker och bolåneföretag. Huvudskälet till kritiken är att metoden minskar riskkänsligheten i kapitalkraven och ökar kostnaderna för utlåning till kunder med låg risk.
Det är i detta tidiga skede, innan förhandlingarna i EU inletts, oklart hur svenska banker slutligen kommer att påverkas. Kommissionen föreslår ett antal övergångslösningar vars effekt dock är oklar, delvis på grund av att de är tidsbegränsade. Det är därför viktigt att den svenska regeringen noggrant följer genomförandet och är beredd att agera om svenska företag och hushåll med låg risk riskerar att drabbas av ökade lånekostnader.
Den så kallade schablonmetoden för kreditrisk, som används av de flesta små och medelstora banker, blir enligt förslaget mer riskkänslig. För bolån föreslås till exempel att riskvikten ska variera beroende på belåningsgraden och inte som idag vara en och samma för alla lån. Att riskkänsligheten ökar är i sig en positiv förändring men den kan samtidigt påverka olika banker på olika sätt beroende på hur riskvikterna kalibreras.