Bankföreningens vd kommenterar Riksbankens stabilitetsrapport
- Det är tillfredsställande att Riksbanken återigen konstaterar att svenska banker är välskötta och har väldigt goda förutsättningar att leva upp till de nya, omfattande regleringskraven. De stora svenska bankerna är bland de bäst kapitaliserade i EU, säger Thomas Östros som kommenterar rapporten:
- Hushållens skuldsättning är ett orosmoln. Bankföreningen håller med om att utvecklingen måste följas noggrant. Vi ser dock flera positiva tecken. Ökningstakten för bolån är avsevärt lägre än för några år sedan. En orsak är att bolånetaket har effekt. En annan är att graden av amortering ökar. Vi har lyckats få till stånd en förändring såtillvida att det numera är självklart att bolånetagare ska amortera på lån med hög belåningsgrad.
- Skuldsättningsproblematiken kan dock inte enbart hanteras från efterfrågesidan. För att motverka snabbt ökande hus- och lägenhetspriser måste byggandet av bostäder skjuta fart, framför allt i storstadsområdena. En expansiv ekonomi som den svenska, med stadigt växande befolkning, kan inte ha en nyproduktion som ligger bland den lägsta i Europa.
- Riksbanken lämnar en rad rekommendationer i rapporten. Bankerna lever redan upp tillflertalet av de rekommendationer som Riksbanken lämnat under senare år.
- I den nya rapporten rekommenderas bankerna att publicera det framtida likviditetskravet Net Stable Funding Ratio (NSFR). NSFR kräver att bankerna ska ha en långtgående matchning mellan löptid för finansiering och löptid för utlåning. En kredit med lång löptid måste således, som huvudprincip, matchas med långfristig finansiering.
- NSFR föreslogs ursprungligen av Baselkommittén år 2010 men har sedan dess diskuterats och ifrågasatts, inte bara av banker utan även av myndigheter och beslutsfattare. I dagsläget finns varken någon tydlig definition av hur måttet ska beräknas eller något beslut om när ett eventuellt krav ska träda i kraft.
- Mot den bakgrunden kan man ifrågasätta om det är lämpligt att forcera fram svenska bankers publicering av NSFR. Måttet är i högsta grad ofärdigt och vi befarar därför att försök att beräkna måttet snarare leder till förvirring än till förbättrad transparens. Speciellt kan bankerna få problem att förklara för internationella placerare och analytiker vad måttet egentligen visar.
- Riksbanken konstaterar också att introduktionen av nya ramverket för Stibor varit framgångsrik, men efterlyser en oberoende kontroll av att ramverket efterlevs. Bankföreningen har under våren lagt ned ett omfattande arbete på att genomföra den första etappen av Stibor-reformeringen, något som medfört att det svenska regelverket fungerar effektivt. En andra etapp kommer att genomföras under hösten när det står klart vilka EU-krav som kommer att ställas på Stibor och andra referensräntor. I denna etapp inkluderas frågan om hur en oberoende kontroll ska etableras.
Publicerad den 27 maj 2013