Urstarka svenska banker

   I början av november publicerade Europeiska bankmyndigheten, EBA, sitt senaste stresstest av de 48 viktigaste bankerna i EU. Fyra av bankerna var svenska (Nordea inräknat, som var svenskt när stresstestet genomfördes).

I testet simuleras hur en ekonomisk kris skulle påverka bankerna. Men vad är det egentligen man har gjort? Vi ställde några frågor till Rickard Eriksson, analytiker på Bankföreningen.

Hur går ett stresstest till?

- ECB tar fram ett scenario där den globala ekonomin drabbas av en chock. Man antar att investerare inte vill ta lika mycket risk. Då faller värdet på alla riskfyllda tillgångar, till exempel aktier, bostäder och fastigheter. Det påverkar i sin tur investeringar, BNP och arbetslöshet negativt, och då faller tillgångsvärdena ännu mer. Bankernas säkerheter för lån faller i värde samtidigt som många av bankernas låntagare antas få minskade intäkter, på grund av arbetslöshet eller minskad försäljning.

Bankerna som deltar i stresstestet ska räkna ut vilken effekt scenariot skulle få på bankens kreditförluster och andra poster i resultat- och balansräkningen. En speciell förutsättning är att man i testet inte låter bankerna anpassa sig till de dåliga tiderna, utan de antas köra på med samma utlåning och utdelningspolicy som om det varit goda tider.

Scenariot för stresstestet ser väldigt olika utför olika länder, till exempel sticker Sverige ut med ett extremt scenario. Varför då?

- Exakt hur landscenarierna tas fram är inte offentliggjort, men EBA har berättat att man använder både statistiska modeller och expertomdömen. Många har noterat att Sverige sticker ut med ett kraftigare BNP-fall än något annat EU-land och en halvering av bostadspriserna, jämfört med ett boprisfall på 20 procent för EU i dess helhet. Vissa länder kan vara känsligare för internationella konjunktursvängningar än andra länder. Kanske bedöms de svenska bostadspriserna ha hög fallhöjd, men det är verkligen att ta i med ett 50-procentigt fall. Samtidigt är till exempel det italienska scenariot betydligt lindrigare då Italiens ekonomi i testet antas klara sig bättre än genomsnittet. Testet av de italienska bankerna blir därmed inte lika tufft.

Kan man misstänka att scenariot utformats så att stresstestet inte ska slå så hårt mot länder med svaga banker?

- Misstänka kan man ju alltid göra, och det har diskuterats i bland annat Europaparlamentet och i media om man har mildrat testet för länder med svaga banksystem, och skärpt det för länder med starka banksystem. Men vi kan inte veta så länge EBA inte offentliggör vilka metoder man använder.

Hur gick det då för de svenska bankerna?

- Det gick riktigt bra, trots att Sverige fick det tuffaste scenariot i EU. Det var 48 banker som var med i stresstestet, varav fyra var svenska. Av alla banker var det bara fem som lyckades gå igenom stresstestet utan att kapitalet i banken sjönk i det stressade scenariot. De svenska bankerna var alla med i den gruppen.

Vad innebär det konkret?

- Lite förenklat kan man säga att svenska banker och en holländsk bank, ABN Amro, är de enda i Europa som vid en allvarlig kris skulle klara att täcka kreditförluster med hjälp av de löpande vinsterna. Alla andra banker skulle få nagga av det egna kapitalet. Detta trots att Sverige fick det tuffaste scenariot.

Det låter lite skrytsamt.

- Det är siffrorna som talar.

Om det nu har gått så bra, varför har det varit så lite om det i media?

- Om man är jätteintresserad av stresstester har man kunnat se en del i media. Men goda nyheter är inga nyheter, så visst är det så att det inte har varit några jätterubriker.

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 8