BANKMÖTET 2017: Digitalisering och reglering i fokus

   På scenen på Grand Hotel stod ledande företrädare för bankerna, övriga näringslivet, myndigheter och politiska beslutsfattare. Hans Lindberg, vd för Bankföreningen, berättade om Bankföreningens arbete med att påverka utformningen av de aktuella regelförslagen. Martin Merlin, direktör på EU-kommissionen, gav en europeisk utblick utifrån reglerarperspektiv. Mårten Blix, doktor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, beskrev hur arbetsmarknaden påverkas av digitaliseringen, medan Charlotta Wark, expert på digitala tjänster inom finansiell sektor på Tieto, gav bankerna tips hur de ska klara kampen om kunderna. En panel med representanter för bank, fintech och Finansinspektionen avslutade programmet med ett samtal om hur digitaliseringen ändrar förutsättningarna för branschen.

Som avstamp för eftermiddagen började Birgitte Bonnesen, vd för Swedbank och ordförande i Bankföreningen, med att ställa tre existentiella frågor: Varför finns vi? Vad krävs av oss? Hur bidrar vi till samhället?

- Alla har en relation till en bank och alla har en åsikt. Det är både en utmaning och en möjlighet för oss i sektorn. Jag vill uppmana er alla som är här: ta alla chanser att förklara vad vi gör och vad vi betyder för samhället. Vi behöver berätta.

Birgitte Bonnesen räknade upp några siffror: bankerna huserar inlåning från hushåll och företag till en summa av hisnande 4 000 miljarder, de lånar ut nästan 1300 miljarder kronor till företag för investeringar, och varje timme sker en halv miljon transaktioner på bankernas plattformar.

- Bara under tiden jag står här och pratar sker 60 000 kortköp. Vi är en viktig del av människors vardag.

Det svenska banksystemet är samtidigt mycket stabilt, påminde hon. I europeiska bankmyndigheten EBA:s stresstest återfinns fyra svenska banker bland de fem bästa.

Som svar på sin egen fråga ’Vad krävs av oss?’ sa hon att bankerna måste vara samtida och relevanta. Svenska banker ligger långt framme vad gäller digitala kundmöten, och det finns en stark innovationskraft i den finansiella sektorn, vilket har bidragit till nya aktörer som både utmanar och samverkar med de etablerade. Men Birgitte Bonnesen konstaterar att det inte räcker att vara samtida och relevant; branschen måste också uppfattas så.

- Förtroendet för svenska banker har sjunkit trendmässigt under en följd av år, och det är en utveckling där Sverige skiljer sig från andra jämförbara länder. I Finland, Norge och Danmark har bankerna högre förtroendesiffror än vi har i Sverige.

Birgitte Bonnesen sa att bankerna måste bli bättre på att förstå vilka förväntningar kunderna har, men också på att berätta vad de bidrar med till samhället.

- Vi ger förutsättningar för både jobb, tillväxt och välfärd. Vi står för 5 procent av BNP och 10 procent av bolagsskatten. Vi underlättar för miljoner av människor att leva sina liv och driva sina företag. Och vi gör det tryggt och proffsigt. Vi måste berätta det.

Även politiker och myndigheter bör hjälpa till genom att fokusera mer på de gemensamma värden som välfungerande banker skapar.

- Jag ser fram emot den dag då politikerna talar lika entusiastiskt om den svenska finansiella sektorns innovationer och jobbskapande, som i beskrivningen av den svenska industrihistorien, och att de tillmäter sektorns unika styrkor en mycket större roll i berättelsen om Sverige som framgångsland.

Se fler artiklar från Bankmötet, märkta med BANKMÖTET 2017 i spalten till vänster.

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 7