Associationsrätt

Associationsrätt

Utredningar

Bolags gränsöverskridande rörlighet inom EU

Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska analysera och föreslå vilka författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de nya EU-regler om bolags gränsöverskridande rörlighet som nyligen antagits. Utredaren ska bland annat analysera, jämföra och ta ställning till de alternativa tillvägagångssätt och valmöjligheter som det nya EU-direktivet erbjuder, bedöma vilka författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU-direktivet samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast 31 mars 2021.
Läs Kommittédirektivet

Betänkanden och promemorior 

Nytt! Förslag att inskränka föreningsfriheten gällande terroristorganisationer
2020 års grundlagskommitté har bland annat har haft i uppgift att analysera innebörden och omfattningen av de möjligheter som finns enligt gällande rätt att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten för enskilda som är med i sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism samt bedöma om det bör införas utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till sådana sammanslutningar. Kommittén har nu lämnat ett delbetänkande där det föreslås att lagstiftaren ska ges en möjlighet att genom begränsningar i föreningsfriheten kunna ingripa mot terroristorganisationer samt att en möjlighet att i lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sådana organisationer bör införas. Förslaget är föremål för remiss till den 16 juni 2021.
Läs betänkandet

Nya regler om företagsrekonstruktion
EU har antagit ett direktiv om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden som rör rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare. Betänkandet innehåller ett antal förslag på hur direktivets regler om rekonstruk­tion ska genomföras i Sverige. En ny lag om företagsrekonstruktion föreslås som innehåller ett stort antal ändringar. Den största ändringen är att inte bara den ekonomiska uppgörelsen, ackordet, ska fastställas i en rekonstruktionsplan utan även övriga åtgärder som behövs för att komma till rätta med ett företags ekonomiska problem. Därigenom ges dessa bindande verkan. Förslaget är föremål för remissförfarande till den 4 juni 2021.
Läs betänkandet

Bättre skydd för tekniska företagshemligheter
I en departementspromemoria lämnas förslag om ett utvidgat straffansvar för vissa angrepp på företagshemligheter. Detta föreslås ske genom att det införs två nya straffbestämmelser – en om olovligt utnyttjande av företagshemlighet och en om olovligt röjande av företagshemlighet. Utvidgningen omfattar endast företagshemligheter av teknisk natur. Förslaget innebär att den krets av personer som omfattas av ansvar enligt lagen utvidgas något och att även exempelvis bemanningsanställda kommer att omfattas av ansvaret. Förslaget har varit föremål för remissförfarandet.
Läs promemorian

Regeringsförslag

En effektivare konkurshantering 
Regeringen föreslår att all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet ska kunna ske i digital form. Exempelvis ska konkursansökningar kunna ges in digitalt till tingsrätten och kungörelser ska fortsättningsvis normalt endast ske på internet. Motsvarande ändringar föreslås i förfarandet för företagsrekonstruktion. Det obligatoriska edgångssammanträdet i tingsrätt föreslås ersätts med en ordning där gäldenären skriftligen bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. Därutöver lämnas förslag på vissa ytterligare effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller gäldenärens bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalning av utdelningsmedel till borgenärerna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Läs lagrådsremissen

Ändringar i regelverket om hantering av finansiella företag i kris
Regeringen föreslår åtgärder för att stärka regelverket om hantering av finansiella företag i kris. Förslagen anpassar svensk rätt till nya bestämmelser i EU:s tillsynsförordning och genomför i svensk rätt nya regler i EU:s krishanteringsdirektiv. Vid en kris kan ett finansiellt företag försättas i resolution i stället för i likvidation eller konkurs och det är ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna i ett sådant företag. Det sker i huvudsak genom att kapital och skulder får skrivas ned eller konverteras i resolution. För att det ska finnas kapital och skulder att skriva ned eller konvertera ska företagen uppfylla ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder, det s.k. MREL-kravet. Regeringen föreslår i korthet att det nuvarande MREL-kravet ska ersättas av ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Detta innebär bl.a. att fler företag ska omfattas av det nya kravet. Detta är den andra propositionen med anledning av utredningen om EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Förslagen föreslås huvudsakligen träda i kraft den 1 juli 2021. 
Läs propositionen