Bankfokus Nr 2, 2018

Inga belägg för bristande konkurrens på svensk bankmarknad

Inga belägg för bristande konkurrens på svensk bankmarknad Hur det är ställt med konkurrensen på den svenska bankmarknaden är något som ibland kommit upp i debatten under senare år. För att ta reda på hur det faktiskt förhåller sig har Bankföreningen låtit det fristående analysföretaget Copenhagen Economics undersöka saken. Resultatet visar på internationellt sett effektiva banker med låga kostnader och låga priser.
Illustration: Robert Hilmersson

   -- Vi har tittat närmare på sådana saker som är intressanta i en marknad med konkurrens: utlåningsmarginal, företagens driftskostnader och om priserna till kund påverkas av kostnadsförändringar. Sammantaget ser vi inga indikationer på bristande konkurrens i den svenska banksektorn, säger Sigurd Næss-Schmidt, partner på Copenhagen Economics och projektledare för undersökningen.

Svenska banker har bland de lägsta driftskostnaderna i Europa, vilket enligt Copenhagen Economics tyder på tillräckligt konkurrenstryck för att konkurrera ut ineffektiva banker. Ur konkurrenssynpunkt är det särskilt intressant att se om ändringarna i omkostnader förs vidare till kunderna.

Sigurd Næss-Schmidt, partner på Copenhagen Economics

- Det visar sig att de svenska banker som har haft störst kostnadsnedgång också har gjort de största prissänkningarna för konsumenterna. Det är ett tecken på att om man börjar bli duktigare än konkurrenterna, så använder de svenska bankerna det till att reducera priserna och få en ökad marknadsandel. Och det är sådant man gärna vill se i en marknad som är konkurrensorienterad.

Det finns också en priskänslighet bland konsumenterna, vilket märks i att de banker som sänkt sina priser ett år också ökar sin marknadsandel. Bankernas marknadsandelar för nyutlåningen till bostäder skiftar exempelvis kraftigt från år till år.

- Det tyder på att bankerna och andra finansiella institut i Sverige försöker knipa marknadsandelar av varandra. I en marknad med bristande konkurrens är marknadsandelarna konstanta; man har kanske en implicit överenskommelse mellan aktörerna att inte ’störa’ varandra genom att ta varandras kunder. Så ser det inte ut i på den svenska bankmarknaden; där går marknadsandelarna upp och ner mellan åren.

För den svenska kreditmarknaden generellt, alltså alla typer av krediter, har de stora bankerna tappat marknadsandelar under senare år till fördel för de mindre.

Ser man till utlåningsmarginalen, alltså skillnaden på den kostnad bankerna har för att finansiera ett lån, och det pris de tar ut av hushållen, noterar Copenhagen Economics att även den ligger bland de lägsta i Europa.

Ett särskilt avsnitt av rapporten ägnas åt förändringen av bolånemarginalen, något som ofta tas upp i den svenska debatten.

Fram till finanskrisen år 2008 minskade bankernas kostnad för bolån till följd av nya regler med lägre kapitalkrav (Basel 2). Efter krisen infördes höjda kapitalkrav (Basel 3), vilket återigen ökade kostnaden för bankerna att låna ut till bostäder.

- Det vi ser är att bolånemarginalerna först går ner, och sedan när reglerna ändras går de upp igen. Men bankernas bruttointjäning per lån är i stort sett oförändrad över perioden. Så man kan inte använda de senaste årens ökade bolånemarginal som indikation på avsaknad av konkurrens. Det är helt enkelt förändringarna i bankernas kostnader som slår igenom.

Copenhagen Economics har valt att beräkna bolånemarginalen med faktiska siffror från bankernas årsredovisningar, på samma sätt som Konkurrensverket gör. Finansinspektionen utgår i sina beräkningar av bolånemarginalen från en annan mer schablonartad metod, vilket gör att resultaten skiljer sig åt. Finansinspektionen har också bytt metod under perioden, vilket har gett större svängningar över tid, så att det ser ut som om marginalen först sjönk mer före krisen och sedan steg mer efteråt än den faktiskt har gjort.

