Klimatomställningen kräver fördubbling av investeringarna

- Det är en stor möjlighet för finanssektorn. Nästan alla lösningar för hållbarhet är mer kapitalintensiva än tidigare teknologier, så det finansiella systemet behöver mobilisera mycket mer kapital än vad det någonsin har gjort. Men det är en utmaning för tungt reglerade banker, säger han när Bankfokus träffar honom i samband med hans framträdande på Bankmötet i november.

Ben Caldecott leder ett forskningscenter som arbetar med hur det finansiella systemet kan anpassas för hållbarhet. Med det finansiella systemet menas inte bara företag som banker och försäkringsbolag, utan även regelverk, finansiella myndigheter och andra. Frågan om hur man ska få fram kapital till de enorma investeringar som behövs är något av det som forskningscentret arbetar med.

När en investering kräver mycket kapital blir kapitalkostnaden väldigt betydelsefull för att projekten ska bli lönsamma. Regleringar är inte det enda som påverkar kapitalkostnaderna, utan även bankens erfarenhet av liknande projekt. Har banken svårt att bedöma projektet och därför anser det mer riskfyllt, sätter den ett högre pris på lånet.

- Att få finansiella institut att bli bekanta med nya teknologier och deras affärsmodeller, är en del av utmaningen, konstaterar Ben Caldecott.

Det talas ibland om att det finns en konflikt mellan lönsamhet och hänsyn till klimatet. Kommer hållbara investeringar bli lika lönsamma som de som inte tar hänsyn till klimatet?

- Det är den stora frågan. Lönsamheten i ”bruna projekt” beror också på det faktum att de inte betalar för den negativa påverkan de har. Värderingen av olje- och gasföretag till exempel, baseras inte på att de betalar för de utsläpp de orsakar. Så det finns en sorts orättvis subventionering av bruna företag.

Lönsamhetsaspekten är viktig för hur till exempel pensionsbolag bygger sina portföljer.

- I Storbritannien är det här en mycket aktuell fråga, eftersom BP och Shell står för 25 procent av all utdelning. Ett pensionsbolag måste kunna betala ut till sina kunder, så utdelningar är väldigt viktiga. Finns det hållbara företag som generar lika mycket kassaflöde? I dagsläget är svaret nej. Kommer det att finnas i framtiden? Kanske. Eller kanske kommer vi ha en värld där ekonomisk aktivitet måste betala för sin negativa påverkan, så att vi inte har sådana onormalt stora vinster som karakteriserar vissa branscher?

Enligt Ben Caldecott är det ett felaktigt antagande att de stora utdelningarna från olje- och gasföretag kommer att fortsätta i evighet, dels på grund av tekniska förändringar, dels samhällets engagemang för miljön.

- Priset på olja har drivits av efterfrågeprognoser för till exempel Kina, där efterfrågan inte växer lika fort som folk har trott. Det beror bland annat på sådant som eldrivna fordon, som gör att de kanske inte köper bensinbilar alls.

Ett tydligt exempel på hur samhällets engagemang för miljön påverkar riskerna är dieselskandalen i bildindustrin, som kom samtidigt som alternativa teknologier med eldrivna fordon växte fram.

- Den europeiska bilsektorn har tappat miljarder i börsvärde, och effekterna märks på den tyska ekonomin. Det är en tung sektor i världsekonomin som genomgår en strukturomvandling på grund av faktorer som har med miljö att göra.

Även energibolagen, som tidigare ansetts vara säkra aktier, har fått se sitt börsvärde falla med 100-tals miljarder euro, enligt Ben Caldecott.

- Det här är inte hypotetiska framtidsscenarier; det händer just nu och påverkar branscher, företagsvinster och lönsamheten i bankernas kreditportfölj.

Hur det finansiella systemet hanterar riskerna med klimatförändringarna och omställningen till ett mer hållbart system är också något som Ben Caldecott och hans kollegor forskar om. Han delar upp riskerna i två: fysiska risker förknippade med klimatförändringar, och omställningsrisker. Lyckas världen hejda klimatförändringarna minskar de fysiska riskerna framöver, samtidigt som själva omställningen i sig innebär en risk för olika sektorer i samhället och för ekonomin.

För inte så många år sedan var det här inte en fråga som engagerade finansiella tillsynsmyndigheter, men 2015 hände något. Då publicerade Bank of England ett tal och en rapport om riskerna för den finansiella stabiliteteten som klimatförändringarna innebär. I april i år kom centralbanken, som även är tillsynsmyndighet, med ett så kallat supervisory statement, ett uttalande om vad man förväntar sig av de finansiella företagen gällande deras hantering av klimatrelaterade risker. Förväntningarna avspeglas även i tillsynen av företagen.

För de brittiska bankerna och försäkringsbolagen betyder det att de sedan oktober i år ska ha utsett en person på hög nivå i företaget som är ansvarig för klimatrelaterade risker. Oftast är det riskchefen som får ansvaret. Företagen måste se till att ha tillräcklig information om sin exponering mot klimatrisker, göra scenarioanalyser och stresstester, samt säkerställa att riskinformationen når vd:n, styrelsen och alla andra som fattar beslut i institutet.

