BOSTADSMARKNAD: Skatteöversyn skulle kunna leda till lättade kreditregler

Sedan Per Bolund var minister sist har ansvaret för bostads- och finansmarknadsfrågorna lagts ihop.

- Det blir inga bostäder om vi inte har en fungerande kreditmarknad, och vi vet också att om man inte sköter bostadsområdet kan det leda till risker för den finansiella stabiliteten som kan gå ut över finansmarknaden, konstaterar han.

- Det är viktigt att besluten om bostadsmarknaden förs närmare de ekonomiska besluten. När vi nu ska göra en stor skatteöversyn har vi sagt att hushållens skuldsättning och en bättre fungerande bostadsmarknad är två saker som ska var vägledande.

Vilka skatter kan bli aktuella att ändra?

- Det som diskuteras är skatter som kommer in när man flyttar. Vi har sagt att vi ska ta bort räntan på uppskovsbeloppet för att minska trösklarna. Ränteavdragen har också diskuterats. Men det är viktigt att man tittar på helheten och inte bara på varje pusselbit för sig. Vi ska se till så hushållen inte får mindre resurser att röra sig med, och samtidigt skapa större stabilitet både i hushållsekonomin och i det finansiella systemet. Men arbetet har bara börjat, så vi vet inte hur skattesammansättningen kan se ut.

Är det viktigt att få en bred överenskommelse?

- Vi försöker alltid få så bred samsyn som möjligt. Det här är ju långsiktiga investeringar och då är det bra att ha långsiktigt perspektiv. Det samarbete vi nu har i mitten av svensk politik är en väldigt bra förutsättning för att det kommer att gälla under lång tid framåt.

Vilka är de stora utmaningarna på bostadsmarknaden?

- Vi har ju haft alldeles för många år av för lågt byggande, vilket gör att det är en dålig balans; efterfrågan är betydligt större än tillgången på bostäder. En annan utmaning är att det har byggts för dem med de största plånböckerna, medan de som inte har samma inkomster har svårt att hitta ett bra boende på marknaden. Vi måste ha ett balanserat byggande framöver där vi bygger för alla.

Hur kan man få billigare bostäder?

- Ett sätt kan vara det som man kallar för industriellt byggande, där man bygger komponenter i fabrik och sedan monterar ihop på plats. Sedan behöver vi titta på om vi kan förbättra regelverken så att det medger snabbare byggtider och lägre kostnader. Det pågår utredningar om det nu.

- Det finns också investeringsstöd för hyreslägenheter som ett sätt att se till så det kommer ut lägenheter med lägre hyresnivåer.

Vilken roll har hyresmarknaden när det gäller bostadsmarknaden?

- Den är otroligt viktig. När byggandet av dyra bostadsrätter har sjunkit så har hyreslägenheterna hållit marknaden uppe. Det byggs fortfarande mycket hyreslägenheter. De som har lägre inkomster är också i hög grad hänvisade till hyresmarknaden. Då är det viktigt att det byggs mer där.

Hur löser man problemet att unga har svårt att komma in på bostadsmarknaden?

- Största utestängande orsaken för unga är att priserna har stigit så kraftigt under senaste tioårsperioden. Nu ser vi en mer balanserad utveckling de senaste månaderna, och det är bra. Sedan behöver vi se till att det finns fler hyresrätter. Många unga kanske inte vill gå in med väldigt stora skulder, utan vill ha större flexibilitet. Vi i miljöpartiet vill också se om man kan införa statligt stöd för bosparande, för att unga ska kunna bygga upp sitt eget insatskapital till att köpa bostad.

Ett annat förslag är att skapa bättre förutsättningar för att bo flera tillsammans. Där har bland annat kommunerna en roll eftersom de har planmonopolet och kan upplåta byggrätter för olika typer av bostäder.

Enligt många kritiker har det varit för stort fokus på hushållens skuldsättning, när man i stället borde fokusera på bostadsmarknaden. Vad säger du om det?

- Är det någonting vi har lärt av historien så är det att om finansmarknaden är i gungning, då sjunker byggandet som en sten. Under 90-talskrisen här i Sverige sjönk byggtakten med 80 procent på bara några år. Så vi måste se till att vi behåller stabiliteten i det finansiella systemet, samtidigt som vi skapar förutsättningar för en hög nivå på byggandet.

Flera röster i debatten tycker det är dags att backa kreditregleringarna för att de har blivit för hårda, och till exempel ta bort det senaste amorteringskravet.

- Vi ska i grunden vara glada över att vi har en sundare amorteringskultur än vi hade för några år sedan. Det var en oroande utveckling där de amorteringsfria lånen växte snabbt. Det ökade riskerna för de enskilda hushållen men också för samhället. Men vi behöver alltid se till att de regelverk vi har är väl avpassade.

Per Bolund påpekar dock att det är Finansinspektionen som har ansvaret för de regelverken.

- Men om vi gör en större skatteöversyn och det ger effekter på bostadsmarknaden så kan det ju förändra deras analys. Då får de avgöra om de tycker att verktygen behövs på samma nivå som förut.

Om det nu behövs nya bostäder, hur ska de finansieras om inte hushållens skuldsättning ska öka så mycket?

- Det är inte brist på kapital i samhället idag, men det gäller att se till att det finns förutsättningar att slussa det kapitalet till bostadssektorn. Jag vet att det finns intresse från exempelvis pensionsfonderna att använda sitt kapital för att finansiera byggande. Eftersom efterfrågan på bostäder är så tydlig så tror jag det finns många som är intresserade av att gå in, kanske med lite nya affärsmodeller. De som har byggt mycket nu har framför allt byggt dyra bostäder, och där ser vi kanske att marknaden har nått ett tak. Då tror jag att man behöver titta på andra marknader och bygga för andra grupper i samhället.   

På uppdrag av regeringen håller Kommittén för modernare byggregler sedan 2017 på med olika utredningar för att se över och modernisera regelverk och standarder i syfte att gynna konkurrens och ökat bostadsbyggande. Det handlar till exempel om plan-och bygglagen (kap. 8 och 10) samt Boverkets byggregler.

Hemsida: modernarebyggregler.se

​​Bankfokus NR 1 • MARS 2 0 1 9