Bankfokus Nr 4, 2018

Hans Lindberg, vd på Bankföreningen. Foto: Håkan Flank

BANKMÖTET: ”Regleringar är inte gratis”

Svenska banker står stadigt efter finanskrisen. Nu kostar nya regleringar mer i termer av sysselsättning och tillväxt än det ger i finansiell stabilitet. Det budskapet förmedlade Hans Lindberg, vd i Bankföreningen, på årets Bankmöte.

   Det är nu tio år sedan finanskrisen. Som en direkt följd av den har penningpolitik och finanspolitik varit oerhört expansiv i Sverige och andra delar av världen. Centralbanker har expanderat sina balansräkningar, tillfört likviditet, pressat ned riskpremier och gjort kapital tillgängligt på olika sätt.  En annan faktor är alla de regleringar som kommit för att stärka det finansiella systemet.

När det gäller läget i världsekonomin befinner vi oss i en mogen konjunkturfas. Många bedömare pekar på att konjunkturen planar ut under 2019 för att mattas av 2020.

- Då kan man ställa sig frågan om Sverige och svenska banker är rustade för nästa konjunkturnedgång, sa Hans Lindberg.

Han konstaterade att svensk ekonomi strukturellt sett står sig bra jämfört med de flesta europeiska länder. Undantaget är bostadsmarknaden.

Även bankerna står starka. Sverige har väsentligt högre kapitalkrav än EU-genomsnittet. Vi har tre gånger så hög målnivå för resolutionsfonden, robust insättningsgaranti och tuffa likviditetskrav.

Hans Lindberg pekade på att de svenska bankerna är väl kapitaliserade och har en god lönsamhet jämfört med europeiska banker. De är också välskötta vilket märks på den låga andelen dåliga lån.

Svenska banker slutade också i topp när den europeiska bankmyndigheten nyligen genomförde sitt stresstest trots att förutsättningarna i testet var betydligt tuffare för svensk del, än för många andra länder.

- Egentligen är jobbet gjort när det gäller att värna den finansiella stabiliteten och det är lite förvånande att regleringarna fortsätter, sa Hans Lindberg.

- Regleringarna har också ändrat karaktär. Från början var det generella åtgärder som kapital- och likviditetskrav, men på senare år handlar det om detalj- och kreditregleringar. Det är inte regleringar av banker utan av hur hushåll och företag kan få krediter. Det gäller till exempel det extra amorteringskravet som kom tidigare i år.

- Som jag uppfattar det är inte syftet att värna den finansiella stabiliteten utan snarare att dämpa nästa konjunkturnedgång. Problemet med stigande bostadspriser beror på en dysfunktionell bostadsmarknad och inte på kredittillgången.  Regleringarna är inte heller gratis utan får effekter i form av att bostadsbyggandet väntas halveras de kommande åren, sa han.

En fråga som tar upp mycket av Bankföreningens fokus är slutförandet av Baselregelverket och principen för att beräkna kapitalgolvet i Basel 4. Görs det på ett dåligt sätt riskerar det att leda till problem med kapitalförsörjningen i svensk ekonomi. Det handlar framförallt om företagen där räntorna kan komma att pressas upp betydligt.

- Tillsammans med övriga nordiska bankföreningar kommer vi att ligga på. Det gäller kapitalgolven och men också om villkoren för företag som saknar rating, vilket är de allra flesta.

Reglerna ska implementeras den 1 januari 2022.

Hans Lindbergs bild var att jobbet nu är gjort vad gäller att värna den finansiella stabiliteten och att vi är bortom den ”tipping point” där det kostar mer än det smakar med nya regleringar. Det kostar mer i termer av sysselsättning och tillväxt än det ger i finansiell stabilitet.

- Sammantaget tycker jag att det viktigaste av det som sagts här idag är att efter de här tio åren står de svenska bankerna säkra, sa Hans Lindberg.

Text: Mikael Gianuzzi

 

 


Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 8