Vd har ordet
I rapporten framkom bland annat att:
- Bankmarknaden i Sverige är mindre koncentrerad jämfört med liknande länder. Det finns alltså många olika aktörer och det är hård konkurrens emellan dem.
- Räntorna till både hushåll och företag är bland de lägsta i Europa. Svenska banker förser företag och hushåll med prisvärd finansiering.
- En stor del av förändringarna i bolånemarginalen sedan finanskrisen kan hänföras till höjda kapitalkrav. Sammantaget har en striktare finansiell reglering ökat bolåneräntan med cirka 0,5 procentenheter. Det motsvarar cirka 5 000 kronor per år för den genomsnittlige svenska bolånetagaren.
Rapporten visar även att digitaliseringen har förenklat för kunderna att ha flera banker, vilket gjort bankmarknaden mer konkurrensutsatt. Svenska bankkunder har fler olika leverantörer av finansiella tjänster än i de flesta andra EU-länder och konkurrensen mellan dem är hög – varannan svensk har bytt leverantör av en eller flera finansiella tjänster under de senaste åren.
Bara dagar innan Copenhagen Economics rapport presenterades annonserade regeringen att den avser att införa en ny bankskatt 2022. Som motiv angavs tre skäl. En genomgång visar att det saknas fakta som stöder påståendena.
Påstående 1: ”Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatteuttaget från finanssektorn öka.”
Fakta: Det är i första hand ägarna och de institutionella investerarna som står för riskerna om en bank hamnar i kris, inte staten och skattebetalarna. Bankerna betalar i dag stora summor årligen till resolutionsreserven och insättningsgarantifonden.
Påstående 2: ”Bankerna gör stora vinster”
Fakta: År 2018 hade de fyra största bankerna på den svenska marknaden en lönsamhet som var i nivå med, eller lägre än, snittet för de största företagen på Stockholmsbörsen.
Påstående 3: Bankerna har gynnats särskilt av tidigare bolagsskattesänkning”
Fakta: Jämfört med andra bolag har olika lag- och regeländringar tvärtom ökat bankernas sammantagna bolagsskattebetalningar med i storleksordningen 3 miljarder kronor.
Att företag får tillgång till banklån är avgörande för produktion och sysselsättning. Med tillgång till kapital kan företag investera i nya innovationer och maskiner som höjer den svenska ekonomins tillväxtpotential. Mot bakgrund av detta vore en bankskatt olycklig – inte minst i ljuset av nuvarande konjunkturläge. En bankskatt införd i en lågkonjunktur riskerar lägga en blöt filt över den svenska ekonomin. Tillfället för införandet sammanfaller dessutom med det att nya Baselregelverket för kapitaltäckning börjar fasas in, vilket riskerar att dämpa företagens kreditförsörjning ytterligare.
Givetvis ska bankerna betala för sina egna risker. Men med den redan stora resolutionsreserven, insättningsgarantifonden och fortsatt höga avgiftsuttag för bankerna kombinerat med det nya krishanteringsregelverket förefaller ytterligare pålagor på bankerna omotiverade. Tvärtom är ett för stort skatteuttag från en speciell sektor lika snedvridande som ett för lågt. Att godtyckligt ålägga utpekade branscher en snedvridande straffbeskattning riskerar dessutom att urholka legitimiteteten för skattesystemet.
Förhoppningsvis tar regeringen och samarbetspartierna nu ansvar för de svenska jobben och företagen och hittar en bättre finansieringslösning för sin politik.
Hans Lindberg
vd, Svenska Bankföreningen
Bankfokus NR 3 • OKTOBER 2 0 1 9