”Går att dela mer information om penningtvätt redan idag”

- Det ska vara kvalitet och inte kvantitet. Det är vår och bankernas utmaning. Det finns nu en risk för att man öser in transaktionsrapporteringar till Finanspolisen och då löser vi ingenting. Vår uppgift är att se till att bankerna har bra system som rapporterar in rätt typer av transaktioner, sade Erik Thedéen.

Han trodde att det kan behövas lagändringar men också att vi kan göra lite mer än vad vi gjort hittills. Det gäller till exempel i samarbetet mellan Finansinspektionen och Finanspolisen.  Enligt Erik Thedéen finns ett antal sekretessutmaningar men han trodde också att det går att komma lite längre med den lagstiftning vi redan har.

Låt oss i alla fall prova. Här har vi en hemläxa att göra, sade han.

Erik Thedéen menade att alla tillsynsmyndigheter måste bli spetsigare och jobba mera riskbaserat.

- Jag tror att länsstyrelsen har drygt 10 000 verksamhetsutövare att granska. De är ett fåtal personer som har tillsyn. I viss mån ser det likadant ut inom finanssektorn. Vi har 2 000 institut och det är klart att vi inte har 2 000 inspektörer som gör detta. Så här måste vi bli bättre på att jobba riskbaserat, sade han.

Linda Staaf, underrättelseenheten, Nationella operativa avdelningen, NOA, gav en bild av brotten som genererar pengarna som ska tvättas. NOA:s uppdrag är att upptäcka, förebygga och förhindra organiserad brottslighet och har expertis inom alla områden där brotten begås. Något förenklat kan de delas upp i brott som begås i utlandet där pengar sedan skickas genom Sverige, och brott med mer eller mindre starka kopplingar till Sverige. Bland annat narkotikabrott, människosmuggling och bedrägerier.

Vi från polisen skulle vilja se ett system där vi får in rapporteringen men också att banker med flera är mer aktiva i att stoppa misstänkta transaktioner. Ett brottsförebyggande arbete, sade hon.

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen trodde att den föreslagna regeländring som öppnar för ett ökat informationsutbyte mellan banker och myndigheter innebär en effektivisering av arbetet på ett par års sikt. På kort sikt tyckte han att polisen borde, så långt som möjligt inom nuvarande lagstiftning, vara beredd att dela information med bankerna på ett sätt som inte bryter mot sekretessregler.

- I stället för att bankerna letar efter en nål i en höstack så kan vi få en viss vägledning i inriktningen i sökandet. Det tycker jag att man ska pröva och se vilka möjligheter som finns, sade han.

Den tanken delades av Nicklas Lundh, chef för Finanspolisen, som ansåg att lagstiftningen i mångt och mycket redan stöder det.

En liten utmaning för oss är när vi sedan ska få svaren, beroende på hur känslig informationen är. Då kommer vi in på frågorna om hur den sprids i ett gemensamt forum. Det krävs att vi tittar lite mer på det, sade han.

Erik Thedéen underströk att det gäller för bankerna att vara tydliga i sina incitamentsystem. Han tyckte att det är centralt att det i hela banken går ut en signal från högsta ledningen om att stoppa misstänkta transaktioner väger mycket tyngre än den potentiella vinsten man skulle kunna få av dem. Där någonstans har grunden till de här problemen legat, tyckte han.    

Text: Mikael Gianuzzi

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 9