”Som ny aktör får man anstränga sig för att vara relevant”

Idén kommer från Holland där denna finansieringsform för bolån är vanlig.

- Det finns ganska stora strukturella likheter i hur bostadsmarknaden ser ut där, så vi kom fram till att det måste kunna gå att göra här, säger Hampus Brodén, Stabelos vd och en av de tre grundarna.

Den svenska bolånemarknaden till privatpersoner är på hisnande 3 400 miljarder och växer varje år.

- Att inse att man faktiskt skulle kunna bryta ny mark och introducera den första innovationen på bolånemarknaden på 20 år – det var lite för kittlande för att inte prova. Samtidigt insåg vi ju att det fanns en massa risker. Som gammal aktieanalytiker vet jag att startups fallerar oftare än de lyckas. Personligen gav jag projektet ungefär 50 procents sannolikhet att lyckas.

- Det var för det första absolut inte självklart att vi skulle få några investerare. Pensionsbolagen är ärkekonservativa och väldigt, väldigt försiktiga med sina sparares pengar. Vi förväntade oss att det skulle vara tufft, men det tog ändå lite längre tid än vad vi hade förväntat.

Ett annat nålsöga att passera var myndigheterna. Bolån är bland det som påverkar den finansiella stabiliteten mest.

- Så Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden är otroligt vaksamma. Med all rätt. När man då kommer och säger ”hej, vi är ett litet glatt gäng som tänkte sjösätta en helt ny modell för att finansiera svenska bolån” är det som att sätta en saftblandare på taket och köra ut på stan. Det blir enormt stort fokus från reglerare.

De tre entreprenörerna måste kunna visa myndigheterna att de förstod vilket ansvar det innebär att vara en bolåneaktör och att de avsåg att bygga upp verksamheten så den blev robust. Ansvaret gäller inte bara den finansiella stabiliteten utan också gentemot konsumenterna.

Att bygga en teknisk verksamhet från noll var också en utmaning. Ingen av grundarna har någon teknisk bakgrund, så att rekrytera rätt personal som kunde sådant var viktigt.

- Rent infrastrukturmässigt fick vi ju bygga ett mini-SBAB från scratch.

Alla bitar föll på plats, de har vunnit kundernas förtroende, och nu handlar det snarare om hur stort Stabelo kan bli.

Hur många procent av marknaden siktar ni på?
 - Väldigt lite. Det är klart vi vill växa, men vi är av uppfattningen att vår finansieringsmodell alltid kommer att vara en nischfinansieringsmodell. Så som pensionsbolagen i Sverige fungerar kommer det nog alltid att finnas en större efterfrågan på bostadsobligationer än på Stabelos fondandelar. Men i en marknad på flera tusen miljarder blir även väldigt små marknadsandelar en fin affär för ett litet startup på 16 personer med enormt lean kostnadsmassa.

Som digitalt företag borde det vara enkelt att expandera utanför landets gränser och sälja på distans till kunder i andra länder. Men nationella skillnader i regler kräver att företagen göra anpassningar specifikt för varje marknad. Det gäller särskilt för finansiell verksamhet som är bland det mest reglerade som finns.

- Vi trodde att vi från Holland bara skulle kunna göra en blåkopia och sjösätta i Sverige, men vi har gjort så mycket regionala anpassningar så det är inte samma grej längre. Ett finansbolag kan aldrig bli lika viralt som ett Instagram, konstaterar han.

Några planer på att starta verksamhet i andra änder har Stabelo heller inte, än så länge åtminstone.

Hur tycker du att den svenska finansmarknaden fungerar?
- Jag måste säga att myten om det svenska oligopolet är just en myt. Jag tycker att konkurrensen funkar ganska bra. Som ny aktör känner man att här får man anstränga sig för att vara relevant. Då kommer vi ändå till marknaden med en otroligt effektiv kostnadskostym.

- Sverige har också ovanligt mycket digital infrastruktur, med BankID och UC, och taxeringsuppgifter från Skatteverket. Det är en marknad där det är lättare att smälla upp en digital bolåneplattform än de flesta andra marknader i världen skulle jag gissa.

Konkurrensverket har haft synpunkter på att BankID är ensamt i sitt slag i Sverige och att det borde finnas en alternativ digital identifieringstjänst, för att det ska bli konkurrens. Vad tycker ni, som är beroende av BankID i kontakten med era kunder?

- Jag förstår poängen, men jag upplever inte att det är oskäligt prissatt. Jag ser det snarare som en utmaning för bankerna att så fort de bygger upp en gemensam infrastruktur så måste de öppna den för alla andra. Att vi bara kan komma in och koppla på oss på BankID är ju toppen.

En annan bidragande anledning till att vi har en välfungerande finansmarknad i Sverige är de svenska myndigheterna, som Hampus Brodén ger stort beröm.

- Vi har en Finansinspektion som inte instinktivt avfärdar nya grejer för att det är läskigt, utan som verkligen anstränger sig för att förstå hur det är tänkt att funka och vilka risker det finns. Jag upplever att FI är där och sparkar på däcken precis där man ska. Och att de har en dialog med oss. Det finns andra marknader i Norden där den dialogen fungerar väsentlig sämre.

