Bankfokus Nr 4, 2018

Foto: Håkan Flank

BANKMÖTET: Bankerna rustade för framtiden

Årets tema för Bankmötet var Bankmarknad i förändring – utmaningar för den finansiella sektorn i en turbulent omvärld. Medan första delen av mötet betonade de politiska och ekonomiska förutsättningarna, handlade andra delen om framtidens bank med förändrade kundbeteenden och digitalisering.
Anna Eriksson, generaldirektör för Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, och Daniel Kjellén, Tinks grundare och vd. Foto: Håkan Flank

   Bankföreningens ordförande Birgitte Bonnesen, vd och koncernchef för Swedbank, inledde med att i breda penseldrag måla upp världen runt den svenska bankmarknaden. Politisk oro, utmaningar med regelverk, klimathot och nya kundbeteenden i kombination med nya tekniska möjligheter.

- Vi behöver skapa framtidens banker för våra kunder och för vårt samhälle, och vi behöver göra det nu. Jag tycker faktiskt att vi är väldigt väl förberedda i ett globalt perspektiv, sa hon och tog upp det samarbete kring infrastruktur som bankerna har bedrivit i årtionden och som har resulterat i såväl Swish som UC.

- Vår framtid kommer att bero mycket på hur vi samarbetar, men också hur vi genom konkurrens utmanar varandra, sa hon.

Sven Eggefalk, vd på Länsförsäkringar Bank, och Sara Öhrvall, chef för digitalisering, kunder och kommunikation på SEB. Foto: Håkan Flank

Efter Birgitte Bonnesen kom Hans Lindberg med budskapet att svenska banker är stabilare än någonsin och att fler regleringar nu gör mer skada än nytta. Ett referat av hans anförande finns här intill.

Som representant för EU-kommissionen försvarade nästa talare Peter Grasmann regleringarna som EU genomfört sedan finanskrisen. Bland annat sa han att regleringarna är av än större betydelse nu eftersom expansiv finans- och penningpolitik inte går att använda om statskulderna är höga (vilket de är i många EU-länder idag) och räntorna redan är låga (vilket de är i nästan hela världen). Apropå nya utmanare på det som traditionellt varit bankernas arena, förutspådde Peter Grasmann att bankerna fortsätter att vara ryggraden i den europeiska finansmarknaden.

Under det efterföljande samtalet mellan Björn Wahlroos, Nordeas ordförande, Jens Henriksson, Folksams vd, och moderatorn Mia Odabas, hann många ämnen beröras: brexit, penningtvätt, hållbarhet och digitalisering för att nämna några.

- Den europeiska kapitalmarknaden, vad än tyskarna brukar säga, ligger i London. Vi får helt enkelt inte förstöra den marknadens likviditet. Styckar vi upp den skulle det göra en enorm skada åt den största maskin som finansierar industriella investeringar och ekonomisk utveckling idag i Europa, sa Björn Wahlroos apropå att brexit har för stor betydelse för att misslyckas.

I och med Storbritanniens utträde ur EU förlorar Sverige en viktig bundsförvant, och Jens Henriksson tyckte det var dags att börja plugga skoltyska för att närma sig Tyskland mer.

Arbetet mot penningtvätt togs också upp i relation till de fall som omskrivits i media under hösten.

- Det är ju inte de finansiella institutionerna som tvättar pengar. Vi är en betalningsplattform, och den kan användas till olika ändamål. Vi har de facto blivit utnämnda till polismyndigheter, för polismyndigheterna själva har konstaterat att de inte har tillräckligt mycket pengar för att hålla koll på det här. Nordea har satt enorma resurser, närmare fem miljarder kronor, på det här under de senaste fem åren, för att se till att vår plattform inte används för penningtvätt, sa Björn Wahlroos.

- Det kostar mycket och är svårt, men i grund och botten är det bra. Det är en värdegrundsfråga, konstaterade Jens Henriksson.

En annan värdegrundsfråga är hållbarhet.

- Den frågan har blivit större och kommer att vara ännu större när klimatpåverkan blir svår, sa Jens Henriksson.

Och det handlar inte bara om förtroende utan också om ekonomi. Jens Henriksson ansåg dock att klimatförändringarna inte är inprisade ännu.

- Det där tar vi tag i nu, bland annat i TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosures. Nyckeln är long time share holder value. (TCFD startades 2015 av Financial Stability Board, FSB, för att hantera den affärsmässiga påverkan som klimatförändringarna har på den finansiella sektorn, red)

Vid sidan om klimathotet är digitaliseringen det som pockar på mest uppmärksamhet för finanssektorn.

- Det är jättejobbigt! Varenda dag äts det in på branschens affärer av pigga konkurrenter, sa Jens Henriksson.

Björn Wahlroos ansåg att banker och fintech har olika roller.

