BANKMÖTET 2017: ”Brexit skapar osäkerhet för finansbranschen”

Banker med verksamhet i Storbritannien måste förbereda sig för alla utfall av Brexitförhandlingarna, sa Martin Merlin, direktör vid EU-kommissionens generaldirektorat för finansiella frågor, Fisma, i en intervju i samband med hans framträdande på Bankmötet.

Faktaruta

Bankpaketet är i stort sett förslag till förändringar i CRR och CRD 4 samt krishanteringsdirektivet BRRD. Det lades fram av EU-kommissionen i slutet av förra året. Bruttosoliditet (leverage ratio), stabil nettofinansiering (NFSR) och regler för resolution såsom förlustabsorberande kapital (MREL/TLAC) är viktiga frågor.

Bankunionen omfattar euroländerna, men är öppen för andra EU-länder som vill ansluta sig. I Bankunionen är ECB ytterst ansvarig för tillsynen. Det finns också ett gemensamt krishanteringssystem. Så småningom ska bankerna även ha ett gemensamt insättningsgarantisystem.

Generaldirektoratet Fisma heter egentligen Generaldirektoratet för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen. Ett generaldirektorat är ett stöd åt EU-kommissionen inom ett visst ämnesområde. Det kan liknas vid ett svenskt departement.

Skriv ut

Till att börja med, vad anser du påverkar banksektorn i Europa mest just nu?

- Den tekniska utvecklingen. Där ligger Sverige långt framme. Men det är bara början av historien vi bevittnar nu. De tekniska förändringarna medför en massa möjligheter, men även en del risker, till exempel ett ökande beroende av teknik. Vi måste säkerställa att systemen alltid fungerar. Och för reglerarna är det viktigt att ta fram regler som är teknikneutrala. De regelverk vi har utvecklat har inte haft digitalisering i åtanke, så det kan behövas anpassning på sina ställen.

Något annat som Martin Merlin tar upp som har stor påverkan på sektorn är Brexit.

- Det är självklart en oerhört stor sak som skapar en väldig osäkerhet, eftersom Storbritannien har sådan tyngd som finanscenter. Förhandlingarna mellan EU och Storbritannien täcker allt; finansiella tjänster är en av många frågor. Vi vet inte vad ett eventuellt avtal kan komma att säga om finansiella tjänster. De berörda företagen, särskilt de som är verksamma i Storbritannien, måste förbereda sig för alla utfall, om de vill fortsätta ha tillgång till den europeiska marknaden.

Den tidigare brittiska kommissionären Jonathan Hill var den drivande kraften bakom initiativet till Kapitalmarknadsunionen, men arbetet fortskrider med god fart trots Storbritanniens sorti, hävdar Martin Merlin. Sverige och andra länder i EU gör dock mycket värdepappersaffärer i London. Hur kommer den handeln att påverkas av Kapitalmarknadsunionen i och med att Storbritannien står utanför?

- Det beror till stor del på vad man avtalar mellan Storbritannien och EU; det är en del av förhandlingarna om Brexit. Antingen får vi ett bra avtal, och handeln kan fortsätta på ett smidigt sätt som nu, eller så måste ett visst antal aktiviteter omlokaliseras till EU. Det är för tidigt att säga.

- En väldigt viktig fråga i det här sammanhanget är giltigheten av kontrakt som ha ingåtts medan Storbritannien fortfarande var med i EU. Vi jobbar just nu med att hitta en lösning.

Inom ramen för Kapitalmarknadsunionen ska reglerna för säkerställda obligationer harmoniseras. Efter årsskiftet lägger kommissionen fram förslag bland annat till definitioner av vilka egenskaper en säkerställd obligation ska ha samt villkor de ska uppfylla för att få lägre riskvikt när bankers kapitalkrav räknas ut.

- Vi vill vidga marknaden för säkerställda obligationer i EU genom att få fler att investera i den, eftersom det är en välfungerande marknad som verkligen hjälper banker att finansiera sig. Och om säkerställda obligationer ska fortsätta att åtnjuta fördelaktig behandling i EU-regelverket, vill vi säkerställa att obligationer med den etiketten verkligen är bergsäkra.

Obligationerna ses i dagsläget redan som mycket säkra av kreditgivarna; i vissa länder till och med säkrare än statsobligationer. I Sverige är de en viktig del av bankernas finansiering av bolån.

De nationella marknaderna för säkerställda obligationer har olika karaktärsdrag, utifrån vad de underliggande tillgångarna består av, till exempel bostäder, och hur de beskattas. Det finns en oro att en harmonisering ska försämra dessa välanpassade marknaders funktionssätt. Vad säger du om det?

- Vi vill bevara de välfungerande nationella marknaderna och undvika alltför djup harmonisering på EU-nivå. Därför föreslår vi troligen ett direktiv i stället för en förordning. Direktiv lämnar utrymme för att behålla nationell lagstiftning och nationella karaktärsdrag.

Bland det som påverkar banksektorn i Europa för närvarande är också ett antal viktiga regelpaket som är på gång, Mifid 2 som börjar gälla efter årsskiftet och Baselreglerna som ska genomföras i EU. Kan du redan nu se saker i Baselreglerna som kan bli stötestenar eller som kan kräva anpassningar när de ska införas i EU-rätten?

- Först och främst vill vi ha bekräftelse på att alla större länder i världen står fast vid överenskommelsen, och att de implementerar allting. Därefter kommer vi att göra en noggrann konsekvensanalys för att förstå vilken ekonomisk påverkan Baselpaketet får för Europa. Först efter det vet vi hur saker och ting ska implementeras. Generellt vill vi vara väldigt trogna regler som beslutats internationellt, eftersom vi tror på internationell regelkonvergens. Men vi är redo att göra anpassningar till vissa särdrag i den europeiska banksektorn. Dessutom ska Baselreglerna tillämpas på hela det europeiska banksystemet, inte bara de internationellt aktiva bankerna, som Baselreglerna ursprungligen görs för.

Hur går förhandlingarna om EU:s bankpaket?

- I stort sett bra. Det tar tid eftersom det är extremt komplext och brett. Vissa ämnen är fortfarande svåra, till exempel kalibreringen av MREL-kraven och relationen mellan tillsynsmyndigheter i hem- och värdländer. Men vi tror att det ska gå att hitta en kompromiss de kommande veckorna eller månaderna.

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 7