BANKMÖTET 2017: ”Digitaliseringen förändrar arbetsmarknaden och inflationen”

   Arbetsmarknaden har förändrats under de senaste 20-30 åren, inte bara i Sverige utan i så gott som alla jämförbara länder. Det vi ser är en ökning i så kallade non-standardarbete. Det handlar om jobb som inte är lika förankrade på arbetsmarknaden, såsom tillfälliga eller tidsbegränsade anställningar, deltidare eller F-skattare.

Enligt en uppskattning från OECD består ungefär en tredjedel av arbetskraften av non-standardarbete i OECD-länderna.

Samtidigt har mycket av den automatisering vi sett ägt rum i industrin. Nästa steg är en automatisering av tjänster. Det är nytt och även fråga om kvalificerade tjänster.

I banksektorn kan det till exempel vara automatisering av rådgivning. Det är på gång och Finansinspektionen har redan gett sitt tillstånd.

- Det nya är nu att även kvalificerade ”mellanjobb” i tjänstesektorn till exempel högskoleutbildade tjänstemän i bank- och försäkringssektorn, allt oftare kommer att få konkurrera med automatiserade tjänster. Tillgängliga till en låg kostnad dygnet runt, sju dagar i veckan, säger Mårten Blix.

Han pekar också på detaljhandeln där automatiseringen märks inte minst i kassalinjen.

- Jag tror inte att kassapersonalen omedelbart kommer att bli av med jobben men det blir en stark lönepress på sikt. Finns det robotar som kan göra jobbet är din position inte särskilt stark vid nästa löneförhandling.

Han spår också att digitaliseringen innebär att ”gigarbeten”, eller korta avgränsade projektarbeten utan egentliga anställningskontrakt, kommer att bli vanligare.  Termen används i olika sammanhang, men Mårten Blix definierar den som kvalificerade tjänster som kan utföras på en dator.  Det behöver inte ens vara en hel tjänst utan kan till exempel vara delmoment som excelhantering, dataanalys, forskningsarbeten eller webbdesign.

- Det finns plattformar som förmedlar tjänster i stor skala. Det kan göras globalt och till väldigt låg kostnad.  I takt med att det växer kommer lönekonkurrensen att öka i många segment.

Han tar sajten Upwork som exempel. 12 miljoner gigarbetare jorden runt är anslutna. Kvalificerade, välutbildade civilingenjörer, dataexperter eller ekonomer i till exempel Indien, Ukraina eller Estland, beredda att ta jobb till andra löner än vad vi kanske är vana vid.

I många svenska företag pågår dessutom en generationsväxling och det är inte alltid så lätt att hitta den kompetens som behövs. Alternativen kan då vara att automatisera eller köpa tjänsten på den globala marknaden.

- Upwork förmedlar kvalificerade men också väldigt enkla tjänster. Det är bara för en svensk arbetsgivare att trycka på en knapp och gå förbi svenska kollektivavtal, lönenivåer och skatter. Ännu så länge kanske det känns ovant men jag tror att det kommer att växa och medföra att lönekonkurrensen gradvis ökar.

En annan viktig pusselbit är demografin. En åldrande befolkning leder till ändrade konsumtions- och sparbeteenden.  Japan har den äldsta befolkningen i världen och kan vara en framtidsbild av vad som väntar i Sverige och många andra västländer. Den japanska ekonomin präglas av låg utveckling i BNP per capita under lång tid, svag löneutveckling trots bristsituation på arbetsmarknaden efter stora pensionsavgångar samt låg inflation.

Forskningen visar att löner som andel av BNP har sjunkit i de flesta utvecklade länder. I Sverige sjönk löneandelen under 1980-talet och stabiliserades sedan på en lägre nivå.

-  Människorna håller inte jämna steg med robotarna längre och löneandelen av den växande kakan krymper.  Utvecklingen lär fortsätta eftersom möjligheten till automatisering och att köpa upp tjänster på en global marknad ökar, säger Mårten Blix och menar att Riksbanken och andra centralbanker måste börja se mer på löneinflationens roll som komponent i penningpolitiken.

- Det här är en bred förändring som kommer att påverka arbetsmarknaden under lång tid och då är det också en faktor som kommer att tynga inflationen under lång tid.

Mårten Blix rekommenderar därför Riksbanken att bättre försöka förstå den här utvecklingen och hur den ändrade löneimpulsen påverkar inflationen.

- När de gör det tror jag inte att de landar i slutsatsen att det ska vara minusränta för att stimulera den inhemska ekonomin, som trots allt går mycket starkt. När inflationsmålet infördes på 90-talet fanns en diskussion om vilket mått som skulle användas. Det landade i att använda KPI som bas.  Det är angeläget att återuppväcka den diskussionen och överväga andra bredare mått på prisutvecklingen i ekonomin som till exempel nominell BNP, säger Mårten Blix.

Text: Mikael Gianuzzi

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 7