- Vi på Nordea bygger om våra bankingplattformar just för att göra det lättare för snabba applikationsutvecklare att komma in och använda vår infrastruktur. De kommer aldrig att ta på sig allt det här know your customer-bestyret. Om Amazon någonsin skulle be sina kunder fylla i en kyc-fil kommer de inte att sälja en enda bok efter det, sa han.

Digitalisering var också ämnet för nästa samtal på scenen, mellan representanter för banker, fintech och myndigheter som skulle prata under rubriken Framtidens bank.

- Först händer ingenting, sedan ingenting och sedan är hela consumer lending borta. Jag tror det kommer att hända inom bransch efter bransch, för produkt för produkt, sa Daniel Kjellén, fintechföretaget Tinks grundare och vd, apropå den utveckling som håller på att ske inför våra ögon.

Sara Öhrvall, chef för digitalisering, kunder och kommunikation på SEB, fyllde i:

- Förra året testade 40 procent av alla privatkunder i Europa en ny finansiell tjänst. Då kan man antingen sitta där på sin bankplattform och vinka hejdå till de 40 procenten eller så kan man vara aktiv i att försöka erbjuda nya tjänster.

Hur ska de finansiella aktörerna hinna med kunderna? Nyckeln sades vara partnerskap och samarbete.

- Med partnerskap kan vi mycket snabbare plocka in lösningar som kommer direkt ut till kund. För hur mycket vi än blir snabbare och bättre på att innovera i stora banker, så kommer det alltid att finnas andra aktörer där ute med spännande nytänkande lösningar. I andra branscher har företag, till exempel Amazon, länge haft större delen av sina intäkter från sina öppna API:er genom sina partnerskap. Så även om det är nytt för oss så är det inte nytt för resten av världen, sa Sara Öhrvall.

Hon tyckte också att branschen i sig ska samarbeta mer. Ute i världen finns företag med enorma resurser att investera, som Google och Facebook. Det kan de svenska bankerna inte konkurrera med.

Att få med myndigheterna på tåget är också viktigt. Elisabeth Werneman, partner på Deloitte Sverige och Norden, ser i sitt jobb att det mest spännande som händer i världen inom digitalisering, det händer i Asien, till exempel Singapore.

- Där jobbar myndigheterna tillsammans med branschen för att verkligen få saker att flyga, sa hon.

En synpunkt som framfördes var dock att i Kina, som är världsledande i att samla och maskinellt analysera stora mängder data för att använda i personaliserade tjänster, där är kraven på integritet och etik inte lika starka som här, varken från regleringshåll eller kunder.

Samverkan med myndigheter kan också handla om offentliga tjänster. Anna Eriksson, generaldirektör för Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, ser en framtid där banken är en ingång till det offentligas tjänster, vid till exempel husköp, start av företag eller om någon har blivit efterlevande.

- I alla den typen av livshändelser så finns det offentliga och så finns banken. Jag skulle önska att det blev mer sömlöst, sa hon.

Hon tog också upp behovet av gränsöverskridande samverkan.

- Det finns en annan typ av infrastruktur, e-legitimation, som är viktig och där det finns ett jättestort behov av att samverka över gränserna. I Nordiska ministerrådet har man pratat om hur vi i Norden ska kunna använda tjänster i varandras länder. Då handlar samverkan inte bara om själva e-legitimationen i sig utan om själva grunden, till exempel personnummer, sa hon.

Sven Eggefalk, vd på Länsförsäkringar Bank, påpekade att det är viktigt att komma ihåg det interna arbetet kring digitalisering.

- Den transformationen tror jag ibland vi lägger för lite fokus på. Våra anställda är ju tillika kunder i en digital värld, sa han.

Vad är viktigt för förtroendet för framtidens bank? Det handlar fortfarande om att förvalta det som kunderna har anförtrott dem.

- En av de absolut viktigaste sakerna som finansbranschen kommer att ha tillgång till i framtiden är information om sina kunder. Du är inte längre den som tar hand om informationen och behåller den i ett bankvalv. Du är den som tar hand om informationen och skickar den till olika typer av parter. Då får man en massa tredjepartsrisker som är ganska svåra att hantera. Gör de fel så drabbas du, sa Elisabeth Werneman.

- Man behöver strategiskt besluta sig för vem man ska vara i det ansvarstagandet: Ska man vara den som tar hand om de kunder som vill att man gör precis vad som helst? Ska man vara den som har extremt fokus på dem som verkligen inte vill att man använder den?

Infallsvinklarna av panelens samtal var många, men slutsatsen var att i framtiden måste bankerna jobba än hårdare för att bli vald av kunderna. Och inte bara en gång för alla, utan igen och igen, för varje produkt och varje transaktion, eftersom en bank inte kan räkna med att vara kundens huvudrelation på samma sätt som hittills.

- Svaret på hur framtidens bank ska vara, det sitter kunderna på. De kommer att välja, sammanfattade Sven Eggefalk.

 

 

 

Bankfokus NR 4 • DECEMBER 2 0 1 8