Bankfokus Nr 2, 2018

Nytt direktiv för säkerställda obligationer

I mars i år lämnade EU-kommissionen ett förslag till direktiv för säkerställda obligationer. Eftersom säkerställda obligationer är en viktig finansieringsform för svenska banker, och också är den mest betydande tillgången som handlas på den svenska kapitalmarknaden, har direktivet stor betydelse för Sverige.
  • Säkerställda obligationer

    Vem köper? Institutionella investerare, det vill säga försäkringsbolag, fonder och banker


    Vem ger ut?
    Banker och hypoteksbolag


    Största emittentländerna i världen: Danmark, Tyskland, Frankrike, Spanien, Sverige (i storleksordning). Källa: ECBC fact book för 2017

Jonny Sylvén, kanslichef för ASCB, Association of Swedish Covered Bond issuers

   Säkerställda obligationer är en finansieringsform som förekommer i de flesta länder i Europa. Värdet av utestående obligationer i Europa uppgår till 2 100 miljarder euro. Den svenska marknaden är den femte största i Europa och utgör cirka 12 procent av den europeiska marknaden.

Orsakerna till varför kommissionen vill reglera säkerställda obligationer på EU-nivå är flera. Den främsta är att det enligt kommissionen saknas en klar definition av vad säkerställda obligationer är. Idag nämns säkerställda obligationer på flera olika håll i EU-rätten, bland annat i regelverk om kapitaltäckning och värdepapper.

Det har även sagts att en gemensam reglering skulle göra det lättare för investerare både inom och utom EU att investera i säkerställda obligationer över gränserna. Kommissionen har dessutom argumenterat för att en gemensam reglering skulle stärka marknaderna för säkerställda obligationer i de länder där de är svaga.

Senast har kommissionen lyft fram att den vill skärpa regleringen av säkerställda obligationer för att investerare ska få en säkrare produkt att investera i.

Bankföreningen har, genom systerorganisationen ASCB (Association of Covered Bond issuers), ifrågasatt att direktivet behövs.

- Skälen för direktivet är tunna och inte förankrade i vad marknadens olika aktörer Bankföreningen håller visserligen med om att det behövs en tydligare definition av vad EU-rätten avser med en säkerställd obligation, jämfört med den definition som finns på olika håll idag. Olika aspekter av obligationerna lyfts fram i olika regelverk. Men ett nytt direktiv skulle inte kunna ersätta detta, så det skulle inte bli någon förenkling, även om det kanske varit ett av syftena med direktivet, säger Jonny Sylvén, kanslichef för ASCB, Association of Swedish Covered Bond issuers.

Det är inte från investerarhåll som önskemålet om ett EU-gemensamt regelverk har kommit. De som vill investera i säkerställda obligationer måste fortfarande skaffa sig omfattande insikter i nationella regelverk. Obligationens risk och därmed värde påverkas av hur långivning sker i respektive land, hur fastigheter kan intecknas och utmätas, om det finns offentliga register för inteckningar i fastigheter samt av utformningen av en rad andra regelverk.

- Ett av skälen till att vissa europeiska länder har svaga marknader för säkerställda obligationer är att deras regelverk och praxis kring bolån är svagare än i Sverige. Det kan inte ett EU-direktiv om säkerställda obligationer råda bot på.

För svensk del skulle direktivet medföra att flera saker som inte är reglerade idag i Sverige blir det, exempelvis krav på en likviditetsreserv, möjlighet att ha specifika amorteringsstrukturer på obligationerna och metoder för överföring av lån mellan långivare och emittent. I förlängningen kan den svenska marknaden tvingas bli mer lik den europeiska.

- Mycket i förslaget är anpassat till de marknader som finns i kontinentala Europa. Direktivet är till exempel inte utformat för att ta hänsyn till den väl fungerande andrahandsmarknad som finns i Sverige. De flesta svenska intressenter - Bankföreningen, investerare, mellanhänder och myndigheter -  anser att det är viktigt att behålla den goda funktionalitet som finns i den svenska marknaden för säkerställda obligationer idag. Direktivet anses inte förbättra vår marknad, snarare tvärtom.

EU:s plan är att direktivförslaget ska vara klart till årsskiftet. Finansdepartementets förhandlare i Bryssel arbetar för att direktivet ska göra det möjligt att behålla så mycket som möjligt av den svenska marknadens funktionssätt.

 

 

 

Bankfokus NR 2 • JUNI 2 0 1 8