Något han inte tycker fungerar särskilt bra är den utväxling av amorteringsunderlag som bolåneinstituten ska göra om en kund vill byta bolåneleverantör. Det kräver ofta manuell hantering både av det övertagande institutet och av kunden, vilket kan göra att tröskeln för att byta kan bli för hög. Problemet finns för alla aktörer.

- Men som utmanare har du allt att vinna på att det finns en friktionsfri flyttmarknad.

Hur är tillgången på kompetens i Sverige?
- Att hitta rätt personer är en jätteutmaning för vem som helst. Vissa, till exempel utvecklare på tech-sidan, är så eftertraktade att de stänger ner sina Linkedinprofiler för att de inte mäktar med alla förfrågningar. Tekniksidan i Sverige är jättestor, men efterfrågan är ännu större. Efter Silicon Valley har Sverige mest så kallade ’unicorns’ i hela världen.

Unicorns kallas de nystartade bolag, i regel digitala, som har nått en miljard i dollarvärdering. Spotify och Klarna är sådana svenska digitala framgångssagor.

- Det finns oerhört mycket pengar i Stockholm, kapital som har frigjorts av folk som har startat de där bolagen, sålt dem och nu plöjer ner dem i en massa nya spännande initiativ. Det börjar bli ett fantastiskt ekosystem för nya bolag i Sverige. Och vi är en pytteliten del av det ekosystemet nu, vilket är jättekul, men vi konkurrerar ju med dem om bra utvecklare.

Kommer nischade företag som ni att bli modellen på sikt? Kommer universalbanken att dö ut?

- Bankernas förestående död är både media och fintechbolag alldeles för snabba att förutspå. Jag skulle säga att de flesta fintechbolag som drar igång olika typer av bankutmanartjänster, totalt underskattar var svårigheterna ligger, och totalt underskattar att bankerna på vissa grejer är extremt skickliga. Banker har varit digitala i 20-30 år. Mobilt BankID och Swish är enorma fintechinnovationer.

Det är inte som skivindustrin, påpekar han, där en ny digital modell helt ersatte en fysisk produkt.

- På banksidan handlar det bara om att vara digital på ett ännu smartare sätt.

Men utvecklingen går mot ökad uppdelning av värdekedjan i även i finansbranschen.

- Det är mer eller mindre omöjligt att hitta en bransch där så stor del av värdekedjan finns inom ett och samma bolag som i bankerna. Ta vilken industri som helst; bilar, flygbolag. Att rada upp alla producenter av delar i en bil skulle bli hur mycket som helst. Det ser nästan ut som att det är den naturliga evolutionära utvecklingen i en industris livscykel, att börja med en stor koncentration av alla delarna i värdekedjan hos en enskild aktör, och sluta med ytterst specialiserade aktörer i en uppackad värdekedja. Det har ju inte hänt tidigare på bank av någon anledning. Men det händer nu. Kolla på Klarna, Izettle, Trustly, Bambora och Tink. Kolla lite grann på oss.

Det viktiga för bankerna är att inte hamna i ett defensivt läge, att marknaden tvingar dem att släppa vissa områden, utan att de kan fortsätta göra aktiva val, påpekar Hampus Brodén. Att det är just inom betalningsområdet som många av de nya aktörerna har etablerat sig, tror han beror på att bankledningarna tidigare inte haft det så mycket i fokus.

- Nu ser man effekterna av det. Det har seglat in ett antal aktörer och bara tokryckt den affären. Tar du intjäningen i Trustly, Bambora och Izettle; där har du intäkter som har flyttats från bankerna till nya aktörer. Det svider ju. 

Stabelo, så funkar det.

Bolåneaktör som startade april 2018. Stabelos bolån distribueras av Avanza, som också säljer Lannebo fonder och Klarnas inlåningskonton. Stabelo gör kreditbedömningarna och har kontakten med kunderna. Men i övrigt liknar Stabelos affärsmodell en fondförvaltares mer än en bank.

Finansiering: I stället för att ge ut säkerställda obligationer som bankerna gör för att finansiera sina bolån, säljer Stabelo fondandelar. I fonden ligger bolånen. Fondandelarna ägs av pensionsbolag, försäkringsbolag och AP-fonder, som därmed har dem direkt på sina balansräkningar. Det flyttar hela risken men även avkastningen till fondägarna. Traditionella bankbolån ligger direkt på bankernas balansräkning.  

Pensionsbolagen är också storägare av säkerställda obligationer, som finansierar bankernas bolån. Säkerställda obligationer är mycket likvida (lätta att sälja), medan andelarna i Stabelos bolånefond är illikvida (få tänkbara köpare), men ger högre avkastning. (I Sverige är bolånefonderna därför bara ett komplement i pensionsbolagens portfölj, eftersom de svenska pensionsbolagen behöver likviditet.)

Grundare: Hampus Brodén, Wilhelm Moberg, Michael Ingelög, alla med bakgrund i finansbranschen.
16 anställda.

Verksamt i Sverige.   

Foto: Kristofferpettersson, Ridofranz, Olivier Le Moal, Morsa Images, olaser 

Bankfokus NR 3 • OKTOBER 2 0 1 9