Skattefrågor

Skatterätt

Utredningar

En uppföljning av de nya skattereglerna för företagssektorn (Dir. 2021:97)
En särskild utredare ska följa upp och se över vissa frågor med anledning av de nya skattereglerna för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2019. Utredaren ska bland annat överväga om kvarstående negativa räntenetton ska fastställas till sin storlek vid uppkomsten och om de ska kunna behållas längre tid än sex år, överväga alternativa eller ytterligare möjligheter till koncernutjämning avseende avdragsunderlag för negativa räntenetton samt följa upp och analysera den rättspraxis som finns avseende räntedefinitionen och vid behov lämna förslag på förändringar av definitionen. Utredaren ska också utvärdera hur bestämmelserna om valutasäkring bör ändras så att de blir anpassade till de redovisningsmässiga reglerna, analysera behovet och lämpligheten av ett infrastrukturundantag, analysera om syftet med den generella ränteavdragsbegränsningen uppnås; hur regeln påverkar Sveriges konkurrenskraft samt om reglerna förebygger skatteplanering på avsett sätt och inte kan kringgås. Utredningstiden har förlängts till den 31 maj 2024. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen.
Läs utredningsdirektivet

Flexiblare regler för utbetalning från pensions­försäkring och pensionssparkonto (Fi2023/03200)
I en promemoria lämnas förslag till ändringar i den så kallade femårsregeln som reglerar utbetalning ur en pensionsförsäkring eller ett pensionssparkonto. Förslagen innebär att det under de första fem åren ska vara möjligt att göra uppehåll i en påbörjad utbetalning av pension och även att ändra utbetalningstiden efter att den har påbörjats. Femårsregeln föreslås därför kompletteras med bestämmelser som anger hur kommande utbetalningar ska göras om den försäkrade gör ett sådant uppehåll. Det lämnas även förslag hur utbetalningstiden ska bestämmas om den försäkrade vill ändra utbetalningstiden efter det att utbetalning har påbörjats. Genom dessa tillägg blir det tydligt att femårsregeln inte hindrar att den försäkrade gör uppehåll i pensionsutbetalningen eller ändrar utbetalningstiden under de första fem åren. Syftet med de föreslagna ändringarna är att möjliggöra en mer flexibel pensionering. Motsvarande ändringar föreslås även för utbetalning från pensionssparkonto (IPS). De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Läs promemorian

En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring (Fi2023/03235)
I en promemoria föreslås att det införs en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i PEPP-produkt. Förslaget innebär att fysiska personer som har ett sådant sparande får göra ett avdrag i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter, maximalt 300 000 kronor. Förslaget innebär även en skyldighet för svenska försäkringsgivare och företag som tillhandahåller PEPP-produkter att lämna kontrolluppgift om innehav av kapitalförsäkring och avtal om sparande i en PEPP-produkt. Dessutom föreslås en uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen om avdrag för innehav av investeringssparkonto, kapitalförsäkring och avtal om sparande i en PEPP-produkt. I promemorian föreslås även att den s.k. stoppregeln för ränta på kontanta medel som förvaras på ett investeringssparkonto justeras så att ränta ska beskattas konventionellt först om räntan någon gång överstigit den räntefaktor som ska användas för att beräkna schablonintäkten för det aktuella kalenderåret. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Läs promemorian

Riksdagsbeslut

Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Riksdagen har beslutat om en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder. Lagändringen grundar sig på ett EU-dirketiv och syftet är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.
Läs beslutet

Vissa skattefrågor med anledning av nya aktiebolagsrättsliga regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU
Med anledning av nya aktiebolagsrättsliga regler om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar inom EU, vilket medför att det finns möjligheter för aktiebolag att omstrukturera sig över nationsgränserna, görs ändringar i inkomstskattelagen som innebär att bestämmelserna om undantag från omedelbar beskattning vid verksamhetsavyttring kan vara tillämpliga även när ett företag avyttrar tillgångar i samband med det nya aktiebolagsrättsliga förfarandet delning genom separation. Det görs också en utvidgning av inkomstskatte­lagens bestämmelser om undantag från omedelbar återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond och ersättningsfond som innebär att ett svenskt aktiebolag, som för över sitt registrerade säte till en annan stat inom EES, kan omfattas av bestämmel­serna. Reglerna träder i kraft 1 januari 2024.
Läs beslutet

Ökad transparens för stora företags skattebetalningar
Riksdagen har beslutat en ny lag som kräver att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Reglerna gäller företag och koncerner med årliga intäkter över 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, som även ska finnas på företagets webbplats. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.
Läs beslutet

Ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall
Riksdagen har beslutat att tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna ska i vissa fall behandlas som utdelning. Så är fallet i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier (inlösen) eller förvärvar egna aktier. Det gäller dock inte sådan tilldelning av inlösenaktier som görs i utbyte mot aktier i bolaget. Värdet av en inlösenaktie ska anses vara den ersättning som ska betalas till aktieägarna när aktien löses in eller förvärvas. Tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier, eller genom att aktiebolaget förvärvar egna aktier, ska behandlas som utdelning enligt kupongskattelagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången på inlösenaktier som tilldelas aktieägarna efter den 31 december 2024.
Läs beslutet