Bankerna föreslår ändringar i penningtvättslagen

   Det ena ändringsförslaget som har skickats till Finansdepartementet, rör reglerna om verklig huvudman.  För varje kund är banken skyldig att utreda vem som kontrollerar kunden, det vill säga vem som är den verkliga huvudmannen. Ett undantag är om kunden är ett börsnoterat aktiebolag, vilket motiveras med den transparens som råder kring sådana bolag.

Något som Bankföreningen ifrågasätter är att även för kunder som egentligen inte kan sägas ha en verklig huvudman, som till exempel statligt kontrollerade bolag och myndigheter, måste banken utreda vem som är den verkliga huvudmannen. Börsnoterade bolags helägda dotterbolag omfattas också av kraven.

- Det medför extra administrativt arbete, men bidrar inte till bättre transparens eller bättre hantering av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism, konstaterar Sara Ekstrand, jurist på Bankföreningen.

Samtidigt som den nya penningtvättslagen trädde ikraft förra året infördes också lagen om registrering av verkliga huvudmän. Den innebär att juridiska personer ska anmäla sina verkliga huvudmän till Bolagsverkets nyinrättade register.

Vissa typer av juridiska personer är dock undantagna, till exempel just statligt kontrollerade bolag och myndigheter.  Skälen som anges i förarbetena är att ”det framstår som främmande utifrån direktivets syfte och definitionen av vad en verklig huvudman är att staten, kommuner och landsting ska anses ha en verklig huvudman, det vill säga en person som kan anses utöva den yttersta kontrollen. Detsamma gäller kommunalförbund och samverkansorgan som består av landsting och kommuner”. 

Bankerna har nu föreslagit att de inte ska vara tvungna att utreda verkliga huvudmän för kunder som inte själva behöver anmäla verklig huvudman till Bolagsverkets register.

Det andra förslaget som Bankföreningen har lämnat till Finansdepartementet går ut på att ge bankerna laglig möjlighet att göra kontroller mot sanktionslistor i den utsträckning det är nödvändigt för den verksamhet man bedriver. I dag finns det lagstöd för att göra kontroller mot EU:s sanktionslistor. Genom ett undantag som Datainspektionen har beviljat Bankföreningens medlemmar, kan de också göra kontroller mot amerikanska OFAC:s SDN-lista (Special Designated Nationals and Blocked Persons List).

- En del banker har dock behov av att kunna göra kontroller mot fler listor än så. Det gäller särskilt banker som i sin internationella verksamhet har kontakt med utländska banker, så kallade korrespondentrelationer. Utländska motparter kan ställa krav på att den svenska banken ska göra kontroller även mot andra sanktionslistor, något som inte går i dag, säger Sara Ekstrand.

Förslagen har tagits fram av Bankföreningens penningtvättspreventionsgrupp och förhoppningen är att lagstiftaren ska hålla med om att ändringarna behövs och att de ska genomföras samtidigt som ändringarna i det fjärde penningtvättsdirektivet.

Bankfokus NR 2 • JUNI 2 0 1 8