Skatterätt
Utredningar
En uppföljning av de nya skattereglerna för företagssektorn
En särskild utredare ska följa upp och se över vissa frågor med anledning av de nya skattereglerna för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2019. Utredaren ska bl.a. överväga om kvarstående negativa räntenetton ska fastställas till sin storlek vid uppkomsten och om de ska kunna behållas längre tid än sex år, överväga alternativa eller ytterligare möjligheter till koncernutjämning avseende avdragsunderlag för negativa räntenetton samt följa upp och analysera den rättspraxis som finns avseende räntedefinitionen och vid behov lämna förslag på förändringar av definitionen. Utredaren ska också utvärdera hur bestämmelserna om valutasäkring bör ändras så att de blir anpassade till de redovisningsmässiga reglerna, analysera behovet och lämpligheten av ett infrastrukturundantag, analysera om syftet med den generella ränteavdragsbegränsningen uppnås; hur regeln påverkar Sveriges konkurrenskraft samt om reglerna förebygger skatteplanering på avsett sätt och inte kan kringgås. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2023. Bankföreningen har fått möjlighet att utse en expert i utredningen.
Läs utredningsdirektivet
Tilläggsdirektiv till Utredningen om skattetransparens och några redovisningsfrågor
Den särskilda utredare som lämnat förslag om hur EU-direktivet för land-för-land-rapportering ska implementeras har fått ett tilläggsdirektiv angående det kommande EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Där förväntas ytterligare krav att ställas på företag när det gäller rapportering. Vidare har frågan om vad som ska krävas för att en årsredovisning ska anses färdigställd aktualiserats. Den särskilda utredaren ska bland annat ta ställning till hur det kommande EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering ska genomföras i Sverige samt föreslå vad som ska krävas för att en årsredovisning ska anses färdigställd. Det ytterligare uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2023. Utredaren fick ytterligare ett tilläggsdirektiv i december 2022 som handlar om hur det antagna EU-direktivet om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska implementeras i Sverige. Även detta uppdrag ska redovisas senast 1 juni 2023.
Läs utredningsdirektivet
Betänkanden och promemorior
Inkomstskatterapporter och några redovisningsfrågor
EU-direktivet om offentlig land-för-land-rapportering ställer krav på multinationella företag med intäkter som överstiger 750 miljoner euro att offentliggöra inkomstskatteuppgifter i en rapport (inkomstskatterapport). Syftet med direktivet är att främja företagens transparens och ansvarstagande och att möjliggöra för allmänheten att bedöma företagens påverkan på ekonomin. I en utredning föreslås att direktivets krav tas in i en ny lag som ska gälla för aktiebolag, handelsbolag och vissa filialer. Det föreslås att en inkomstskatterapport bland annat ska innehålla uppgifter om företagets eller koncernens intäkter, vinsten eller förlusten och vilken inkomstskatt som har betalats. Företagen ska upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra inkomstskatterapporten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2023.
Läs promemorian
Regeringsförslag
Ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall
I ett utkast till lagrådsremiss föreslår regeringen att tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna i vissa fall ska behandlas som utdelning. Så är fallet i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier (inlösen) eller förvärvar egna aktier. Det gäller dock inte sådan tilldelning av inlösenaktier som görs i utbyte mot aktier i bolaget. Förslaget innebär att beskattningen av inlösenaktier flyttas från inlösentidpunkten till den dag då de kan disponeras av aktieägarna. Det föreslås även att kupongskatt ska tas ut på inlösenaktier som tilldelas aktieägare som är begränsat skattskyldiga. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna som görs efter den 31 december 2023. Förslaget har varit föremål för remissförfarande.
Läs lagrådsremissen
Läs Bankföreningens remissvar
En ny mervärdesskattelag
I en lagrådsremiss föreslås en ny mervärdesskattelag som ersätter den nuvarande mervärdesskattelagen. Den föreslagna lagen utgör en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik. I den nya lagen införs även bestämmelserna i lagen om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster samt vissa bestämmelser i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. som endast avser mervärdesskatt. Vidare föreslås följdändringar i flera lagar. Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Läs lagrådsremissen
Förslag till ny källskatt på utdelningar
I ett utkast till lagrådsremiss lämnar regeringen förslag till ett nytt regelverk avseende källskatt på utdelningar till personer som inte är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Benämningen ”kupongskatt” tas bort och ersätts av benämningen ”källskatt på utdelningar”. Källskattesystemet ska utformas för att hålla nere kostnaderna för de skattskyldiga och myndigheter samt för att minimera risken för fel. De materiella bestämmelserna om skattskyldighet, skattepliktig utdelning, skattesats m.m. avseende källskatten på utdelning tas in i en särskild lag, lagen om källskatt på utdelning, medan förfarandereglerna i huvudsak tas i in skatteförfarandelagen. Förslagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas från och med den 1 januari 2024. Utkastet till lagrådsremiss är föremål för remissförfarande.
Läs utkastet till lagrådsremiss
Läs Bankföreningens remissyttrande på promemorian