Uppföljning 2022 av klimatfärdplanen
Bankföreningen tog våren 2021 fram en gemensam klimatfärdplan för den svenska bankbranschen. Här är en sammanställning och summering hur branschen lyckas med de gemensamma målen som framgår av klimatfärdplanen samt en sammanfattning hur övriga gemensamma åtaganden framskrider.
Bakgrund: Klimatfärdplanen från 2021
Bankföreningen tog våren 2021 fram en gemensam klimatfärdplan för den svenska bankbranschen. I färdplanen åtar föreningens medlemmar sig att anpassa sin verksamhet för att bidra till att Sverige når klimatmålet om netto-nollutsläpp år 2045. I Bankföreningens klimatfärdplan anges att Bankföreningen ska sammanställa och summera hur branschen lyckas med de gemensamma målen samt sammanfatta hur övriga gemensamma åtaganden framskrider. Bankernas egna målsättningar och deras måluppfyllelse ska bankerna själva återrapportera i enlighet med riktlinjer från Principles for Responsible Banking, PRB.
Nuläget: Summering av bankernas hållbarhetsrapporter för 2021
Bankföreningen har översiktligt gått igenom bankernas hållbarhetsrapporter för år 2021. Av Bankföreningens medlemmar som är svenska affärsbanker samt större utländska filialer (24 st), så har nästan hälften undertecknat PRB. Fem av dessa har även anslutit sig till Net Zero Banking Alliance, NZBA. Ungefär hälften av Bankföreningens svenska medlemmar och större utländska filialer använder sig av de frivilliga rekommendationerna från TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosure, i olika grad för att i den icke-finansiella rapporteringen identifiera klimatrelaterade risker och möjligheter. För att leva upp till åtagandena i PRB har många banker påbörjat en anpassning av sina verksamheter och affärsstrategier. Många banker analyserar sina affärsverksamheter för att identifiera de mest betydande positiva och negativa effekterna på samhället, ekonomin och miljön.
Nästan två tredjedelar av Bankföreningens svenska medlemmar och större filialer har med hjälp av olika modeller och verktyg börjat att mäta och publicera sina koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppen ska enligt rekommendationerna från TCFD delas upp i utsläppsområdena Scope 1-3, beroende på om det är egna direkta eller indirekta utsläpp samt indirekta utsläpp från bankernas kunder.
Bankföreningens medlemmar | Större medlemmar och stora svenska filialer (9 st) |
Övriga svenska medlemmar (15 st) |
Balansomslutning >100 miljarder kronor | Balansomslutning <100 miljarder kronor | |
Medlemmar i UNEPFI (PRB) | 8(9) | 3(15) |
Net Zero Banking Alliance (NZBA) | 5(9) | 0(15) |
TCFD Supporters | 7(9) | 2(15) |
Redovisar koldioxidutsläpp enligt Scope 1-3 | 9(9) | 6(15) |
Tabellen ovan visar att de större medlemmarna i högre utsträckning deltar i de frivilliga initiativen PRB, NZBA och TCFD jämfört med de mindre medlemmarna. Dessutom framgår att samtliga större medlemmar har börjat redovisa Scope 1-3, även om tillförlitlig data för framför allt Scope 3 fortfarande saknas.
Framöver: Nya regelverk ställer krav på hållbarhetsrapporteringen
Inom EU pågår en rad olika processer för att ta fram regelverk för hur man ska definiera och mäta områden som klimat- och miljöpåverkan, sociala faktorer och styrning (ESG). Regelverken som kommer att träda i kraft under de kommande åren innehåller krav på att hållbarhetsinformation och data ska rapporteras och offentliggöras i företagens årsredovisningar. Det pågår därför ett arbete i bankerna med att ta fram jämförbara underlag och data med god kvalitet.
För de större bankerna i EU kommer nya krav från EBA om offentliggörande av ESG-risker under CRR/Pelare III-regelverket att få en stor betydelse för publicering och jämförbarhet. Dessa krav träder i kraft redan i juni 2022. Enligt regelverket ska en rad tabellverk offentliggöras av bankerna med start år 2023. Det består av kvalitativa beskrivningar av ESG-risker samt tio tabeller med kvantitativa uppgifter om klimatrelaterade risker. Fem av tabellerna beskriver omställningsrisker gentemot olika branscher, energieffektiviteten för bankernas fastighetssäkerheter, koldioxidutsläpp uppdelat på Scope 1-3, exponering mot de 20 största utsläppande företagen globalt samt exponering mot fysiska risker i olika geografiska områden. Tre av tabellerna handlar om uppgifter kring GAR, Green Asset Ratio, som visar andelen utlåning som går till företag vars verksamhet är förenlig med taxonomiförordningen (artikel 8 i EU:s gröna taxonomiförordning). En tabell tar upp uppgifter kring det som benämns BTAR, Banking Book Taxonomy Alignment Ratio, som även omfattar taxonomiuppgifter för utlåning till små och medelstora företag.
Det pågår vidare även en revidering av EU-direktivet om företags hållbarhetsrapportering (NFRD). Det nya direktivförslaget (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) förhandlas just nu i EU och innebär en skärpning av NFRD. Fler företag kommer att omfattas och hållbarhetsinformationen som ska ingå i rapporteringen kommer att bli omfattande, till stor del framåtblickande och föremål för revision. EU:s rådgivande redovisningsorgan, EFRAG, har presenterat ett antal utkast till europeiska standarder för hållbarhetsredovisning som kompletterar CSRD. Det uppdaterade direktivet föreslås träda i kraft räkenskapsåret 2023, så rapportering kan komma att starta redan 2024.
Sammantaget kommer de nya regelverken att ställa långtgående krav på såväl finansiella som icke-finansiella företags rapportering av uppsatta klimatmått och annan hållbarhetsinformation. Frivilliga rapporteringsstandarder såsom TCFD införlivas i de nya kraven. I och med kraven ökar tillgången till jämförbar information och data, vilket skapar bättre förutsättningar att prissätta hållbarhetsrisker och att styra kapital till investeringar som bidrar till omställningen.