Marknadsrätt

Utredningar

Motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning
En särskild utredare har fått i uppdrag att granska marknaden för konsumentkrediter och ge förslag på åtgärder för att minska riskfylld kreditgivning och motverka överskuldsättning hos konsumenter. I utredningens uppdrag ingår att föreslå åtgärder som ger kreditgivare en tydligare bild av konsumentens totala skuldbörda och återbetalningsförmåga. Bland annat ska frågan om ett nationellt skuldregister utredas. Utredaren ska beakta det nya förslaget till konsumentkreditdirektiv och de pågående förhandlingarna om direktivet. Uppdraget ska redovisas 3 maj 2023. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen.
Läs kommittédirektivet

Regler om hantering och köp av krediter 
Regeringen har givit en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur ett kommande EU-direktiv med regler för verksamhet med hantering och köp av krediter som har lämnats av kreditinstitut ska genomföras i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 9 januari 2023.
Läs kommittédirektivet

Betänkanden och promemorior

Avgift vid prövning av en tvist vid ARN och en ny möjlighet till omprövning

I en promemoria föreslås att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om alternativ tvistlösning vid ARN. En anmälningsavgift om 150 kronor föreslås införas. Om en konsument inte betalar anmälningsavgiften föreslås nämnden kunna avvisa ärendet. Det föreslås även ett förtydligande att endast ekonomisk skada ska räknas in i den värdegräns som behöver uppnås för att en tvist ska prövas. Vidare föreslås att en ny möjlighet införs för näringsidkare att begära omprövning av ett beslut av ARN. Dödsbon ska inte längre få anmäla en tvist för prövning hos nämnden. Dessutom föreslås att regeringen för en bestämd tid får förordna anställda vid nämnden som är jurister med erfarenhet som domare att som extra ordförande leda nämndens sammanträden och avgöra tvister. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs promemorian

Regeringsförslag 

En förstärkt spelreglering
I en proposition föreslås åtgärder för en tryggare spelmarknad genom förstärkt spelreglering. Förslagen syftar till att säkerställa ett starkt konsumentskydd och en långsiktig hållbar spelmarknad. Det föreslås bland annat åtgärder för att stänga ute olicensierat spel från den svenska spelmarknaden och åtgärder för att minska skadeverkningarna av spel om pengar. Ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Läs propositionen

Riksdagsbeslut

Stärkt system för samordningsnummer
Riksdagen har beslutat om en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatalagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.  Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer, beroende på hur identifieringen har gjorts. Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer. Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2023.
Läs riksdagsbeslutet

Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online
Riksdagen har beslutat att kravet på stark kundautentisering vid fakturabetalningar online ska förtydligas och omfatta fakturabetalningar som utgör en betaltjänst. Det vill säga i de fall när det råder ett trepartsförhållande mellan en handlare, en köpare och en fakturautställare, som innebär att en annan part än säljaren tillhandahåller krediten. Syftet är att minska risken för att konsumenter drabbas av bedrägeri vid e-handel. Den näringsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagen flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. Konsumentverket ska även fortsättningsvis ansvara för den marknadsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
Läs riksdagsbeslutet

Rätt till betalkonto i fler banker
Riksdagen har beslutat att utländska banker med filialer i Sverige ska vara skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner på samma sätt som svenska banker. Bakgrunden är att det de senaste åren har skett en strukturomvandling på den svenska bankmarknaden, bland annat eftersom Nordea har flyttat sitt huvudkontor från Sverige till Finland. Bankerna är avgörande för möjligheten att vara delaktig i samhället. Den som inte har tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner hamnar i ett utanförskap som försvårar för anställning, köp eller hyra av bostad, betalningar, sparande, studier, konsumtion och kontakter med det allmänna. För att rätten till ett betalkonto ska fylla sin funktion behöver tillräckligt många banker erbjuda dessa tjänster. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
Läs riksdagsbeslutet