I sin genomgång av olika mått på konkurrens har Copenhagen Economics också tittat på marknadskoncentrationen på bankmarknaden, det vill säga om den domineras av ett fåtal stora aktörer eller inte. Där ligger Sverige i nivå med jämförbara länder, enligt analysföretaget, som samtidigt konstaterar att det inte ett är entydigt mått. Otillräcklig konkurrens kan visa sig som både stor och liten koncentration. Ett exempel på det senare är om svagt konkurrenstryck gör det möjligt för ineffektiva företag att hålla sig kvar på marknaden.

- Vi konstaterar också att det finns stordriftsfördelar på bank och att det skulle vara en dålig affär för kunderna om det till exempel fanns 30 banker i de översta 80 procenten av marknaden. Det krävs en viss storlek för att vara effektiv. Det är viktigt att förstå. Sverige hade två bilfabriker, inte femton.

Copenhagen Economics har dessutom gått igenom ett antal faktorer som påverkar konkurrensen, till exempel hur lätt det är för kunderna att byta leverantör av banktjänster.

- Sverige karaktäriseras av mycket låga flyttkostnader jämfört med andra länder. I många länder tas en avgift ut i samband med bankbyten, både för att avsluta och börja en bankrelation, och så är det normalt inte i Sverige. Sedan har digitaliseringen gjort det lättare för kunderna att se om det finns billigare erbjudanden någon annanstans. Digitaliseringen har dessutom lett till helt nya typer av spelare, som i varje fall på några marknadssegment har vuxit ganska bra.

Slutligen, hur lätt är det egentligen att mäta konkurrens?

- Man kan inte bevisa vare sig god eller bristande konkurrens, men man kan se indikationer på det ena eller det andra. Bristande konkurrens skulle visa sig i ’lata’ företag; det finns inget som pressar dem att bli effektiva eller hålla sig uppdaterade. Och där ser vi att när vi jämför svenska banker med andra länder så är de effektiva; de är mycket digitaliserade och har förhållandevis låga kostnader per lån. Det är indikatorer på att det måste finnas faktorer i det svenska samhället som gör att bankerna är tvungna att vara kostnadseffektiva och innovativa; det går inte att vara lat och inte hänga med, säger Sigurd Næss-Schmidt.

Copenhagen Economics är ett fristående analysföretag, ägt av anställda. Företaget har gjort analyser åt EU, danska Erhvervsministeriet, italienska finansdepartementet, svenska Trafikverket samt olika organisationer och företag.

Röster om konkurrensen på svenska bankmarknaden

Konkurrensverket: Regleringar hämmar konkurrensen

Konkurrensverket har under våren publicerat två rapporter om konkurrensen på      bankmarknaden, den ena om kundrörlighet, den andra om konkurrensen på bolånemarknaden.  Konkurrensverket lägger ansvaret för den relativt låga flyttbenägenheten hos kunderna och påtalar risken för att regleringarna påverkar konkurrensen negativt.

En femtedel av alla tillfrågade har flyttat hela eller delar av sina bankaffärer de senaste tre åren, vilket  stöder bilden av en bransch med förhållandevis låga flytthinder, enligt Konkurrensverket. Att inte fler  kunder  byter bank beror till största delen på bristande engagemang hos kunderna, hävdar myndigheten,  som samtidigt noterar att antalet kunder som klagar på sin bank är få.

I rapporten om konkurrensen på bolånemarknaden konstateras att marknadsandelarna omfördelats från de  störa bankerna till de mindre under 2000-talet och att informationen om boräntorna har förbättrats, men att bruttomarginalen på bolån trots det har ökat senaste åren.

Senaste års regleringar bedöms i rapporten möjligen ha negativ effekt på konkurrensen. Ett exempel är  amorteringskravet på nya bolån. Kravet skulle kunna leda till inlåsningseffekter, eftersom det gör kunderna  mindre benägna att byta såväl bostad som bank.

 

 

Bankfokus NR 2 • JUNI 2 0 1 8