- Det här skapar ett mycket robust och ambitiöst principbaserat tillvägagångssätt för tillsyn av bank och försäkringsbolag vad gäller klimatförändringar. Jag rekommenderar det helhjärtat till myndigheterna här i Sverige.

Det är dock bara början. Bank of England har redan meddelat att förväntningarna på de finansiella företagen gradvis kommer att höjas vad gäller hanteringen av klimatrisker. Hållbarhetsarbete är överhuvudtaget ett område där kraven kommer att ändras allteftersom. Best practice har inte utkristalliserats än vare sig hos företag eller hos reglerare, samtidigt som det i FN:s klimatavtal finns förväntningar inbyggda om skärpta åtaganden över tid.

Finansbranschen håller sedan ett antal år på att utveckla olika hållbara finansiella produkter och tjänster. Många finansiella företag har anslutit sig till exempelvis FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, PRI, och investeringar gjorda enligt hållbara kriterier har mångdubblats under senare år. Ben Caldecott är dock inte helt övertygad om de siffror som har räknats fram.

- Det finns en massa tom luft i det här, ”gröntvätt” (greenwashing). Det är ett av de stora problemen vi har vad gäller tillväxten och effektiviteten i den här sektorn. Där har reglerare en mycket viktig uppgift att testa företagens påståenden.

Samtidigt tycker han att det pågår många spännande saker inom området hållbara finanser med utveckling av nya produkter, tjänster och idéer.

- Man måste dock komma ihåg att de finansiella produkterna ska tjäna ett syfte för den reella ekonomin. Om de gröna finansiella tjänsterna inte gör någon skillnad för kapitalkostnaden, likviditeten eller riskhanteringen – vad är då meningen med dem?

Vad kan den akademiska världen göra för att hjälpa de finansiella företagen i klimatomställningen?

- Universiteten har en väldigt viktig roll att spela. Vi är oberoende och rigorösa. Vi kan bygga kapacitet och undervisa nästa generation. På forskningscentret som jag leder försöker vi förstå problemen med hjälp av data och analyser. Vi arbetar med finansiella tillsynsmyndigheter, reglerare och centralbanker kring hur en framtida tillsyn ska se ut. Vi arbetar med finansiella institutioner för att skapa verktyg och processer, och med politiker för att hjälpa dem förstå hur de kan snabba upp omställningen.

EU-kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag på taxonomi, ett klassificeringssystem som ska göra det möjligt att jämföra hur hållbar olika företags verksamhet är. Det ska till exempel hjälpa bankerna att rätt bedöma klimatriskerna vid kreditgivning till företag. Ben Caldecott tycker inte att den taxonomi som föreslås är bra.

- Den binära definitionen grönt/inte grönt som föreslås är inte vetenskapligt robust. Vad som bör anses grönt i Sverige skiljer sig från vad som bör anses grönt i Kina. Och vad som är grönt nu skiljer sig också från vad som anses vara det om tio år. Att sätta trösklar för vad som är grönt öppnar dessutom för extrem lobbying från företagen som vill påverka vad som ska ingå.

Han tycker inte heller att taxonomin som föreslås gör det möjligt för konsumenterna att jämföra företagen på ett rättvisande sätt, eftersom företag som är olika gröna kan få samma siffra. Det kommer också att göra företagen lata, tror han.

Något annat som diskuterats i EU är lindrigare kapitalkrav på bankers lån till hållbara företag. Ben Caldecott tycker i stället att kapitalkraven borde höjas för lån till företag som inte är hållbara, till exempel i fossilbranschen.    

Parisavtalet
2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal. Det togs fram under FN:s klimatkonferens i december 2015 i Paris.

Enligt avtalet åtar sig varje land att bidra till att den globala uppvärmningen ska hålla sig ”väl under” 2 grader, med sikte på 1,5 grad. Vart femte år ska länderna ska se över och helst skärpa sina åtaganden.

2017 beslutade USA, under ledning av president Donald Trump, att lämna Parisavtalet.

EU:s handlingsplan för hållbar finansiering
EU arbetar också för att omfördela kapital mot mer hållbara investeringar. En viktig åtgärd i den handlingsplan för hållbar finansiering som EU-kommissionen har fastställt, är att etablera en taxonomi, för att kunna klassificera företags verksamheter gällande hur hållbara de är. Taxonomin ska hjälpa investerare och finansiella institut att kunna bedöma företagen. Taxonomin befinner sig nu i trialog, det vill säga förhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet.

I syfte att öka transparensen vill EU-kommissionen också skärpa informationskraven på företagen kring hållbarhet.

Vad gäller den finansiella sektorn i sig ska standarder och märkning för hållbara finansiella produkter, såsom gröna obligationer, också utvecklas.

En annan del av EU-kommissionens handlingsplan handlar om klimatrisker. Dessa ska framöver betraktas som vilka risker som helst, och hanteringen av dem ska kontrolleras i tillsynen av den finansiella sektorn. 

Se EU-kommissionens handlingsplan för hållbar finansiering

FN:s principer för ansvarsfulla investeringar 

UNEP FI: Principels for Responsible Banking

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 9