Finansinspektionen ändrar metoden för riskviktsgolvet för bolån

När Nordea flyttar huvudkontoret till Finland vill Finansinspektionen ändra metoden för tillämpningen av riskviktsgolvet för bolån, i syfte att motverka att det svenska kravet snedvrider konkurrensen på marknaden. Bankföreningen ifrågasätter den höga nivån, 25 procent, på riskviktsgolvet.

Skriv ut

Förändringen föreslås träda i kraft från och med den 31 december 2018. Ändringen görs huvudsakligen på grund av strukturförändringar på den svenska bankmarknaden. Finansinspektionen gör bedömningen att Nordeas flytt till Finland innebär en förändring i marknadsstrukturen som kan leda till att de aktörer som verkar på den svenska bolånemarknaden kan komma att möta olika kapitalkrav för sina svenska bolåneexponeringar. Finansinspektionen har därför utvärderat hur en snedvridning av konkurrensen på marknaden kan motverkas och bedömer att dagens utformning av riskviktsgolvet behöver ändras.

Nivån på riskviktsgolvet kommer att vara 25 procent, vilket enligt Bankföreningen framstår som mycket långtgående i internationell jämförelse, särskilt med beaktande av att Sverige dessutom har såväl ett strikt amorteringskrav som ett bolånetak med liknande syfte som riskviktsgolvet. Finland och Belgien har nyligen infört riskviktsgolv för bolån. I Finland är golvet satt till 15 procent. I Belgien är det satt till ett femprocentigt påslag på de riskvikter som följer av de interna modellerna.

- Bankföreningen förstår det av Finansinspektionen angivna motivet till att förändra tillämpningen av riskviktsgolvet. Men vi motsätter oss att golvet sätts till 25 procent. Vi tycker att golvet bör vara högst tio procent, säger Maria Olin, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen.

Den föreslagna åtgärden kräver godkännande från EU. Finansinspektionen har därför i slutet av maj notifierat EU om sin avsikt. Om EU lämnar sitt godkännande kommer FI att fatta beslut om förändringen i början av hösten.

Bankfokus NR 2 • JUNI 2 0 1 8